Arkiv Granskning Mat & Livsmedel Omvärld & Trender

Nya dryckestrenden- energidryck eller buljong?

20 november, 2018

Kommer vi kånka med oss muggar med buljong i Stockholm ”on the go”? För det gör man i New York. Broth är det nya heta, enligt servichandelns trendorgan. 

Nja, knappast. Men det är många nya drycker som har ersatt buteljerat vatten, som har dippat i försäljning med hela 25 procent de senaste åren.

Jag säger bara energidrycker…

Förr i tiden räckte det med att peta i lite koffein i läsken. Nu handlar det om att pimpa dryckerna med BCAA, vitaminer, beta- alanin, citrullin, arginin, men absolut inget socker och riktigt hög koffeinhalt, 200 mg per ynka 250 ml.

Som jämförelse innehåller Red Bull 80 mg koffein.

Eller varför inte ta ett litet shot med koffein, 180 mg, blandat med ginseng och grönt te så får du i dig motsvarande två koppar kaffe i ett enda svälj.

 

Försäljningen av energidrycker har ökat med över 40 procent de tre senaste åren. 2017 såldes drygt 50 miljoner liter.

Och läkarna larmar. Uppenbarligen för döva öron.

 

 

Granskning Hushållsekonomi Mat & Livsmedel Omvärld & Trender

Vatten på flaska – en onödig lyx?

12 november, 2018
Vatten på flaska

Är vatten på flaska en onödig lyx?

Ja, så tänkte många år 2007 när Konsumentföreningen Stockholm lanserade sin klimatrapport om om allt buteljerat vatten som tappas, transporteras, handlas och körs hem på våra vägar. Trots att vi har utmärkt kranvatten på de flesta ställen i Sverige.

På den tiden gick folk gick omkring med en flaska vatten i handen vart än man vände blicken. Färsäljningen skenade. 34 000 ton växthusgaser om året genererade tillverkning och transport av flaskvatten. Lika mycket som växthusgasutsläpp som 12 500 bilar. Onödigt- inte sant?

Människor lyssnade, tog åt sig, ändrade beteende och försäljningen sjönk som en sten. Nja, kanske inte som en sten, men 25 procent är ett väldigt stort försäljningstapp på kort tid. Bryggerierna grät och tillverkarna av Sodastream skar säkert guld med täljkniv. Borde haft royalty på den försäljningen…

Nå, hur har det gått sedan dess? Dricker vi mer eller mindre flaskvatten nu, tio år senare?

Försäljningen ligger fortfarande på en lägre nivå.

2006 drack vi 29,3 liter per person och år. Tre år senare hade försäljningen sjunkit med 25 procent, till 21,9 liter enligt Sveriges Bryggeriers statistik. 2017 drack vi ungefär lika mycket som 2009. 22,1 liter per man.

Ett försäljningstapp på 25 procent, som alltså håller i sig. Det är mycket.

Och det är intressant. Det går att ändra folks vanor. Om man har goda argument och det finns bra alternativ.

Som kranvatten till exempel.

Fast vi dricker ju även annat på flaska i dag. Fortsättning följer.

 

Djur, Miljö & Klimat Förpackningar Granskning

Smart water – inte så smart!

29 oktober, 2018

Vad har Coca-Cola nu hittat på? Nyheten Smartwater lanseras på stora reklamtavlor på pendeltåget och en gammal flaskvattenaktivist som jag blir nyfiken.

Men Smartwater är sannerligen inte så smart. Svårt att begripa varför ett skickligt företag som Coca-Cola ens kommer på tanken att först ånga upp vattnet, destillera det, sedan tillsätta mineraler och tappa på flaska. Vitsen är att vattnet får en ren, krispig smak enligt företaget.

Har smakat. Blir trött och lite arg. Det smakar inget alls. Som att kyssa sin faster, som min Pappa brukar säga när något smakar fullständigt menlöst.

Hur mycket extra energi går åt i onödan för att ånga vattnet kan man undra? Var det här det smartaste Coca-Cola kunde komma på när jorden håller på att gå under?

Tydligen. För enligt Coca-Cola har Smartwater blivit en storsäljare i USA inom kategorin ”premiumvatten”, d v s särskilt dyrt och tjusigt buteljerat vatten. Kanske för att mycket vatten i USA är så klorerat att det smakar äckligt. Eller för att folk där inte är så smarta. Vad vet jag.

Smart är i alla fall flaskan som eländet tappas på. PlantBottlen är gjord av 30 % sockerrörsrester ( fossilfritt), 25 % returPET och 45 % fossilplast. Coke arbetar på att öka andelen sockerrörsplast och returplast i sina flaskor, men vissa tekniska problem återstår att lösa.

 

 

Arkiv Djur, Miljö & Klimat Granskning Matsvinn

Smaktest: Sedan länge utgången bäst före datum

12 oktober, 2018

Har smakat på gammal mat.

Fick inspiration av SEIs och Berghs viktiga och fyndiga utmaning #TASTEorWASTE- hur modig är du? Letade runt i mitt kylskåp efter förpackningar med utgånget bäst före datum.  Spelade in en video som jag tänkte lägga upp på Facebook, men är urusel på rörlig media. Ska skärpa mig och medans får det bli så här. Således:

Den 30 september hittade jag följande i mitt röriga kylskåp:

Vaniljsås, vet att jag öppnade den 23 augusti och använde hälften till äppelkakan när vi hade kräftskiva. Står att den håller sig en vecka efter att man har öppnat förpackningen. Smakar som vanligt mer än en månad efter jag använde den. Ingen smakskillnad alls.

Smör, bäst före datum 6 juli. Smakade jättebra.

Bregott, bäst före 30 juli. Utmärkt.

Vispgrädde, 40 % fett, bäst före 15 september. Smakade lite annorlunda, aningens mer syrlig men absolut inte sur. Toppen att ha i en gryta.

Smör/rapsolja, flytande, bäst före datum 6 juni. Riktigt äcklig. Går bort.

Övriga går utmärkt att äta. + 5 grader i mitt kylskåp gör susen, ska sänka till 4 grader.Då håller  maten nästan dubbelt så länge som i ”max + 8 grader”, som det idiotiskt nog står på förpackningarna att maten ska förvaras i. Har försökt att ändra på det sedan 2009, men det går minst sagt trögt.

Har du köpt ett nytt kylskåp de senaste åren så är  det förinställt inställt på + 4 eller +5 grader. Ändra inte! Har du ett äldre kylskåp, kolla med en termometer. Är det över  fyra – fem grader, sänk temperaturen. Den marginella ökade energiförbrukning som uppstår lovar jag att du tjänar in på att maten håller sig fräsch så väldigt mycket längre.

Mer pengar i plånboken och mindre klimatgaser till klotet. Det är det som händer om du inte slänger mat. Så enkelt är det.

PS: Lyckades lägga upp videon på facebook till slut. Nu ska jag bara klura ut hur jag får in video i blogginlägg… 

Arkiv Djur, Miljö & Klimat Mat & Livsmedel Matsvinn

Update Matsvinn- Tesco är superhjälten. Vem blir nästa?

2 oktober, 2018

Drygt 700 000 ton mat/matavfall slängde den brittiska livsmedelskedjan Tesco under 2017 tillsammans med 25 av sina största leverantörer. Ändå är Tesco en superhjälte. För Tesco publicerar sina avfallsdata och gör dem offentliga.

700 000 ton livsmedel som går till spillo under ett enda år är häpnadsväckande, snudd på outhärdligt. Om man betänker alla pengar, all energi, allt vatten, alla utsläpp av växthusgaser och näring som har genererats helt i onödan, när maten inte hamnar i våra magar.

Tesco mäter och publicerar data och får stå där med skammen. Men de gör det!

De har tagit på sig ledartröjan när det gäller att minska matsvinnet. De mäter och agerar och får sina största leverantörer att göra det samma. Och det är bara början. 2030 ska företagen ha minskat sitt matsvinn med 50 %, helt enligt FNs hållbarhetsmål 12.3.

Om vi nu antar att svenska livsmedelsföretag gör sig av med samma mängd mat och avfall som Tesco och Tescos leverantörer, vilka volymer skulle det då handla om, tro’? Omräknat till svenska förhållanden och invånarantal, och ja, jag vet jag höftar grymt, blir det 108 000 ton. Tesco har 27 procents marknadsandel i UK.

Om vi skalar upp Tescos siffror till att gälla samtliga svenska livsmedelskedjor skulle de tillsammans med sina största leverantörer generera 400 000 ton mat/matavfall per år.

Låt säga att 50 procent av detta är fullt ätbara mat. Det är 200 000 ton. Och då är de livsmedel som går till djurfoder borträknat, för det räknas inte som ”waste” i UK och inte heller det som är kvar på fälten och plöjs ner, vad jag förstår.

Kanske är den svenska tillhöftade siffran till och med för låg. I England donerar både livsmedelsföretag och butiker ganska stora mängder till behövande, till välgörenhetsorganisationer som Fare Share med flera. Donerad mat utgör bara en smula av all överbliven mat i Sverige.

Vilken av de svenska livsmedelskedjorna blir först med att publicera sina matsvinnssiffror?

Våga och vinn! Och bli en superhjälte.

 

 

Arkiv Granskning Hushållsekonomi Mat & Livsmedel

Vi konsumenter får EU stöden- inte bönderna

26 september, 2018

Det är inte bönderna som subventioneras genom EUs jordbruksstöd på 7 miljarder kronor om året. Det är konsumenterna, menar Palle Borgström, LRFs ordförande, tillika mjölkbonde, i radions lördagsintervju. Är beredd att hålla med.

Kommer ihåg en prisjämförelse jag gjorde när jag hittade ett gammalt reklamblad från Konsum från 1993, alltså före EU-inträdet, och far iväg till Coop Häggvik i dag för att uppdatera mig.

Nedan finns en jämförelse av priset på några livsmedel 1993 jämfört med 2011 och i dag 2018. Löpande priser, d v s inte justerade för inflationen. Prisökningen på flera livsmedlen är marginell. Spagettin och snabbmakaronerna är billigare än 1993, trots inflation på 13,2 procent. Köttbullarna och oxpytten är billigare, fiskgratängen och fiskbullarna har ungefär samma pris medan sillen och riset kostar betydligt mer. Botanisera gärna.

Vår disponibla inkomst per person har ökat med 69 procent sedan 1993, om jag nu har räknat rätt. Matens andel av hushållsutgifterna har minskat rejält, där har EU-stöden spelat roll. Palle har rätt. Men det finns förstås också andra orsaker som du kan läsa om här.

I december ska jag kolla priset på julmaten igen och jämföra med ett reklamblad från Konsum från 1988! 

Inflation: 100 kr år  1993 = 132 kr i dag

Disclaimer: Varorna nedan är livsmedel som ofta är prispressade, men det var de som fanns att tillgå i det gamla reklambladet. Och fisk får inte direkta EU stöd, vad jag vet.

Arkiv Mat & Livsmedel Omvärld & Trender

Liten spaning från London

14 september, 2018

Veganskt och glutenfritt överallt

Superbra affärsidé av COOK, en ganska nyöppnad kedja med hyfsade priser. Mängder av goda, fina, frysta rätter som beställs hem på nätet. Ris, potatis eller pasta får man komplettera med själv. COOK åtar sig även catering för större sällskap. Vill ha!

Skum datuminformation på mjölkpaketen. ”Förvaras i kylskåp. Om öppnad, konsumera inom tre dagar eller på ”sista förbrukningsdag” (use by date)”. Ingen rekommenderad kylskåpstemperatur. Tacka för att det slängs mycket mejeriprodukter i England.

Tesco ställer upp för sina bönder och lovar att mjölkbönderna får rättvist/rimligt betalt för varje pint, att varje pint är 100 procent brittisk och att varje ko tas om hand på ett bra sätt. Och bonden Stuart intygar att han får ett bra pris för mjölken som gör att han kan investera för framtiden och är stolt över sitt nära samarbete med Tesco. När ser vi liknande på svenska mjölkpaket, tro’? Waitrose håller också på de brittiska bönderna med texten ”We are backing Brittish” på butiksskyltar och plastkassar.Proteinet hajpas även i UK förstås. Här en mjölkdrink med hela 50 gram protein. Poppis att ge till barn. Söt jordgubbssmak är nog anledningen.

Mängder av kopior av Fjällrävens Kånken på Camden Market. 25 pund för kopian i Camden, 75 pund för orginalet i City.

Snygga ”takeaway” boxar med asiatisk mat från Sainsbury- bara att värma.

Förvånansvärt mycket hål i hyllorna i flera affärer. Knappast ”fullt, fräscht och frontat” som är slagordet i svenska butiker. Kanske var det långtradarstrejk…

Påtagligt lite godis och junkfood vid butikskassorna jämfört med svenska butikers enorma godisgångar. Säkert har konsumentkampanjer som ”Chuck the snacks  out of the check outs” gjort verkan.

Slutligen, jag hittade inga synliga bevis för att butikerna minskar matsvinnet mer än en och annan förpackning med kort datum till rabatterat pris. Kanske doneras de det mesta till behövande genom Fare Share och andra organisationer.

 

 

Arkiv Mat & Livsmedel Matsvinn Omvärld & Trender

Matsvinn Update III – Google vill minska matsvinnet

10 september, 2018

Först en nyhet. Google har gett sig in i kampen mot matsvinn och gjort en app ”Your plan, your planet” för att hjälpa oss att slänga mindre mat, spara el och vatten. Appen är gjord i samverkan med California Academy of Sciences.

Läser vidare i Boston Consuslting Groups nya rapport om matsvinn som ger exempel på globala initiativ för att minska matsvinnet.

Rapporten lyfter ”Crop Life”, ett initiativ av agritechjättarna Syngenta, Monsanto, Du Pont, BASF med flera, som utbildar småbrukare och lantarbetare i  över 60 länder att skydda grödorna mot skadedjur, sjukdomar och ogräs och minska förluster under och efter skörden.

Marks & Spencer har lagt in etylenabsorberande remsor i jordgubbsförpackningar som förlänger hållbarheten med upp till 50%.

Franska kedjan Intermarché lanserade 2014 sin Inglorious Fruits and Vegetables-kampanj, som erbjuder frukter och grönsaker med skönhetsfel till 30% rabatt. Tesco har experimenterat med  ”buy one,get one free later”, i stället för exempelvis ”köp tre till priset av två” som ökar på hushållens matsvinn. En lite gammal nyhet kan tyckas. Såg för övrigt inget av detta i butikerna när jag spanade i London häromsistens. Däremot verkar multipriser generellt vara på tillbakagång i UK. Bra!

Sodexo och Ikea samarbetar med företaget LeanPath för att få till ett spårningssystem för matavfall. Systemet spårar och mäter avfall och identifierar även orsakerna, till exempel överproduktion och mat som har förstörts. Målet är att höja personalens medvetenhet och ändra beteenden med hjälp av digitala verktyg.

Carrefour i Taiwan vill öka medvetenheten om vikten av att använda överbliven mat genom sin ”anti wastage” restaurang, öppnad 2016, som serverar rätter från osålda matvaror från leverantörer,  grossister och egna butiker. Lite som t ex ICA Malmborg, ReTaste med flera gör här.

Fraktbolaget Maersk har utrustat alla sina 270 000 kylcontainrar med fjärrstyrning (RCM), vilket möjliggör kontinuerlig övervakning av containrarnas placering, temperatur, fuktighet m m. Maersk och kunderna kan tidigt identifiera och åtgärda eventuella problem och till exempel lossa last tidigare än planerat.

Zembra Group använder en innovativ teknik för att omvandla olivoljaavfall – det material som finns kvar från extraktionsprocessen – till produkter som kan användas inom jordbruk, kosmetika, byggindustri och andra industrier.

Offentliga och privata sociala partnerskap har utvecklat billiga soldrivna kylaggregat för att hjälpa jordbrukare i regioner som Sydasien och Östafrika att kunna lagra sin produktion och kunna sälja när priset är mer gynnsamt. Rockefeller Foundations matsvinnsprojekt Yield Wise arbetar tillsammans med TechnoServe, Meru Greens med flera för att etablera enheterna i Kenya.

Tesco garanterar leverantörer och odlarorganisationer att Tesco kommer att köpa minst 80 procent av volymen de har prognostiserat vilket minskar jordbrukarnas risk att överproducera eller skörda mindre än de behöver.

Arkiv Granskning Mat & Livsmedel priser

Trött på dåliga redskap!

7 september, 2018

Bakar sällan. Det vill sig aldrig riktigt för mig. Men att göra fröknäcke, det kan jag. Superlätt. Om man har en bra slickepott.

Fick fina Brabantia av min son när min gamla gick sönder. Stort tack, men den funkar ej.

Skulle smeta ut knäckebrödssmeten på bakpapper i en långpanna i går. Trodde det var fel på degen, för det var sannerligen inte lätt. Prövade med en annan slickepott, Coops för 15 spänn. Då gick det lätt som en plätt. Den usla kostade 109 kr.

Brabantia, ni kan inte göra en slickepott som degen kletar fast på! Skärpning!

Och Coop, degspaden är utmärkt, men se till att skrapan sitter fast på skaftet så man slipper köpa ny stup i kvarten.

Arkiv Djur, Miljö & Klimat Matsvinn Omvärld & Trender

Matsvinns Update – Färsk rapport av BCG

30 augusti, 2018

Livsmedelssvinnet kan öka med nästan en tredjedel, till 2 miljarder ton år 2030 anser Boston Consulting Group i en nyligen publicerad rapport ”Tackling the 1,6 billion- ton food waste and loss crisis”. Rapporten har gjorts i samverkan med forskare på Thomson Reuters Foundation.

I rapporten varnas för en svindlande matsvinnskris som drivs på av en ökande världsbefolkning och förbättrad levnadsstandard i utvecklingsländerna. Matsvinnet påverkar ekonomier, miljön, klimatet, vattenbristen och möjligheterna att minska hunger och fattigdom. Mycket av ansvaret för att hejda utvecklingen läggs på livsmedelsföretagen, men också på politiken. Medvetenheten om problemet brister i alla led.

Enligt FAO och World Resources Institute orsakar matsvinn och förluster 8 % av de totala växthusgaserna.

Slutsats: För att hejda utvecklingen kommer det att krävas engagemang och samordnade åtgärder från konsumenter, regeringar, icke-statliga organisationer, lantbrukare och företag. Inget nytt, men ändå.

Utdrag i korthet:

Forskarna identifierade fem drivkrafter för matsvinnet

  • Bristande medvetenhet om frågan och om möjliga lösningar. Exempel: Konsumenter efterfrågar färska livsmedel av hälsoskäl. trots att fryst mat har samma eller högre näringsvärde. Färska produkter ökar matsvinnet. Livsmedelsbutiker uppmuntrar sina kunder att köpa på sig mer mat än de behöver.
  • Otillräcklig infrastruktur Investeringar i lager och att hålla maten väl kyld genom hela livsmedelskedjan saknas i många utvecklingsländer.
  • Låg effektivisering av försörjningskedjan. Inte tillräckligt fokus på matsvinn, förluster och avfall. Exempelvis kan digitala system bättre matcha utbud och efterfrågan, effektivisera transaktionerna i leverantörskedjan och göra dem smidigare, göra det möjligt att spåra svinn och avfall, och möjliggöra dynamisk prissättning, som kan flytta produkter genom systemet innan de går ut i datum. Livsmedelsföretagarnas ansträngningar att förbättra produktiviteten tenderar att fokusera på stora hävstångseffekter.Till exempel på maskiner och utrustning samt hastigheten på produktionslinjen, snarare än på råvaruförluster genom svinn. Svinnet är ofta knepigare att ta sig an och förbättringar ger mindre ekonomisk avkastning.
  • Bristande samordning och samarbete. Särskilt mellan producenter och industrin. Detta bidrar väsentligt till ineffektivitet, svinn och avfall. Exempelvis saknas bra affärsavtal mellan producenten, och industrin och livsmedelskedjorna vilket ibland gör att jordbrukarna, för att förbättra kassaflödet, skördar tidigare än vad som är optimalt  vilket leder till lägre volymer och sämre kvalitet.
  • Svagt regelverk. Regler och lagar, standarder och skattepolitik har i allmänhet inte införts eller utformats med sikte på att minimera matsvinn och avfall, och inte heller uppmuntrat till effektiv användning av restprodukter. Det är fortfarande mycket billigt att lägga matavfall på soptippar i många delar av världen. Skatter och avgifter straffar inte företag och konsumenter för det avfall de genererar eller stimulerar dem att minska avfallet. Bäst före datumet är onödigt konservativa. Kosmetiska normer på frukt, bär och grönsaker är godtyckligt restriktiva på vissa marknader, t ex Kina. Standarder för importerade livsmedel skiljer sig avsevärt mellan länder, vilket leder till ineffektivitet och gör det svårt för producenterna att flytta sin export till andra länder som svar på förändrad efterfrågan.

13 åtgärder som minskar förluster och svinn

Det handlar bland annat om

  • Utbildning av lantbrukare
  • Utveckla produkter, kampanjer och förpackningar som möjliggör för konsumenter att minska svinnet
  • Förbättra lagring och transporterna tidigt i livsmedelskedjan, speciellt kyla.
  • Utveckla nya affärsavtal mellan producenter, industri och livsmedelskedjor
  • Effektivisera produktion, logistik och i handel genom digitala verktyg och big data, och inte minst
  • SAMARBETE

Klicka på rapporten så finns det bättre läsbara bilder. Bra exempel på initiativ för att minska matsvinnet finns också i rapporten. Fortsättning följer.