Djur, Miljö & Klimat Konsument Matsvinn

Sänk temperaturen på maten till + 4 grader!

15 augusti, 2017

Sänk temperaturen i kylkedjan!

(Debattartikel tidigare införd i tidskriften Livsmedel i fokus juni 2017. OBS Kylarna med dörrar på bilden har säkert redan + 4 grader. Många handlare håller + 4 grader eller lägre i kylarna.

Stora mängder mat förfars och slängs i hela livsmedelskedjan, som bekant.  Vi konsumenter slänger mest mat i ton räknat, men mängder av mat går till spillo även i tidigare led. Livsmedelsproduktionen frestar på miljön. Hamnar inte maten i våra magar har all negativ miljöpåverkan skett helt i onödan och mängder av djur har slaktats till ingen nytta.

En orsak till förluster av livsmedel är att bäst före datumet uppnås innan maten har ätits upp. Den sorteras därför ut hos producenter, grossister och inte minst i butik. Nära fyrtio procent svenska konsumenter uppger att de är mycket eller ganska noggranna med att inte äta mat vars bäst föredatum har gått ut. Den främsta anledningen är att de tror att det finns risk att de blir sjuka. En felaktig inställning som många av oss försöker ändra på, men det trögt.

Förvaras maten i + 4 grader i stället för + 8 grader håller maten sig fräsch nästan dubbelt så länge. Temperaturen är helt avgörande för kvalitén på maten. Läs för övrigt DN debatt i dag där forskare bland annat skriver om matförgiftningar och kyltemperatur. 

I Sverige har vi en rekommenderad förvaringstemperatur av kyld mat om max + 8 grader. Den informationen står att läsa på de flesta förpackningar med kylda varor.

Endast Sverige, Slovenien, Spanien och möjligen något ytterligare EU land har en så hög rekommenderad förvaringstemperatur. Övriga länder har lägre, de flesta + 4 – 5 grader, några + 6 grader.

Det är skandal att svenska livsmedelsföretag förordar så hög förvaringstemperatur. Det är skandal att myndigheterna låter det fortgå. Alla är medvetna om att kyltemperaturen bör sänkas. Det förlänger hållbarheten på produkterna rejält. Alla led får fler dagar att sälja maten på och konsumenterna får korrekt förvaringstemperatur angiven.  Maten håller sig fräsch längre, tillsatser och saltmängder kan sänkas, risken minskar för att maten” går ut i datum” och slängs.

Vem hindrar då att temperaturen i kylkedjan sänks?

Inte livsmedelsindustrin, de har oftast ännu lägre temperatur i tillverkning och lager eftersom de vill leverera varor av hög kvalitet. Inte transportörer även om det krävs åtgärder för att gå ner i temperatur. Inte vi konsumenter som skulle få fräschare mat med längre hållbarhet. Inte heller Livsmedelsverket som i dag uppmanar oss konsumenter att ha + 4 grader i kylskåpen och vill att livsmedlen har lägre förvaringstemperatur.  Vem är det då som bromsar?

Det är butikskedjorna som håller emot. Krav på sänkt temperatur innebär att flera handlare får investera, vissa i helt nya kylar. Det har inte alla råd med är argumentet.

Men investera måste de ändå göra. Enligt ett EU-direktiv, den så kallade F-gasförordningen, måste de kylar som har köldmedier med starka växthusgaser fasas ut till år 2030. Butiker med gamla kylsystem måste byggas om för att anpassas för nya köldmedier, alternativt ersättas av plug-inkylar med godkända köldmedier.

Det finns förstås ingen anledning att vänta till 2030. Aktörerna i livsmedelskedjan måste i samverkan sätta igång omställningen. Senast vid 2020 års utgång måste kylkedjan hålla + 4 grader, möjligen + 5.

Allt annat är oacceptabelt.

Louise Ungerth

Fristående debattör

Fd chef Konsument & Miljö, Konsumentföreningen Stockholm

(Debattartikel tidigare införd i tidskriften Livsmedel i fokus juni 2017)

Förpackningar Hälsa Mat & Livsmedel

Varningsljus på hela matinköpet?

11 augusti, 2017

En strid ström av förslag avlöser varandra för att hejda den galopperande fetmaepidemin i Storbritannien. 2018 inför t ex en sockerskatt, något som allt fler länder och stater hakar på.

Nu vill forskare vid Universitetet i Birmingham ta fram ett verktyg som kan skanna av hela ens matvaruinköp och sätta trafikljus, så kallade ”traffic light labelling” på kvittot. Detta för att hjälpa brittiska konsumenter att få en uppfattning hur mycket kalorier, socker, fett, mättat fett och salt de får i sig totalt, och inte bara för enskilda matvaror. Låter ganska smart.

Med all kvittodata som vi lämnar ifrån oss vet ju livsmedelskedjorna precis vad vi handlar ner till minsta chokladbit. Så visst borde det gå.

Kritiker menar att trafikljus på kvittot inte ger någon vägledning om hur konsumenten sedan tillagar maten. Kanske köper man kyckling och friterar eller grillar den hårt eller häver på massa dåligt fett när den tillagas. Å andra sidan tar ju inte den nuvarande trafikljusmärkningen hänsyn till det heller.

På tal om detta kollade jag just lite attityder kring den svenska hälsomärkningen Nyckelhålet. Enligt YouGov ”Food & Health 2017 ” känner 39 procent till nyckelhålet ordentligt och 44 procent har en ungefärlig uppfattning om vad symbolen står för.

Min man Ulf  hör till undantagen, han har aldrig hört talas om nyckelhålet :-).

Enligt Svensk Dagligvaruhandels ”Maten och folkhälsan”  tycker drygt hälften av svenskarna att det är mycket viktigt eller ganska viktigt att få information om näringsinnehållet i livsmedel. 43 procent bryr sig inte.

 

 

Hälsa Marknadsföring Mat & Livsmedel

Hälsoorganisation uppmanar- sätt varningsljus maten!

10 augusti, 2017

Nu går antisocker och hälsoorganisationen ”Action on Sugar” i UK ut i en kampanj och uppmanar alla tillverkare av mat och dryck att sätta varningsljus, så kallad ”trafikljusmärkning” på samtliga livsmedelsförpackningar. Även engelska hälsomyndigheter ställer sig bakom märkningen även om de medger att den inte är perfekt.

Trafikljusen ger konsumenterna en snabb uppfattning om livsmedlens näringsvärde. 

Så kallad ”GDA-märkning”, utan färgerna grönt, gult och blått, är vilseledande menar Action of Sugar efter att ha undersökt 25 frukostflingor. Håller med. Se bild ovan och nedan.

Åtta av tio brittiska konsumenter använder sig av trafikljusmärkningen när de handlar mat enligt en undersökning.

Som sagt i förra inlägget– varför inte pröva trafikljusmärkningen även i Sverige som ett komplement till nyckelhålet? Och utvärdera den ordentligt efter några år. Om det är till hjälp eller stjälp.

 

 

Hälsa Marknadsföring Mat & Livsmedel

Varningsljus på maten- varför inte?

1 augusti, 2017

Flera stora internationella livsmedelsindustrier som Coca-Cola, Mondelez, Unilever och PepsiCo vill införa trafikljusmärkning på livsmedelsförpackningarna.  ”Traffic light system” kallas märkningen som infördes i Storbritannien för flera år sedan. Märkningen innebär rött ljus för näringsämnen som finns i ohälsosam mängd i livsmedlet( läs socker, fett, mättat fett, kalorier), gult om det är sisådär, och grönt när det är okej.

Bra eller dålig idé? Det beror på.

I dagens Testfakta kritiserar Sveriges Konsumenter  förslaget. Halten näringsämnen i trafikljusmärkningen ska baseras på  portionsstorlek, och inte 100 gram livsmedel som är obligatoriskt i näringsdeklarationen. En portion chips är beräknad till  30 gram till exempel. För lite tycks Sveriges Konsumenter tycka. Vi äter mer än så. Risk för manipulation.

Ja , visst finns risk för manipulation. Trafikljusmärkningen på den engelska pizzan här ovan kan man  fundera över. Portionsstorlek är en halv pizza, men man äter väl oftast en hel? Det borde blinka så gott som helrött!

Kunde inte låta bli att kolla hur stor en chipsportion om 30 gram är. Det är den portionsstorlek som företagen har tänkt sig.  Så här fullt blir ett 12 cm högt glas. Ganska mycket, inte sant? I och för sig inte potatischips utan Estrellas linschips som jag råkade ha hemma. Urgoda för övrigt, fast alldeles för salta.

Fyra bitar choklad, 30 gram som står omnämnt i Testfaktas artikel handlar om fyra stora bitar av en stor chokladkaka om 200 gram. För liten portionsstorlek? Manipulation? Njä, knappast i detta fallet.

Trafikljusen ska inte vara en hälsomärkning utan en märkning som ska hjälpa oss att med en hastig blick  få en uppfattning om en portion av livsmedlet är okej eller ej. Om det är för mycket kalorier, socker, fett och salt i maten och hur det är med fiberinnehållet.

Jag har förespråkat trafikljusmärkning tidigare, inte minst för att jag varit mycket negativ till GDA-märkningen. GDA- märkningen som i dag finns på företagens produkter är superkorkad. Ingen läser och ingen begriper som inte har en magisterexamen i nutrition. Det vågar jag faktiskt påstå utan att ha någon studie att luta mig emot. Det enda som är bra med den är kaloriinnehållet på framsidan av förpackningen. Trafikljus i stället? Ja, varför inte.

Kan vi inte vara lite pragmatiska för en gång skull och helt enkelt låta företagen pröva märkningen i  två år och sedan göra en ordentlig utvärdering. Tycker vi konsumenter att trafikljusmärkningen har varit till nytta och fått oss att äta bättre eller ej? Har den hjälpt oss begripa hur stor en portion bör vara? Har trafikljusen stött oss i att inte vräka i oss mer än just en vettig portion?

Vi kan väl pröva. Antingen så får väl nyckelhålsmärkningen reformeras i grunden, med nytt namn och ny logga med engagerade influencers som marknadsför nyckelhålsmaten och gör det coolt och häftigt och det rätta att välja om man vill ha en stark och frisk kropp och minska risken för sjukdom  – eller så kan vi pröva något nytt och se hur det går. Vad har vi att förlora?

OBS Trafikljuset är tänkt som ett komplement till nyckelhålet, inte ersätta det. Och givetvis ska näringsdeklarationen om 100 gram också vara kvar på förpackningarna. Det är det lag på.

Förpackningar Granskning

Svårtömd förpackning- skärpning ACO!

25 juli, 2017

En god vän har hudproblem och måste smörja sig med ACOs hudsalva morgon och kväll. När han inte kan pumpa ut något mer finns det ändå massor av hudkräm kvar i burken. I dag öppnade jag behållaren, det gick lätt, och fann dryga decilitern kvar på botten.

ACO Hud, hur kan det komma sig att ni inte kan konstruera en pump som får ut det mesta?

Varför? Jag bara undrar. Min flaska med rengöringskräm med pump blir så gott som tom, så det borde inte vara så förbannat svårt.

Att stå och gräva ut resten av Canoderm med en sked är kladdigt och förefaller helt onödigt. Hoppas det finns en riktigt bra förklaring. Min vän får hudkrämen på recept så den kostar både honom och oss skattebetalare pengar, förutom att den oförbrukade krämen kostar miljön multum.

Tacksam för svar.

 

Förpackningar Granskning Hälsa Hushållsekonomi

Enorma ekonomiska intressen bakom proteinhajpen

14 juli, 2017

Tro inte att det stora intresset för proteinrika livsmedel kom till av en slump eller för att våra kroppar behöver mer protein. Det är, som bakom det mesta, stora, starka ekonomiska intressen som får oss att köpa proteinbars, proteindrinkar, proteinkvarg, proteingodis (såg häromdagen), proteinbröd, proteinkex, proteinsnacks, mjölk med extra protein, proteinpuddingar med mera.

Det räcker med att läsa broschyren för ”Protein summit 2017”, ett av många internationella seminarier som arrangeras i syfte att kränga ännu mer proteinrika livsmedel till folk. Kränga till den rika delen av mänskligheten som har råd att betala extra för några ytterligare gram protein. Till den del som redan får i sig alldeles tillräckligt.

Inte till de många fattiga som lider brist på protein.

Det här kan man läsa i broschyren:

”High protein foods are great for the food industry. The market potential is unlimited.

Protein is a positive performance discriminator for mothers buying foods for their active children. The benefits of proteins for a faster recovery is also evident.

More and more large food and beverage companies are launching foods with extra protein and the awareness of protein amongst mainstream consumers is getting bigger. /…/

The 2017 Summit will highlight the potential of high protein for different target groups and categories.
The potential of new proteins is enormous in view of the growing global population with more disposable income…..”

Jag häpnar, och äcklas lite. Faktiskt.

PS För tydlighetens skull. Ja, jag är medveten om att många äldre i Sverige som äter dåligt får i sig för lite protein. Där behöver man se upp.

 

 

Matsvinn Okategoriserade

Viktigaste matsvinnskampanjen ever! Titta, lukta, smaka

1 juli, 2017

Vi slänger ohyggligt mycket fullt ätbar mat. Folk tror att det är butikerna som slänger mest, men så är det inte. Vi konsumenter dumpar den mesta maten, över 500 000 ton per år. Framförallt för att vi tror att maten förvandlas till någon oätlig sörja när bäst före datumet går ut. Helt knäppt!

En av fyra svenskar uppger att de är noggranna med att slänga mat vars bäst före datum har gått ut. Illa nog. Av någon väldigt märklig anledning har den siffran ökat det senaste året , nu är det 38 procent som säger att de är noggrann med slänga maten i slaskhinken när bäst före datum inträffar.

Den största anledningen är att man tror att man blir sjuk av ”gammal” mat. Fel, fel fel. Sluta med det!

Du blir inte sjuk. Bäst före datum handlar om kvalitet. Tillverkarna garanterar att maten är exakt av samma kvalitet som när den tillverkades. Pajskalet är lika krispigt, färgen är exakt lika dan, konsistensen är på pricken den samma. Och så har de lagt till flera dagar ” för säkerhet skull”.

Jag lovar, har du kallt i kylskåpet, 4- 5 grader, så håller maten sig fräsch nästan dubbelt så länge som bäst före datumet.

Nu har det sjösatts en kampanj för att rädda maten. # Bästföre2017. Så bra! Klistra en etikett över bäst före datum och låg dina sinnen avgöra. Titta, lukta, smaka. När maten inte längre luktar fräscht eller ser slemmig ut. Då är det dags att slänga den. Inte innan.

Förskämningsbakterierna, de som angriper maten, är inte farliga. Vi blir inte sjuka av dem. De indikerar att maten börjar bli dålig långt innan den blir farlig. Luktar maten illa, ser den skum ut. Ät den inte.

Men innan dess är det fritt fram.

Släng inte maten! Här finns mängder tips, förvaringstemperaturer och portionsguider så du inte lagar för mycket.

Att inte slänga mat är viktigaste vi kan göra för miljön, för den biologiska mångfalden, för klimatet, för vår planet, och för hushållsekonomin.

Tänk på det. Titta, lukta, smaka!

OBS! Är maten märkt med ”Sista förbrukningsdag” ska du däremot se upp extra. Och lite extra med vacuumförpackad lax och skivat smörgåspålägg.

 

Granskning Hälsa

Sockerskatt vs Coke Zero

26 juni, 2017

Allt fler länder och städer inför skatt på sockersötade drycker. Diskussionernas vågor går höga om skatt även ska införas på drycker som innehåller sötningsmedel i stället för socker, de med noll kalorier. Exempelvis Coke Zero, Pepsi Max, Vitamin Well Free, Celsius energidryck med flera.

Under årens lopp har flera forskare hävdat att livsmedel med aspartam, sukralos och andra sötningsmedel kan ha negativa hälsoeffekter, allt från att de boostar hjärntumörer ( fast det är vid det här laget allt färre som anser) till att även drycker med sötningsmedlen ökar risken för diabetes 2, stroke, högt blodtryck och viktuppgång.

Nå, hur är det nu med detta?

Den relativt nystartade ideella organisationen Healthy Food America som arbetar för bättre matvanor i USA och bland annat lobbar för införande av läskskatt har djupdykt i frågan och gått igenom de senaste fem årens vetenskapliga publikationer.  Det är en lärorik läsning.

Summan av kardemumman är att det i dag inte går att påvisa att drycker sötade med sötningsmedel bidrar till ökad risk för sjukdom.  Men (som vanligt) behövs ytterligare studier, inte minst långtidsstudier på barn, för att vara helt säker. I dag finns det alltså inte tillräckligt underlag för att på vetenskaplig grund införa skatt på så kallade ”lightdrycker” menar organisationen. 

Det är dock inte detsamma som att säga att det är fritt fram att häva i sig dryckerna på individnivå. Oavsett, är det nämligen bättre för hälsan att dricka vatten.

Marion Nestle, min favorit, anser att organisationen Healthy Food America är seriös och att genomgången bidrar till kunskapsläget.  Jag litar på henne.

Här är en artikel från SVT i frågan.

 

 

 

Omvärld & Trender

Fortsatt spaning från Colorado

13 juni, 2017

Det finns ständigt saker att förundras eller förvånas över när man är på utflykt. Här är min tredje spaning från Colorado i maj i år. Den första finns på min gamla blogg, Louisekonsumentkoll.se

Här är den andra, om när jag köpte cannabis i Colorado.

Varsågod- här är den tredje och sista spaningen:

I badrummet, på ett flygplatshotell i Denver, typ Disneyland med stort vattenfall i restaurang och lobby, bjöds vi denna urveganska tvål. Tryckt med sojabaserat bläck, inga djur har plågats vid framställningen och inga ingredienser har kommit i närheten av djur. Förpackningen är förstås gjord av återvunnet papper.

”T M I” – To Much Information, för min del.

Kycklingen har knappast heller kommit i kontakt med djur 😊. Inga hormoner eller steroider har tillsatts, ingen antibiotika, helt vegetabiliskt foder och inga animaliska biprodukter finns i kycklingen.

Att kycklingen som sådan är 100 procent djur ska man uppenbarligen helst inte tänka på.

Nu vet jag varifrån proteinhajpen kommer. Från USA. Varenda förpackning är märkt på framsidan med hur många gram protein maten innehåller.

Och detta i ett land där man troligen redan äter mest protein i hela världen. Hur blev det så här?

Och så dessa varningstexter, överallt. På köttfärsförpackningen förstås, att färsen kan innehålla bakterier och ”for your protection” ska man ha färsen i kylskåp eller frysa in den och den ska tinas i kylskåp eller mikron med mera.

Även restaurangerna skriver ut varningstexter på menyerna, att ”maten möjligen serveras rå eller ”under cooked” och när man äter sådan mat ökar risken för matförgiftning. Restaurangägarna kan dömas till häftiga skadestånd om det inte uttryckligen står att man äter på egen risk.

Så himla snyggt allt är upplagt i butikerna. Vill ha!

 

Granskning

Knappt någon rödbeta i rödbetsjuicen

9 juni, 2017

Jäklar vad folk har börjat dricka rödbetsjuice, bland annat efter Svenska Dagbladets artikel om att nitrater i juicen omvandlas till kväveoxid som påverkar blodkärlen positivt. Kärlen blir som nya, typ.

Min man Ulf har anammat detta och kylskåpet fylls av flaskor med rödbetsjuice. Men det är skillnad på juice och juice.

Råsaft innehåller 5,7 procent rödbeta, inte mycket kan tyckas, medan Brämhults innehåller tjugo procent. Fler rödbetor kanske inte blir så gott.

Gillar Råsaft, ungt och piggt företag, men varför måste de skriva ”Röbeta” först på förpackningen, när det är mest äppeljuice i flaskan, hela 80 procent. Det är i och för sig lagligt att göra så, men uppenbart vilseledande. Inte sant?

Brämhult har den goda smaken att skriva ingredienserna i fallande mängd nederst på flaskan så man vet vad man får, utan att behöva läsa det finstilta. Bra.

PS 13/6. Det finns förstås också juice som innehåller 100 procent rödbeta som någon påpekat. Kanske är det den man ska drick om man är ute efter kärleffekten…

PS 9/7 Just hemkommen från Almedalen och ett bra seminarium om food tech där Coop bjöd på sin nya kallpressade juice. Coop har i alla fall den goda smaken att skriva

”Smak: Rödbeta, Granatäpple, Ingefära”.

Och ja, den smakar rödbeta trots endast 10 % rödbetsjuice och 73 % äpplejuice.