Arkiv Hushållsekonomi Mat & Livsmedel Matsvinn

God Jul med portionsguide för julbordet

19 december, 2017

Nu nalkas julhelgen med massor av god mat och dryck. Brukar det bli mat över? Mat som åker ut och in ur kylskåpet och efter några dagar hamnar i slaskhinken? Slut på det med Konsumentföreningen Stockholms fiffiga portionsguide!

Den har jag haft oändlig hjälp av under planering av julbord, påskbord och midsommarbufféer.

I guiden får du veta hur många gram av olika rätter du ska beräkna per portion och även andra bra tips för julbordet.

Det absolut bästa tipset är att ha kallt i kylskåpet. Maten håller nästan dubbelt så länge om du har  4 – 5  grader i kylen i stället för de åtta grader som rekommenderas på de flesta livsmedelsförpackningar. 

Jag önskar dig en God och Fridfull Jul och ett riktigt Gott Nytt År!

Nu tar jag ledigt till 25 januari men är anträffbar via telefon och sms. Läser mail sporadiskt.

Ha det gott och tack för i år!

Louise

 

 

Arkiv Mat & Livsmedel Matsvinn

Co-op säljer mat efter bäst före datum

11 december, 2017

Co-op East of England, inte svenska Coop, säljer mat i butikerna med utgången bäst före datum väldigt billigt, för lite drygt en krona, 10 pence per förpackning. Mest handlar det om konserver och torkad frukt men också ris, pasta, konfektyr och kakor. Så jättebra!

Det här är inget man tjänar pengar på säger vdn för Co-op East of England, men det är ett vettigt sätt att minska matsvinnet. Maten har försvunnit på ett kick i de fjorton butiker som först fick pröva på att sälja den superbilliga maten. 50 000 förpackningar fullt ätbar mat årligen räknar företaget med att rädda på detta sätt. Mat som har passerat bäst- före datum får nämligen inte doneras till välgörenhet som annars hade varit alternativet.

Samtidigt med detta lanseras kampanjen ”The Co-op Guide to Dating” med slogans som ”Don’t be a binner (slaskhink), have it for dinner!’” och ”It’s not nice to get dumped’”.

Liknande initiativ, att se till att ”gammal” mat blir uppäten, finns också i Stockholm genom Matmissionen. Organisationen säljer mat som håller på eller har gått ut i datum extremt billigt till behövande, och något lite dyrare till oss som har pengar. Maten är förstås god och fräsch. Heja!

 

 

Djur, Miljö & Klimat Matsvinn Okategoriserade

Innovera mera för mindre matsvinn!

4 december, 2017

Nu hoppas jag på mer innovation, produktutveckling och förädling för att ta tillvara på mat och ingredienser som inte äts upp. Här är några exempel

Regrained här ovan är ett kul företag som förädlar dranken från öltillverkning till riktigt goda energibars. Smakade en sådan häromdagen på KSLAs seminarium cirkulär ekonomi och sidoströmmar. I Sverige går dranken till grisföda, än så länge.

Idén sprider sig. Nu brygger även bryggeriet Jawbrew öl av bröd. En efterföljare till Toast som var först med att göra öl av överblivet bröd av de ändar och kanter som inte tas tillvara när man gör smörgåsar till butiker och caféer.

 

Det kommer ny teknik som gör att maten håller sig längre. Här är ett pulver som har utvecklats av  startupföretaget Apeelsciences för att hålla frukt och bär fräscha längre, enligt National Geographic. Kolla hur de obehandlade jämfört med de behandlade bären ser ut efter nio dagar. Smart. Mer sån’t!

 

Den svarta soldatflugan börjar bli poppis. Larverna lever på matavfall eller gödsel. Larverna samlas in, torkas och mals ner till höns- och fiskfoder. Av 100 kg matavfall blir det 10 kg foder och 60 kg gödning enligt SLU .Brittiska företaget Entomics gillar också soldatflugan. Forskning pågår. Bild Muhammad Mahdi Karim

 

Äntligen! Företaget LiquiGlide har utvecklat en beläggning som gör att ketchupen och annat kletigt rinner ur flaskor och burkar lätt som en plätt. Nu utvecklas materialet för att rengöra stora tankar med målarfärg och annat. Verkar lovande och är efterlängtat. 

 

Inte speciellt hållbart men påhittigt. Enligt företaget Asarasi använder lönnproducenter endast 3% av saven som samlas in till lönnsirap och andra produkter.  97 procent av saven är rent ”trädvatten” som inte används och kasseras. Nu säljs lönnvattnet som ett alternativ till buteljerat vatten. Nja… kranvatten är bäst. Åtminstone i Sverige 🙂

Återvinning Djur, Miljö & Klimat Förpackningar

Äntligen! Bättre förpackningar

13 november, 2017

Nu händer det grejer på förpackningsfronten. Inte en dag för tidigt. ICA har börjat hälla sin såpa i en grå förpackning. Helt gjord av returplast, av sådant vi slänger i förpackningsinsamlingen. Därför blir den grå. Heja. Mer sånt!

Flaskan är inte alltför snygg, men varför ska den vara det?

Vi tyckte väl att bruna, mer miljövänliga kaffefilter var asfula när de kom jämfört med de vita, men bryr vi oss i dag? Inte ett dugg.

Axfoods flaskor med såpa och annat är också gjorda av 100 procent returplats. Bravo! Troligen så kallad industriplast, sträckfilm m m. Därför genomskinliga och lite elegantare.

Vilken av dem, den grå eller den genomskinliga som är bäst ur alla miljöperspektiv, energiåtgång, transport och tillverkning, klimatpåverkan m m vet jag inte. Någon?

P&G har börjat plocka plast från haven och gör diskmedelsflaskor består av 10 procent ”havsplast”, resten är returplast från land. Två flugor i en smäll.

Tippar att vi om två-tre år ser mängder av förpackningar av returplast. Så bra det vore, och hög tid!

Varför Unilevers Ariel vita, stora, tjocka flaska verkar vara gjord helt av jungfrulig olja begripet jag inte. Och jag kan inte ens hitta en refill att köpa och fylla på. Go, go, go!

 

 

Återvinning Djur, Miljö & Klimat Förpackningar

Trött på förpackningsinsamlingen

6 november, 2017

Ja faktiskt. Jag börjar bli trött på den rådande förpackningsinsamlingen. Allsköns förpackningar tillsammans med wellpapp, glas och tidningar hopar sig i vårt garage. Vi kör iväg det till ofta fulla containrar och sopbilen hämtar en ganska tom soptunna. Hur folk i stan står ut med att ranta i väg till skräpiga, illaluktande och råttbemängda insamlingsstationer begriper jag inte.

Det finns ju bättre alternativ. Optibag till exempel som har införts i några kommuner. Hushållen sorterar materialen i olikfärgade påsar, till exempel gul påse till papper, orange till plast, brun till metall, rosa till textil och så vidare. Alla påsar slängs i en och samma soptunna som hämtas och körs till en sorteringsanläggning där påsarna särskiljs genom optisk läsning, gula åker åt ena hållet, oranga åt andra, rosa åt det tredje, för att sedan köras till återvinningsindustrier.

Säkert finns det någon hake, annars hade väl detta och liknande system införts överallt. Det är dyrt har jag hört, men inte enligt Optibag. Förefaller tusen gånger bättre än nuvarande system. Och förresten är det ju vi konsumenter som betalar för insamlingen. Höj förpackningsavgiften men några ören så ordnar det sig nog.

Det sker en snabb utveckling av sopsorteringssystem över hela världen. Läste just om det finska företaget Zen Robotics som nu har utvecklat ett robotsystem där färgglada påsar med hushållsavfall så tunga som 30 kg kan sorteras i flygande fläng. 50 ton avfall sorteras per timme av tre flinka robotarmar som kan sortera upptill 18 olika fraktioner.  Vill ha!

Granskning Mat & Livsmedel

Missuppfattning om frukt- och gröntkonsumtion

23 oktober, 2017

Många tror att att vi äter mindre frukt- och grönsaker än tidigare generationer och väldigt mycket mer socker. Bland annat står det att läsa i Henrik Ennarts intressanta artiklar om mat och psykisk hälsa i Svenska Dagbladet.

Det må ha bäring på resten av världen. I USA till exempel har frukt -och gröntkonsumtionen minskat,  men i Sverige har den ökat rejält.

Jordbruksverket: ”Sedan år 1980 har konsumtionen av färska köksväxter mer än fördubblats till 47 kg per person och år. 

Konsumtionen av rotfrukter har utvecklats på liknande sätt och låg år 2015 på 13 kg per person. Inom området frukt och bär har den största konsumtionsförändringen skett för bananer, meloner och övriga frukter, som sedan år 1980 har ökat från 9 till 27 kg per person.”

Till detta ska läggas alla frysta grönsaker.

Sockerkonsumtionen, om än för hög, ligger ungefär stilla. Förr köpte vi socker och använde i matlagning, vi saftade och syltade och bakade så det stod härliga till. Och vi drack saft. I dag köper vi livsmedel som i sig själva innehåller mycket socker. Sockerkonsumtionen är ungefär 40 kg per person och år och har legat där sedan 50-talet. Detta inkluderar även glukos- och fruktossirap. Den hittar du ofta i glass och godis.

Vi bör äta ännu mer grönsaker och mycket mindre socker, men rätt ska vara rätt.

 

 

Djur, Miljö & Klimat Hushållsekonomi Matsvinn

Matsvinn för 3 miljarder kronor enbart i butiksledet

9 oktober, 2017

Låt säga att butikernas matsvinn, den mat som slängs och förfars uppgår till 1 procent av omsättningen. Det låter kanske inte så mycket. Men livsmedelsbutikerna säljer mat i dag för nästan 300 miljarder kronor per år. Det innebär att mat kastas för 3 miljarder kronor enbart i detta led. Och det är nog lågt räknat.

Vid den stora konferens om matsvinn som Näringsdepartementet, Livsmedelsverket med flera anordnade i förra veckan menade Anders Svensson, vd för ICA och ordförande i Svensk Dagligvaruhandel, att butikernas matsvinn inte är särskilt stort. Jag begriper det inte.

3 miljarder kronor är så mycket pengar att det nästan är svårt att fatta.

Om man vet att en miljon sekunder är 11 dagar och att 1 miljard sekunder är 32 år så förstår man storheten och skillnaden mellan miljoner och miljarder.

Det slängs och förfars mat i hela livsmedelskedjan, från bondens åker ända fram till hushållens slaskhink. Varje led har ansvar för sitt eget svinn men också för att för att samarbeta för minsta möjliga svinn i alla led.

Det går inte att negligera en enda smula bara för att ”nånannan” slänger mer. För vem får betala i slutändan? Butiken eller kunden?

Här är dokumentation från Kick-offen och seminariet 4 oktober.

Bild forskning.se

 

 

Förpackningar Granskning

Korkade förpackningar och en nakenchock

2 oktober, 2017

Funderar över korkade förpackningar, och bra förpackningar som Ecolean ovan.

Kan inte släppa att nästan 20 procent av krämen är kvar i ACOs hudkräm Canoderm när man har gjort allt för att pumpa slut på krämen. Svårtömda förpackningar är ett onödigt gissel- för plånboken och för miljön.

Här är tips till ACO. Häll krämen i till exempel Ecoleans förpackning. Då kan man rulla ihop förpackningen och klämma ut så gott som allt. Tror det bör funka. Och Ecolean förpackar ju livsmedel, så plasten borde väl duga att även husera läkemedel. Eller?

Apropå korkade förpackningar kom jag att tänka på ”nakenchocken” , en video jag gjorde för ett par år sedan för att sätta press på shampoo- och duschkrämtillverkarna att göra platta korkar på förpackningarna så att flaskorna går att ställa upp och ner. Då finns det ju chans att få ut så gott som allt.

En snabbkoll visar att det faktiskt har blivit bättre. Många tillverkare gör numera bra, stora platta lock till förpackningarna. Även L’Oréals Elvital som jag har häcklat rejält. Men det finns idioter kvar. Som Aussie och vissa av Fructis shampoflaskor. Som för säkerhet skull finns en kula på locket så att flaskan absolut inte ska gå att ställa på högkant. Så jäkla korkat!

 

 

 

 

Hälsa Mat & Livsmedel

Varför äter folk vitt bröd när fullkorn minskar cancerrisken?

25 september, 2017

Fullkorn är nyttigt. Det är gott som alla överens om. Nyss kom en studie från American Institute for Cancer Research som ännu en gång slår fast fullkorn är bra för hälsan. Bland annat så minskar fullkorn och fibrer risken för  tarm- och ändtarmscancer.

Ändå äter vi för lite fullkorn och sällan hörs någon cool influencer och hälsobloggare propagera för fullkorn bland alla cocosoljor och gurkmejor. Trots bevisligt stora hälsofördelar.

Bröd bakat mest på siktat mjöl, där skal, frövita och grodd har tagits bort är fortfarandet det bröd som efterfrågas mest av de svenska hushållen. Knäckebrödet, oftast 100 % fullkorn, ligger på en stabil låg andel om 10 procent med lite årsvariationer. Bröd med mycket fullkorn, 50 procent av torrvikten och över ökar, men i långsam takt. Fullkornspastan, ett bra sätt att få i sig fullkorn, säljer dåligt. Fast den numera är god och knappast går att skilja från siktad pasta. Och fullkornsris är det få som äter.

Danmark har sjösatt ett ”fullkornsinitiativ”. Myndigheter, patient- och hälsoorganisationer som danska Cancerfonden, hjärt- och lungföreningar och livsmedelsbranschen har gått ihop i ett partnerskap för att få danskarna att äta mer fullkorn. Det minskar risken för ohälsa och sparar statsapparaten pengar i vårdkostnader på sikt. 2004 – 2015 ökade intaget av fullkorn per dansk från 36 – 63 gram per dag. Livsmedelsverket vill att vi äter 70 – 90 gram. Danskarna är snart där. Vi är långt ifrån.

Extra bra är att äta surdegsbröd med mycket fullkorn.Det är extra nyttigt och innehåller inte fytinsyra som fullkornen gör och som faktiskt kan hämma upptaget av mineraler som zink, järn och magnesium om man äter alldeles för mycket. Ingen större risk dock.De flesta äter alldeles för lite.

Kanske är ett skäl att fullkornsbröd ofta är dyrare än bröd med siktat mjöl – vem vet? Och att åtminstone den äldre generationen är uppfödd på limpa.

Jag lät min man Ulf  blindtesta bröden ovan. Det till höger med mycket fullkorn och surdeg, Levainbrödet till vänster innehåller bara siktat vitt mjöl och surdeg. Båda rostade. Lika goda tyckte Ulf, men på olika sätt. Själv gillar jag surdegsknäcke bäst. Mums!

 

 

Djur, Miljö & Klimat Förpackningar

Bästa bärkassen- ut med plast-och papperskassen!

15 september, 2017

Allt fler butiker rapporterar att deras kunder säger nej tack till en plastkasse när de handlar. Nu senast Apoteket Hjärtat som meddelar att efterfrågan på deras plastpåsar har gått ner med 40 procent sedan butikerna tar betalt och enligt lag är tvungna att informera om plastpåsars miljöpåverkan. Kedjorna MQ och Joy har lyckats ännu bättre. Där har plastkassarna minskat med 50 – 60 procent.

Vilken är då den bästa bärkassen att alltid ha med sig i fickan, väskan eller portföljen?

Ja, inte är det tygkassen som många butiker nu har tagit fram till försäljning. Den är skrymmande och bökig att bära med sig och ha till hands och oftast gjord av bomull som kräver mycket vatten, gödsel och kemikalier.

En bomullskasse måste användas upptill 400 gånger för att miljöpåverkan ska motsvara den från en plastkasse av återvunnen plast. Vem gör det?

Själv har jag säkert femton bomullskassar som jag har fått från olika håll som hänger i garderoben, oanvända. Inte alls miljövänligt.

Papperskassar är förstås heller ingen hit miljömässigt. Så det bästa är att ta med sig en egen, och då gäller det att den är lätt att bära med sig. Annars blir det inte av.

Bäst är en ihopvikningsbar kasse, tillräckligt liten och behändig att alltid ha med sig. Varför säljs inte sådana i fler svenska butiker i dag? Tips: IKEA har en hyfsat bra och väldigt billig.