Djur, Miljö & Klimat Konsument Matsvinn

Sänk temperaturen på maten till + 4 grader!

15 augusti, 2017

Sänk temperaturen i kylkedjan!

(Debattartikel tidigare införd i tidskriften Livsmedel i fokus juni 2017. OBS Kylarna med dörrar på bilden har säkert redan + 4 grader. Många handlare håller + 4 grader eller lägre i kylarna.

Stora mängder mat förfars och slängs i hela livsmedelskedjan, som bekant.  Vi konsumenter slänger mest mat i ton räknat, men mängder av mat går till spillo även i tidigare led. Livsmedelsproduktionen frestar på miljön. Hamnar inte maten i våra magar har all negativ miljöpåverkan skett helt i onödan och mängder av djur har slaktats till ingen nytta.

En orsak till förluster av livsmedel är att bäst före datumet uppnås innan maten har ätits upp. Den sorteras därför ut hos producenter, grossister och inte minst i butik. Nära fyrtio procent svenska konsumenter uppger att de är mycket eller ganska noggranna med att inte äta mat vars bäst föredatum har gått ut. Den främsta anledningen är att de tror att det finns risk att de blir sjuka. En felaktig inställning som många av oss försöker ändra på, men det trögt.

Förvaras maten i + 4 grader i stället för + 8 grader håller maten sig fräsch nästan dubbelt så länge. Temperaturen är helt avgörande för kvalitén på maten. Läs för övrigt DN debatt i dag där forskare bland annat skriver om matförgiftningar och kyltemperatur. 

I Sverige har vi en rekommenderad förvaringstemperatur av kyld mat om max + 8 grader. Den informationen står att läsa på de flesta förpackningar med kylda varor.

Endast Sverige, Slovenien, Spanien och möjligen något ytterligare EU land har en så hög rekommenderad förvaringstemperatur. Övriga länder har lägre, de flesta + 4 – 5 grader, några + 6 grader.

Det är skandal att svenska livsmedelsföretag förordar så hög förvaringstemperatur. Det är skandal att myndigheterna låter det fortgå. Alla är medvetna om att kyltemperaturen bör sänkas. Det förlänger hållbarheten på produkterna rejält. Alla led får fler dagar att sälja maten på och konsumenterna får korrekt förvaringstemperatur angiven.  Maten håller sig fräsch längre, tillsatser och saltmängder kan sänkas, risken minskar för att maten” går ut i datum” och slängs.

Vem hindrar då att temperaturen i kylkedjan sänks?

Inte livsmedelsindustrin, de har oftast ännu lägre temperatur i tillverkning och lager eftersom de vill leverera varor av hög kvalitet. Inte transportörer även om det krävs åtgärder för att gå ner i temperatur. Inte vi konsumenter som skulle få fräschare mat med längre hållbarhet. Inte heller Livsmedelsverket som i dag uppmanar oss konsumenter att ha + 4 grader i kylskåpen och vill att livsmedlen har lägre förvaringstemperatur.  Vem är det då som bromsar?

Det är butikskedjorna som håller emot. Krav på sänkt temperatur innebär att flera handlare får investera, vissa i helt nya kylar. Det har inte alla råd med är argumentet.

Men investera måste de ändå göra. Enligt ett EU-direktiv, den så kallade F-gasförordningen, måste de kylar som har köldmedier med starka växthusgaser fasas ut till år 2030. Butiker med gamla kylsystem måste byggas om för att anpassas för nya köldmedier, alternativt ersättas av plug-inkylar med godkända köldmedier.

Det finns förstås ingen anledning att vänta till 2030. Aktörerna i livsmedelskedjan måste i samverkan sätta igång omställningen. Senast vid 2020 års utgång måste kylkedjan hålla + 4 grader, möjligen + 5.

Allt annat är oacceptabelt.

Louise Ungerth

Fristående debattör

Fd chef Konsument & Miljö, Konsumentföreningen Stockholm

(Debattartikel tidigare införd i tidskriften Livsmedel i fokus juni 2017)

  • Reply
    Gustav Erikson
    16 augusti, 2017 at 08:45

    Den allra största andelen svinn sker i konsumentled – dels är maten så billig att det inte spelar någon större ekonomisk roll om man slänger de där sista två korvarna eftersom man ändå skall åka bort till helgen eller att den där vårlöken man hade till thaimaten i helgen (som bara behövdes 3cm) ligger och ruttnar i grönsakslådan eller att bananer med bruna fläckar på passar bäst i soptunnan för att det är för besvärligt att göra en banankaka. Svinnet i producent och grossistled skulle jag säga är oerhört lågt eftersom det handlar om ekonomi för företagen och sådant är företag bra på.

    Det samma gäller bäst-före. Har en tillverkare ett parti varor som närmar sig bäst-före så säljs det av billigt och varorna har då minst 1-2 veckor hållbarhet kvar när det når butiken. Här är det också så att kedjorna kräver oftast 80% av hållbarheten kvar när vara når butik i normalfallet. Det mesta som går ur datum gör det helt enkelt hemma hos landets konsumenter. Lägre kyltemperatur på förpackningen lär inte hjälpa detta på något vis utom för de procenten som redan är medvetna om problematiken. I producent och grossistled är temperaturen oftast redan lägre precis som du påpekar.

    Så vad är problemet med lägre temperaturer då? Om vi börjar med argumentet att ”andra länder”. Ja, andra länder må ha dessa regler men då är det ju också så att i EU så är det ju i princip vi i Sverige som faktiskt följer de regler vi sätter upp så bara för att spanjorerna skriver +4 på sina varor så spelar det ju ingen roll om kylarna håller +7? Om vi sedan pratar kylmedium så måste nu kylmedia bytas till miljövänligare varianter. Detta fungerar sämre och sämre ju lägre temperaturer man skall ha och på frys är det i stort sett omöjligt och det finns än idag ingen lösning på hur frys skall kunna ordnas så troligen kommer där bli en dispens från den nya lagen gällande frysar.

    Nästa steg är transporterna. Här pratar vi styckegodsbilar som stannar kanske 20 gånger på en dag och öppnar hela bakstammen på lastbilen med kanske upp till 30 grader varmt utanför. Om det står +4 på varan och godset håller +7 när det når butik så kommer butiken enligt sin Rutin för godsmottagning i egenkontrollen då att avvisa godset varpå leverantören kommer att kassera godset. Detta kommer ju öka då lägre temperaturer är svårare att klara av.

    Inne i butiken sedan så bryts ju kylkedjan så fort konsumenten tar varan ur disken. Att hålla +4 grader under en inköpsrunda med hemtransport är oerhört svår för att inte säga omöjligt för den normale konsumenten. Det saknas helt enkelt kunskap. Och bristen på kunskap är grunden till det stora svinnet i konsumentled. Att det skulle gå att plocka bort tillsatser och minska saltmängder köper jag om det vore så att konsumenten hade kunskapen men som det är i nuläget så blir det omöjligt för producenten måste räkna med att konsumenten ändå inte håller +4. Annars skall ju producenten kunna garantera något som konsumenten sedan förstör genom att bryta kylkedjan och finns där då inte konserveringsmedel och antioxidanter så sätter ju förfallet ganska snart fart när kylkedjan bryts.

    Så. Haken är INTE att det skrivs +8 på förpackningen, haken är att vi idag har alldeles för dålig kunskap om mat, lagring, tillagning, tillvaratagande, planering osv. så mer konsumentkunskap enigt artikeln du länkade till är nog inte alls en dum ide. Att bara ändra en text på en förpackning gör ju inte att konsumenten helt plötsligt får ett kylrum i kofferten på bilen när man stannar vi glasskiosken på väg hem från affären.

    • Reply
      Louise Ungerth
      19 augusti, 2017 at 09:27

      Gustav: Tack för kommentaren och ursäkta sent svar.
      Ja, visst är det konsumenterna som slänger mest mat i ton räknat. Matsvinnet, dvs den ätbara maten oräknat ben, skal och kaffesump, var 46 kg per person och år inkl flytande mat som mjölk, soppor, kaffe e t c som slängs i vasken år 2014. Ungefär 500 000 ton totalt är matsvinn, dvs mat som går till spillo. Det är en del…
      Restaurang slängde 2 kg, storkök 1 kg och butiker 1 kg per person och år. Allt enligt Naturvårdsverket. Till detta kommer de flera hundra tusen ton som förfars inom jordbruk och livsmedelsindustri.
      Matsvinnet hos konsument handlar inte om en brun banan hit eller en stump vårlök dit. Vi konsumenter slänger mat för flera tusenlappar per hushåll och år. Uppskattningsvis för minst 3 000 kr/ år enligt Livsmedelsverket.
      Alla andra länder slarvar med kyltemperaturen tycks du tycka, bara Sverige håller sig till angiven temperatur. Nä, så tror jag faktiskt inte att det är. Inte heller alla svenska kylar håller + 8 grader. Har man en ambition om 4-5 grader i kylarna så är risken mindre att de ska hålla 11 grader, som säkert många svenska kylar gör när det är riktigt varmt, vill jag påstå. Norge och Danmarks livsmedelsmyndigheter tror jag inte accepterar en högre temperatur i kylarna än den fastslagna på 4-5 grader i normalfallet. Många svenska butiker har redan + 4 grader. De har installerat dörrar, äntligen, och då är det relativt lätt att hålla låg temperatur.
      När det gäller transporter har du en poäng. Det är problematiskt.
      Argumentet att konsumenten bryter kylkedjan så fort man tar varan ur kyldisken håller inte riktigt. Det har gjorts mätningar. Håller varan en låg temperatur från början tar det mycket längre tid att få upp temperaturen än om varan håller + 8 grader.
      Ja, konsumenterna bör lära sig mer. Att man inte under totalt 118 timmar hemkunskap som nu är fallet skulle kunna lära ut grundläggande livsmedelshygien och att ha kallt i kylskåpet håller jag dock för otroligt. Då är det fel på undervisningen, inte antalet timmar.
      Här är en intressant rapport. http://belivs.se/wp-content/uploads/Dok/forstudier/BF17.pdf

Leave a Reply