Posts By

Louise Ungerth

Arkiv Hälsa Mat & Livsmedel

Förbjud korv och bacon!

28 maj, 2018

Nej, jag tycker inte att man ska förbjuda korv och bacon rakt av. Men hade bacon och många andra charkprodukter introducerats på marknaden i dag hade det förmodligen blivit saluförbud av EUs livsmedelsmyndighet mot bakgrund av dagens vetenskap. Att marknadsföra ett nytt livsmedel som bevisligen är cancerogent hade varit otänkbart.

Rött kött och inte minst charkprodukter som korv, skinka, leverpastej och bacon ökar risken för cancer, framförallt tjock- och ändtarmscancer. Därom råder i dag ingen tvekan. Sedan beror risken som alltid på hur mycket man äter och individuell disposition.

Högst 500 gram rött kött per vecka , d v s fyra små portioner, varav bara en mycket liten del chark bör vi äta enligt Livsmedelsverket.

World Cancer Research Fund ifrågasätter om vi överhuvud taget ska äta charkprodukter.

—————————–

Bild, beskuren: World Cancer Research Fund https://www.wcrf.org/dietandcancer/interactive-cancer-risk-matrix

 

Arkiv Konsument Marknadsföring Mat & Livsmedel

Rör inte korven, EU!

23 april, 2018

Jäklar vad fransmännen, eller snarare franska bönder, är kitsliga. Nu förbjuder Frankrike tillverkare att kalla en korv gjord på vegetariska råvaror för korv. Ordet korv är bara förbehållet animaliska råvaror.  Liksom burgare och bacon. En burgare som är gjord av linser får inte kallas linsburgare. Som om vi skulle tro att en linsburgare egentligen är gjord av kött och inte linser. Blir trött.

Laxkorven är ju gjord av djur, d v s med animaliskt ursprung, men kanske måste korven ha däggdjur som råvara för att få kallas korv. Vad vet jag. Vad tycker fransmännen?

För mig är en korv en korv om den ser ut som en korv, oavsett vad den är gjord av.

Hopps nu inte fransoserna inbillar EU att vi ska ha samma regler här som där beträffande korvar och burgare. Havremjölk får ju inte kallas för mjölk utan havredryck. ”Mjölk” är som begrepp skyddat, och det har vi att rätta oss efter.

Håll fingrarna från korven uppmanar jag EU!

PS: Skickar mina synpunkter till  Livsmedelsverket och Näringsdepartementet så de inte kommer på andra tankar än att kalla en korv för en korv när de förhandlar med fransmännen och EU.

Arkiv Granskning Konsument Mat & Livsmedel

Fel om enportionsrätter – innehåller inte mängder av tillsatser

9 april, 2018

Nej, frysta enportionsrätter innehåller numera inte mängder av tillsatser. Det tror svenska folket, men det är fel.

På frågan ”Vilka av följande livsmedel förknippar du med tillsatser” anger folk år efter år frysta enportionsrätter i YouGovs attitydundersökning Food and Health. Så även i år. På andra plats kommer kylda enportionsrätter.

2007 kom Mats-Eric Nilssons bok ”Den hemliga kocken”. Där pekades just enportionsrätterna ut som särdeles tillsatsstinna. Och ja, så var det då. Sedan dess har Dafgårds, Findus, Orkla och flera andra gjort ett hästjobb med att ta bort livsmedelstillsatser i maten. Men uppfattningen biter sig kvar. Orättvist, faktiskt.

Kollar slumpvis några storsäljare. Till exempel Jennys kåldolmar som pekades ut och fick extra mycket skäll i Mats-Erics bok.  

Potatis, vitkål(20%), gris- och nötkött (9%), vatten, MJÖLK, ris, rapsolja, lingon (2%), socker, GRÄDDE, SMÖR, salt, potatisflingor, potatismjöl, kycklingfond(vatten, kyckling salt), färgämne(sockerkulör), lök, sirap, modifierad VETESTÄRKELSE, japansk SOJASÅS(vatten, SOJABÖNOR, VETE, salt), kryddor, tomatpuré, persilja.

Inte så mycket att hetsa upp sig för i dag – eller hur? Och ja, kåldolmarna är handrullade, har sett det själv på plats för några år sedan. Och potatismoset är inte längre från pulver utan gjord på riktig potatis.

Eller ta Findus Fish & Chips. 

INGREDIENSER: potatis 43 %: Potatis, solrosolja och druvsocker. PANERAD FISK 24 %: Renskurna filéer av alaskapollock* (Theragra Chalcogramma), rapsolja, vatten, rismjöl, stärkelse, kikärtsmjöl, majsmjöl, salt, kryddor (bl a paprika), druvsocker, lökpulver, stabiliseringsmedel (E415) och kryddextrakt. SÅS 19 %: creme fraiche, rapsolja, stärkelse, äggula, senap (senapsfrö, socker, ättiksprit, salt, cayennepeppar), citronjuice, vitlök, salt, kryddor, socker och förtjockningsmedel (fruktkärnmjöl, guarkärnmjöl). GRÖNSAKER 14 %: Ärter. *Fiskad i norra Stilla havet. I rätten ingår 24 % panerad fisk motsvarande 14,5 % alaska pollock. En portion (340 g) ger dig 48 g grönsaker.

En herrans massa ingredienser, inte mycket fisk, knappt några grönsaker, men med få tillsatser. Att laga mat storskaligt och få den att både smaka och se god ut när den tinas är inte det lättaste, därför kan det behövas fruktkärnmjöl. Och till den som hetsar upp sig över druvsockret så används det för att ge en bra stekyta. Portionen innehåller 1,4 gram sockerarter per 100 gram, där 0,8 gram kommer från potatisen.

Kollar Gooh, kylda enportionsrätter, t ex Korv Stroganoff.

Falukorv (26%) (griskött*, nötkött*, fett från gris*, potatismjöl, salt, druvsocker, lök, kryddor, rökarom), mjölk, ris, gul lök, grädde, vitkål (6%), paprika (5,9%) (röd, gul), tomatpuré, salt, vildris (0,7%), paprikapulver, vitpeppar.

Inga tillsatser. Och så kan man hålla på.

Att enportionsrätter som regel är tillsatsstinna är helt enkelt inte sant längre. Svenska folket biter sig fast i en myt. Däremot innehåller många alldeles för mycket salt. Findus innehåller oftast mindre salt än Dafgårds.

Skärpning Dafgårds!

Arkiv Granskning Hälsa Mat & Livsmedel

Korrekta fakta om vår godis- och läskkonsumtion. Glad Påsk!

30 mars, 2018

I påskatider förekommer ibland  ”fake news” om vår godis och läskkonsumtion, såväl i media och på sociala plattformar. Att vi till exempel dricker uppåt 90 liter läsk per person och år och att petar i oss 17 kilo godis. Det är fel. Riktigt så illa är det inte.

Jag hade anledning att grotta ner mig i försäljningsstatistiken när jag skrev rapporten  ”Barns vikt och måltider” inför Konsumentföreningen Stockholms seminarium ”Ät och må bra- hur svårt kan det va’? 

Läskkonsumtionen har minskat rejält, liksom i många andra länder i västvärlden.

Här kommer korrekta siffror, så långt möjligt. Försäljnings- och konsumtionsstatistik är ingen exakt vetenskap.

  • Läskkonsumtionen, inklusive icke kolsyrad läsk, så kallad stilldrink, har minskat från 83 liter per person och år 2003 till 71 liter per person 2016 enligt Sveriges Bryggeriers statistik.
  • Samtidigt har andelen sockerfri läsk ökat från 12 till 25 procent. Preliminära siffror för 2017 tyder på uppåt 30 procents andel lightläsk.
  • Konsumtionen av den sockersötade läsken har alltså sjunkit med en dryg femtedel, från 71 liter till 57 liter under 2003 – 2016.

Statistik exklusive stilldrink, läsk utan kolsyra, liter per person och år.

Och så kommer vi till godiset

  • Vi äter inte 17 kilo godis per person. Det är en uppgift från 2012 och 2013 i Jordbruksverkets statistik. Den uppgiften var fel och har nu rättats till.
  • Den senaste siffran, för 2015, är 14,7 kg choklad och konfektyr per person och år, inklusive tuggummi och halstabletter. En liten minskning från 2014.
  • Chokofa, konfektyrbranschens organisation, anger den svenska konsumtionen till runt 14 kg choklad och godis per person och år. Och där har konsumtionen legat de senaste 10 åren.

Mycket det också om man betänker att 14 kilo per person inbegriper både åldringar och spädbarn.

  • Det verkar som om Tyskland har gått om oss i choklad och godiskonsumtion och vi ligger ungefär på samma antal kilo som våra grannländer Danmark och Norge enligt branschorganisationens statistik.
  • Frida Boisen skrev i går om sockerkonsumtionen, att vi på 1800-talet åt 4 kg socker per person och i dag runt 40 kg. Sedan 60-talet har sockerförbrukningen i stort sett legat still, kring 40 kg med lite upp och ned enskilda år. Lite osäkra siffror eftersom statistikunderlaget har ändrats över tid.
  • Påpekas bör också att till exempel koncentrerade äppeljuice som en del tillverkare väljer att söta med nuförtiden inte finns med i statistiken.
  • Från 40 kg socker avgår sedan en hel del svinn i form av matvaror som slängs eller socker som försvinner när man häller i från t ex ättiks- och sillag, eller som förjäses när bröd bakas.
  • Förr köpte vi sockret över disk och bakade, syltade och saftade så det stod härliga till. Nu kommer det mesta sockret, runt 80 procent, med de livsmedel vi köper, vare sig vi vill eller ej.

Det är inte tu tal om att många av oss dricker för mycket läsk och äter för mycket godis för att det ska vara bra för vår hälsa. Men rätt ska vara rätt och det är viktigt med korrekta siffror och utvecklingstendenser för att vi ska kunna diskutera åtgärder, framgångar och bakslag i det svenska kosthållet.

Glad Påsk!

Infogad bild 2

Arkiv Hälsa Mat & Livsmedel priser

Den dyra vegomaten

21 mars, 2018

Hur bra som helst att det forsar fram vegetariska alternativ till kött. Och kul med Pulled Oats som är gjord på nordisk havre och inte soja. Men måste vego vara så hiskligt dyrt? Begriper inte att havre, ärt- och bönprotein, rapsolja, lite tillsatser och vitaminer ska kosta närmare 200 kronor kilot i butik. Och ja, jag förstår att det tagit många timmar i labb och annorstädes plus en massa riskkapital att  får fram ett nytt livsmedel. Men ändå. 200 kronor kilot!

Eller för den delen 160 kronor kilot för sojapoumph, vegmefärs eller MiFu, den nya laktovegetariska färsen baserad på mjölkprotein. Eller 17 spänn för en liter Oatly havredryck med 10 procent havre och i övrigt mest vatten, typ. Bönderna får ungefär 1:50 kr kilot för havren, lite mer för ekohavre. Vattnet är i stort sett gratis.

Det stora intresset för vegetariskt måste vara bingo för livsmedelsbutikerna. Att frukten och grönsakerna är butikernas kassako har jag förstått sedan länge. Kött tjänar man inga pengar på, det billiga köttet får vara det som drar in folket i butikerna. Frukt och grönt tjänar man bra med pengar på, och nu också vegosortimentet, som det verkar.

Frukt- och gröntförsäljningen subventionerar faktiskt köttet, och gör att vi kan vräka i oss kött till ett förhållandevis lågt pris. Tvärt emot alla hållbarhets- och hälsointentioner. Eller hur?

Konstig värld vi lever i.

 


				
					
				
				
			
		
	
Arkiv Hälsa Mat & Livsmedel Omvärld & Trender

Sockerbantning på gång! Stevia på frammarsch

12 mars, 2018

Den sockerskatt som införs i Storbritannien och Irland inom kort, och som existerar på flera andra platser i världen, har satt sprutt på livsmedelsföretagen.

Det bantas bort socker för fullt. Dels för att komma under skattegränsen för socker i dryckerna, dels i ren självbevarelsedrift. Att ha kvar sockerstinna produkter på hyllan är förstås ingen bra business på sikt. Men inte heller artificiella sötningsmedel får godkänt av en majoritet av europeiska konsumenter visar en nyligen publicerad mätning. Många är oroliga för negativa hälsoeffekter, andra gillar inte smaken. En svår nöt att knäcka för företagen. För vad ska man söta med? Folk gillar ju sött!

Sötningsmedlet ”Stevia” går fram starkt. Det ses som naturligt och ”clean” eftersom råvaran kommer från växten med samma namn, fast det är knappast en naturlig process som får fram själva sötningsmedlet, ”steviol glykocider”. Good enough kanske folk tycker.

Och det gör också det svenska företaget Nick’s med ”a Swedish mission to improve the world of snacks”, som vill att vi ska ” join our fight on sugar” och lanserar godis med ”no added sugar!” De sötar sin kexchoklad med steviol glykocider. I övrigt innehåller chokladkakan många ingredienser och nästan på pricken lika många kalorier per 100 gram (488 kcal)  som vanlig kexchoklad (498 kcal). Men Nick’s är kanske är ett bra alternativ för diabetiker som vill festa loss, för glutenintoleranta/känsliga och för socker- och glutenfobiker.

Själv håller jag mig till kexchokladen i mycket måttlig mängd.

 

 

 

 

Arkiv Hälsa Marknadsföring Mat & Livsmedel

Celsius mörkar koffeinhalten- stoppa försäljningen!

16 februari, 2018

Min son Axel köpte en burk Celsius häromdagen. Han hade ingen aning om att det var koffein i drycken. Det står inte på synlig plats på förpackningen som på andra energidrycker. Något som många föräldrar blivit varse när småbarnen har druckit Celsius. I bästa fall stissar de runt, i sämsta fall drabbas de av hjärtrusning. Och jag fick förnyad kraft att skälla på företaget.

För några år sedan anmälde jag drycken till Göteborgs kommun och bad dem pröva Celsius förpackningstext. Bör man inte klart och tydligt ange att produkten innehåller koffein, det kan man ju knappast förvänta sig av en burk som ser ut som en läskedryck? Men nej. Det finns  inget lagrum som säger att ”energidryck” eller ”koffein” ska anges på framsidan av burken. På baksidan, i det finstilta, måste koffeinhalten stå förstås.

Blir sur.

En snabbskanning visar att övriga varumärken för energidrycker har en tydlig märkning. Varför då inte Celsius? Är det för att det tar väck auran av ”nyttighet” som Celsius vill sprida. ”Vitaminberikad, grönt te, C-vitamin, biotin” m m basuneras ut på förpackningen men inte koffein.

Koffeinhalten är dessutom extrahög i Celsius, nästan dubbelt upp om man jämför med Red Bull.

Stoppa försäljningen!

Livsmedelsbutikerna och servicehandeln tycker jag helt enkelt ska sätta ner foten och sluta köpa in och sälja Celsius om inte företaget anger  ”energidryck” och/eller att det är koffein i burken på framsidan av förpackningen.

Det finns ingen anledning att tillåta Celsius att mörka. Drycker med koffein ska ingen behöva köpa utan att veta om det.

——————————–

PS Jag har försökt att få tag i företaget men de svarar varken på telefon eller mejl. Eftersom jag också har haft kontakt med handeln fick jag ryktesvägen höra att Celsius kommer att skriva energidryck på burkarna någon gång i vår. F-n tro’t!

PSS 22 febr. I dag hörde Celsius av sig, efter min debattartikel i ämnet i ICA nyheter i fredags, och meddelade att de kommer att ändra sina förpackningar ”under året”. Bra.

 

Arkiv Hushållsekonomi

Några råd till min kära dotter ifall jag hade någon

13 februari, 2018

Några råd till min kära dotter ifall jag hade någon ( citat Anna Maria Lenngren), och till mina kära söner förstås.

Kära du, satsa på kvalitet.

Ja, jag vet. Du har inte råd. Men önska dig bra grejer till jul, påsk, pingst, examen, födelsedag- what ever-  gör det bara. Eller varför inte spara…hur otänkbart det än kan vara, i stället för att kasta pengar på sån’t som sunkar till sig efter något år.

Vardagprylar att bli av glad ger vardagsglädje. Icke att förakta. Ja, jag vet, jag låter som husmorsoraklet Ria Wägner på 50-talet, men ändå.

Här är några tips

Margaretaskålar, tre stycken i olika storlekar. Ja, reklam. Nej, jag tar inte emot reklampengar.

Skålarna håller hur länge som helst. Min mamma köpte sina på 70-talet, orange förstås. Varade tills hon dog 2011 och togs över av oss barn. I dag finns de i så fina färger.

Handdukar av bra kvalitet. Varför har jag inte, förrän vi byggde om badrummet för nio år sedan investerat i fina handdukar? Ja, de var dyra, men de är ju fortfarande som nya. Noppar sig aldrig, inga lösa trådar, hängarna håller att hänga i. Kommer att vara supersnygga i ytterligare nio år. Minst.

Knivar. Bra knivar kostar guld och är guld värda.

För att inte tala om en bra knivslip. Två minuter med slipen och man har helt nya knivar. Yeah!

Bra baskläder av bra kvalitet. T ex en morgonrock. Min fick jag till 45-årsdagen för tjugo år sedan. Först nu börjar den ge sig, med hål på kragen. Ska köpa en ny av samma sort som håller livet ut. Eller svarta byxor och svart kofta. Använder jämt fast de säkert är 6-7 år gamla. Passar till allt.

Satsa på kvalitet, det är hållbart i det långa loppet. Både för hushållsekonomin och miljön.

Arkiv Hälsa Konsument

Skaffa en transistorradio!

7 februari, 2018

Information via radion var en av de enskilt viktigaste åtgärderna när orkanen Hayan drog in över Filippinerna 2013 och drabbande över en halv miljon människor med förödelse och död i staden Tacoblan. En trygg radioröst blev livlinan som gav råd, mod och hopp i en alldeles ohygglig tid.

Elen, telefonnätet och internet slogs ut i många veckor. En radiostation kom igång dag fem efter katastrofen. Radiosändningarna gav trygghet med information om var det fanns tankställen för vatten, var man kunde ställa sig i kö för att ladda mobiltelefonen, eller råd om hur ta hand om skadade och döda människor man träffade på längs vägarna. Och det spelades musik, glada poplåtar som Abbas var speciellt populära under denna mycket traumatiska tid.

Det lärde jag mig i lördags när jag lyssnade på medicine doktor Karin Hugelius utmärkta föreläsning som gavs i samband med professorsinstallation och doktorspromovering vid Örebro Universitet.

Om el och internet slås ut i Stockholm, en inte alls otänkbar situation, vad gör jag då?

Radion har jag numera i mobiltelefonen som via internet och blutooth kopplas till högtalare som laddas med elström.

Jag har inte en enda batteridriven radio kvar i mitt hus. Och jag är säkert inte ensam. Hur korkat är inte det?

Kollar runt på Elgiganten och förväntar mig att hyllorna ska vara tömda på denna gammalmodighet. Men nej, faktiskt står där en hel rad med batteridrivna radioapparater. Så bra.

Däremot finns det bara en enda vanlig telefon. En Doro för synsvaga. Intressant.

 

Arkiv Hushållsekonomi Mat & Livsmedel Matsvinn

God Jul med portionsguide för julbordet

19 december, 2017

Nu nalkas julhelgen med massor av god mat och dryck. Brukar det bli mat över? Mat som åker ut och in ur kylskåpet och efter några dagar hamnar i slaskhinken? Slut på det med Konsumentföreningen Stockholms fiffiga portionsguide!

Den har jag haft oändlig hjälp av under planering av julbord, påskbord och midsommarbufféer.

I guiden får du veta hur många gram av olika rätter du ska beräkna per portion och även andra bra tips för julbordet.

Det absolut bästa tipset är att ha kallt i kylskåpet. Maten håller nästan dubbelt så länge om du har  4 – 5  grader i kylen i stället för de åtta grader som rekommenderas på de flesta livsmedelsförpackningar. 

Jag önskar dig en God och Fridfull Jul och ett riktigt Gott Nytt År!

Nu tar jag ledigt till 25 januari men är anträffbar via telefon och sms. Läser mail sporadiskt.

Ha det gott och tack för i år!

Louise