Återvinning Djur, Miljö & Klimat Förpackningar

Äntligen! Bättre förpackningar

13 november, 2017

Nu händer det grejer på förpackningsfronten. Inte en dag för tidigt. ICA har börjat hälla sin såpa i en grå förpackning. Helt gjord av returplast, av sådant vi slänger i förpackningsinsamlingen. Därför blir den grå. Heja. Mer sånt!

Flaskan är inte alltför snygg, men varför ska den vara det?

Vi tyckte väl att bruna, mer miljövänliga kaffefilter var asfula när de kom jämfört med de vita, men bryr vi oss i dag? Inte ett dugg.

Axfoods flaskor med såpa och annat är också gjorda av 100 procent returplats. Bravo! Troligen så kallad industriplast, sträckfilm m m. Därför genomskinliga och lite elegantare.

Vilken av dem, den grå eller den genomskinliga som är bäst ur alla miljöperspektiv, energiåtgång, transport och tillverkning, klimatpåverkan m m vet jag inte. Någon?

P&G har börjat plocka plast från haven och gör diskmedelsflaskor består av 10 procent ”havsplast”, resten är returplast från land. Två flugor i en smäll.

Tippar att vi om två-tre år ser mängder av förpackningar av returplast. Så bra det vore, och hög tid!

Varför Unilevers Ariel vita, stora, tjocka flaska verkar vara gjord helt av jungfrulig olja begripet jag inte. Och jag kan inte ens hitta en refill att köpa och fylla på. Go, go, go!

 

 

Återvinning Djur, Miljö & Klimat Förpackningar

Trött på förpackningsinsamlingen

6 november, 2017

Ja faktiskt. Jag börjar bli trött på den rådande förpackningsinsamlingen. Allsköns förpackningar tillsammans med wellpapp, glas och tidningar hopar sig i vårt garage. Vi kör iväg det till ofta fulla containrar och sopbilen hämtar en ganska tom soptunna. Hur folk i stan står ut med att ranta i väg till skräpiga, illaluktande och råttbemängda insamlingsstationer begriper jag inte.

Det finns ju bättre alternativ. Optibag till exempel som har införts i några kommuner. Hushållen sorterar materialen i olikfärgade påsar, till exempel gul påse till papper, orange till plast, brun till metall, rosa till textil och så vidare. Alla påsar slängs i en och samma soptunna som hämtas och körs till en sorteringsanläggning där påsarna särskiljs genom optisk läsning, gula åker åt ena hållet, oranga åt andra, rosa åt det tredje, för att sedan köras till återvinningsindustrier.

Säkert finns det någon hake, annars hade väl detta och liknande system införts överallt. Det är dyrt har jag hört, men inte enligt Optibag. Förefaller tusen gånger bättre än nuvarande system. Och förresten är det ju vi konsumenter som betalar för insamlingen. Höj förpackningsavgiften men några ören så ordnar det sig nog.

Det sker en snabb utveckling av sopsorteringssystem över hela världen. Läste just om det finska företaget Zen Robotics som nu har utvecklat ett robotsystem där färgglada påsar med hushållsavfall så tunga som 30 kg kan sorteras i flygande fläng. 50 ton avfall sorteras per timme av tre flinka robotarmar som kan sortera upptill 18 olika fraktioner.  Vill ha!

Granskning Mat & Livsmedel

Missuppfattning om frukt- och gröntkonsumtion

23 oktober, 2017

Många tror att att vi äter mindre frukt- och grönsaker än tidigare generationer och väldigt mycket mer socker. Bland annat står det att läsa i Henrik Ennarts intressanta artiklar om mat och psykisk hälsa i Svenska Dagbladet.

Det må ha bäring på resten av världen. I USA till exempel har frukt -och gröntkonsumtionen minskat,  men i Sverige har den ökat rejält.

Jordbruksverket: ”Sedan år 1980 har konsumtionen av färska köksväxter mer än fördubblats till 47 kg per person och år. 

Konsumtionen av rotfrukter har utvecklats på liknande sätt och låg år 2015 på 13 kg per person. Inom området frukt och bär har den största konsumtionsförändringen skett för bananer, meloner och övriga frukter, som sedan år 1980 har ökat från 9 till 27 kg per person.”

Till detta ska läggas alla frysta grönsaker.

Sockerkonsumtionen, om än för hög, ligger ungefär stilla. Förr köpte vi socker och använde i matlagning, vi saftade och syltade och bakade så det stod härliga till. Och vi drack saft. I dag köper vi livsmedel som i sig själva innehåller mycket socker. Sockerkonsumtionen är ungefär 40 kg per person och år och har legat där sedan 50-talet. Detta inkluderar även glukos- och fruktossirap. Den hittar du ofta i glass och godis.

Vi bör äta ännu mer grönsaker och mycket mindre socker, men rätt ska vara rätt.

 

 

Djur, Miljö & Klimat Hushållsekonomi Matsvinn

Matsvinn för 3 miljarder kronor enbart i butiksledet

9 oktober, 2017

Låt säga att butikernas matsvinn, den mat som slängs och förfars uppgår till 1 procent av omsättningen. Det låter kanske inte så mycket. Men livsmedelsbutikerna säljer mat i dag för nästan 300 miljarder kronor per år. Det innebär att mat kastas för 3 miljarder kronor enbart i detta led. Och det är nog lågt räknat.

Vid den stora konferens om matsvinn som Näringsdepartementet, Livsmedelsverket med flera anordnade i förra veckan menade Anders Svensson, vd för ICA och ordförande i Svensk Dagligvaruhandel, att butikernas matsvinn inte är särskilt stort. Jag begriper det inte.

3 miljarder kronor är så mycket pengar att det nästan är svårt att fatta.

Om man vet att en miljon sekunder är 11 dagar och att 1 miljard sekunder är 32 år så förstår man storheten och skillnaden mellan miljoner och miljarder.

Det slängs och förfars mat i hela livsmedelskedjan, från bondens åker ända fram till hushållens slaskhink. Varje led har ansvar för sitt eget svinn men också för att för att samarbeta för minsta möjliga svinn i alla led.

Det går inte att negligera en enda smula bara för att ”nånannan” slänger mer. För vem får betala i slutändan? Butiken eller kunden?

Här är dokumentation från Kick-offen och seminariet 4 oktober.

Bild forskning.se

 

 

Förpackningar Granskning

Korkade förpackningar och en nakenchock

2 oktober, 2017

Funderar över korkade förpackningar, och bra förpackningar som Ecolean ovan.

Kan inte släppa att nästan 20 procent av krämen är kvar i ACOs hudkräm Canoderm när man har gjort allt för att pumpa slut på krämen. Svårtömda förpackningar är ett onödigt gissel- för plånboken och för miljön.

Här är tips till ACO. Häll krämen i till exempel Ecoleans förpackning. Då kan man rulla ihop förpackningen och klämma ut så gott som allt. Tror det bör funka. Och Ecolean förpackar ju livsmedel, så plasten borde väl duga att även husera läkemedel. Eller?

Apropå korkade förpackningar kom jag att tänka på ”nakenchocken” , en video jag gjorde för ett par år sedan för att sätta press på shampoo- och duschkrämtillverkarna att göra platta korkar på förpackningarna så att flaskorna går att ställa upp och ner. Då finns det ju chans att få ut så gott som allt.

En snabbkoll visar att det faktiskt har blivit bättre. Många tillverkare gör numera bra, stora platta lock till förpackningarna. Även L’Oréals Elvital som jag har häcklat rejält. Men det finns idioter kvar. Som Aussie och vissa av Fructis shampoflaskor. Som för säkerhet skull finns en kula på locket så att flaskan absolut inte ska gå att ställa på högkant. Så jäkla korkat!

 

 

 

 

Hälsa Mat & Livsmedel

Varför äter folk vitt bröd när fullkorn minskar cancerrisken?

25 september, 2017

Fullkorn är nyttigt. Det är gott som alla överens om. Nyss kom en studie från American Institute for Cancer Research som ännu en gång slår fast fullkorn är bra för hälsan. Bland annat så minskar fullkorn och fibrer risken för  tarm- och ändtarmscancer.

Ändå äter vi för lite fullkorn och sällan hörs någon cool influencer och hälsobloggare propagera för fullkorn bland alla cocosoljor och gurkmejor. Trots bevisligt stora hälsofördelar.

Bröd bakat mest på siktat mjöl, där skal, frövita och grodd har tagits bort är fortfarandet det bröd som efterfrågas mest av de svenska hushållen. Knäckebrödet, oftast 100 % fullkorn, ligger på en stabil låg andel om 10 procent med lite årsvariationer. Bröd med mycket fullkorn, 50 procent av torrvikten och över ökar, men i långsam takt. Fullkornspastan, ett bra sätt att få i sig fullkorn, säljer dåligt. Fast den numera är god och knappast går att skilja från siktad pasta. Och fullkornsris är det få som äter.

Danmark har sjösatt ett ”fullkornsinitiativ”. Myndigheter, patient- och hälsoorganisationer som danska Cancerfonden, hjärt- och lungföreningar och livsmedelsbranschen har gått ihop i ett partnerskap för att få danskarna att äta mer fullkorn. Det minskar risken för ohälsa och sparar statsapparaten pengar i vårdkostnader på sikt. 2004 – 2015 ökade intaget av fullkorn per dansk från 36 – 63 gram per dag. Livsmedelsverket vill att vi äter 70 – 90 gram. Danskarna är snart där. Vi är långt ifrån.

Extra bra är att äta surdegsbröd med mycket fullkorn.Det är extra nyttigt och innehåller inte fytinsyra som fullkornen gör och som faktiskt kan hämma upptaget av mineraler som zink, järn och magnesium om man äter alldeles för mycket. Ingen större risk dock.De flesta äter alldeles för lite.

Kanske är ett skäl att fullkornsbröd ofta är dyrare än bröd med siktat mjöl – vem vet? Och att åtminstone den äldre generationen är uppfödd på limpa.

Jag lät min man Ulf  blindtesta bröden ovan. Det till höger med mycket fullkorn och surdeg, Levainbrödet till vänster innehåller bara siktat vitt mjöl och surdeg. Båda rostade. Lika goda tyckte Ulf, men på olika sätt. Själv gillar jag surdegsknäcke bäst. Mums!

 

 

Djur, Miljö & Klimat Förpackningar

Bästa bärkassen- ut med plast-och papperskassen!

15 september, 2017

Allt fler butiker rapporterar att deras kunder säger nej tack till en plastkasse när de handlar. Nu senast Apoteket Hjärtat som meddelar att efterfrågan på deras plastpåsar har gått ner med 40 procent sedan butikerna tar betalt och enligt lag är tvungna att informera om plastpåsars miljöpåverkan. Kedjorna MQ och Joy har lyckats ännu bättre. Där har plastkassarna minskat med 50 – 60 procent.

Vilken är då den bästa bärkassen att alltid ha med sig i fickan, väskan eller portföljen?

Ja, inte är det tygkassen som många butiker nu har tagit fram till försäljning. Den är skrymmande och bökig att bära med sig och ha till hands och oftast gjord av bomull som kräver mycket vatten, gödsel och kemikalier.

En bomullskasse måste användas upptill 400 gånger för att miljöpåverkan ska motsvara den från en plastkasse av återvunnen plast. Vem gör det?

Själv har jag säkert femton bomullskassar som jag har fått från olika håll som hänger i garderoben, oanvända. Inte alls miljövänligt.

Papperskassar är förstås heller ingen hit miljömässigt. Så det bästa är att ta med sig en egen, och då gäller det att den är lätt att bära med sig. Annars blir det inte av.

Bäst är en ihopvikningsbar kasse, tillräckligt liten och behändig att alltid ha med sig. Varför säljs inte sådana i fler svenska butiker i dag? Tips: IKEA har en hyfsat bra och väldigt billig.

Förpackningar Granskning

Flädervatten från Frankrike. Varför då, Pressbyrån?

4 september, 2017

I Pressbyrån i Kristianstad hittar jag Evian, smaksatt vatten med citron- och fläderarom hittransporterad från Frankrike. 85 % ”naturligt mineralvatten från alperna”- jo, jag tackar – citron och druvjuice från koncentrat, socker, naturlig fläderarom, och något som heter safflorextrakt som tydligen är ett färgämne utvunnet ur tistel. 34 kronor för 37 centiliter. Dryga hundringen per liter. Hej och hå.

Priset, ehuru ohemult, är inte det som retar upp mig i första hand. Det är upp till var och än att köpa vatten till ett hutlöst pris.

Men varför frakta hit citronvatten ända från Frankrike, mest sannolikt på lastbil, dessutom i en flaska som är ett under av transportineffektivitet? Rundnätt och med luft ikring. Svår att stapla effektivt skulle jag tro. Varför ta in slikt- Pressbyrån?

Reitan som äger Pressbyrån har en omfattande hållbarhetsredovisning. ”Vi har både ansvar och möjlighet att påverka och göra skillnad. I och med denna första redovisning vill vi visa att vi tar vårt hållbarhetsarbete ytterligare ett steg framåt” står att läsa.

Så bra. Då kan ni väl börja med att fundera på vad ni säljer, syna produkterna på hyllan och ställa er frågan om det är vettigt att frakta citronvatten hela vägen från Frankrike och om det finns något bättre alternativ.

Var nyligen på Österlen och noterade Kiviks fläderdryck på butikshyllorna. 14.90 för en liter med i princip samma innehåll som Evian. Kranvatten i stället för alpvatten, med lite mer socker och en procent citronsyra. Men sockerhalten går säkert att få ner, citronsyran också för den som är petig.

Ring Kivik direkt är mitt förslag!

PS Ja, Evians vatten finns också ”naturell, den har funnits länge. Detta är en alldeles ny produkt och det är när man tar in en sådan som man bör tänka till lite extra.

Granskning Hälsa

En kedjerökares bekännelse- om e-cigg

28 augusti, 2017

Jag är nikotinist. Har rökt sedan jag var 13 år och slutat sisådär trettio gånger. Och börjat lika många. Nu sist under sommaren efter ett långt uppehåll. Korkat. Ja, jag vet.

Just nu orkar jag inte sluta. Solen skiner, det är sommar- nåja- och livet leker, typ. Blir sur, grinig och stundom elak när jag ska lägga av. Så därför köpte jag en elektronisk cigarett. Åtminstone mindre farligt än vanliga cigaretter, vilket inte säger så mycket, men med den stora fördelen att varken jag eller luften luktar vidrigt.

Hur det går? Sådär. Jag kedjeröker.

Började med 12 mg gegga, d v s styrkan på den olja man fyller e-ciggen med. Starkt och inte speciellt gott, trots karamellsmak. Har gått över till 6 mg nikotin och röker hela tiden. Nästan.

Grejen med e-cigarett är att den inte tar slut som en vanlig cigarett. En cigarett  fimpar man och så får det räcka för ett tag.

En e-cigg fimpar man aldrig. Den kan stå på, är redo direkt.

Man sörplar i sig röken och nikotinet och eftersom röken inte luktar något så kan man puffa var som helst utan att genera sig. Förutom genansen över att vara rökare. Och den är förstås stor. Brukar vara ensam om missbruket i sociala sammanhang nuförtiden.

Så efter dryga månaden med e-cigg har jag en uppmaning till alla nikotinister.

Har du slutat- börja aldrig igen!

Och ja, jag ska sluta.

PS Nej, jag e-röker inte på restaurang, det är dessutom förbjudet tror jag, på varuhus och andra ställen och inte där jag tror att folk blir upprörda, förstås.

Förpackningar Mat & Livsmedel Matsvinn

Skäll inte på plasten!

23 augusti, 2017

Nej, just det. Skäll inte på plasten. Just nu går drevet mot plast. Alla plast. Urskiljningslöst och oavsett när, hur och vad den används till. Häromdagen hörde jag en gurkodlare som övervägde att inte längre plasta in sina gurkor för han får så mycket skäll av konsumenter.

Men gurkan håller sig fräsch så mycket längre med plast runtikring, paprikan likaså och jordgubbar håller sig längre i plastförpackning i stället för kartong som är brukligt i Sverige. Det samma gäller många andra livsmedel. Hacka i er det ni som skäller!

Det kommer att ta tid innan vi har fått fram plast som inte är gjord av olja och andra klokare förpackningslösningar. Speciellt gäller det livsmedel, som har extra höga förpackningskrav.  Det sker mycket forskning på området men innan nya lösningar har nått marknaden är det mycket bättre och smartare att förpacka maten i plast så den får lång hållbarhet och inte blir dålig och slängs i förtid.

Att slänga mat med all den miljöpåverkan som skett i produktions- distribution och konsumtionsledet är många gånger värre än miljöpåverkan av en bit fossilplast. Läs gärna om Helen Williams med fleras forskning på Karlstad Universitet.

Klipp från Konsumentföreningen Stockholms förpackningsseminarium i Almedalen i år.