Explore

Djur, Miljö & Klimat

Arkiv Djur, Miljö & Klimat Matsvinn Omvärld & Trender

Matsvinns Update – Färsk rapport av BCG

30 augusti, 2018

Livsmedelssvinnet kan öka med nästan en tredjedel, till 2 miljarder ton år 2030 anser Boston Consulting Group i en nyligen publicerad rapport ”Tackling the 1,6 billion- ton food waste and loss crisis”. Rapporten har gjorts i samverkan med forskare på Thomson Reuters Foundation.

I rapporten varnas för en svindlande matsvinnskris som drivs på av en ökande världsbefolkning och förbättrad levnadsstandard i utvecklingsländerna. Matsvinnet påverkar ekonomier, miljön, klimatet, vattenbristen och möjligheterna att minska hunger och fattigdom. Mycket av ansvaret för att hejda utvecklingen läggs på livsmedelsföretagen, men också på politiken. Medvetenheten om problemet brister i alla led.

Enligt FAO och World Resources Institute orsakar matsvinn och förluster 8 % av de totala växthusgaserna.

Slutsats: För att hejda utvecklingen kommer det att krävas engagemang och samordnade åtgärder från konsumenter, regeringar, icke-statliga organisationer, lantbrukare och företag. Inget nytt, men ändå.

Utdrag i korthet:

Forskarna identifierade fem drivkrafter för matsvinnet

  • Bristande medvetenhet om frågan och om möjliga lösningar. Exempel: Konsumenter efterfrågar färska livsmedel av hälsoskäl. trots att fryst mat har samma eller högre näringsvärde. Färska produkter ökar matsvinnet. Livsmedelsbutiker uppmuntrar sina kunder att köpa på sig mer mat än de behöver.
  • Otillräcklig infrastruktur Investeringar i lager och att hålla maten väl kyld genom hela livsmedelskedjan saknas i många utvecklingsländer.
  • Låg effektivisering av försörjningskedjan. Inte tillräckligt fokus på matsvinn, förluster och avfall. Exempelvis kan digitala system bättre matcha utbud och efterfrågan, effektivisera transaktionerna i leverantörskedjan och göra dem smidigare, göra det möjligt att spåra svinn och avfall, och möjliggöra dynamisk prissättning, som kan flytta produkter genom systemet innan de går ut i datum. Livsmedelsföretagarnas ansträngningar att förbättra produktiviteten tenderar att fokusera på stora hävstångseffekter.Till exempel på maskiner och utrustning samt hastigheten på produktionslinjen, snarare än på råvaruförluster genom svinn. Svinnet är ofta knepigare att ta sig an och förbättringar ger mindre ekonomisk avkastning.
  • Bristande samordning och samarbete. Särskilt mellan producenter och industrin. Detta bidrar väsentligt till ineffektivitet, svinn och avfall. Exempelvis saknas bra affärsavtal mellan producenten, och industrin och livsmedelskedjorna vilket ibland gör att jordbrukarna, för att förbättra kassaflödet, skördar tidigare än vad som är optimalt  vilket leder till lägre volymer och sämre kvalitet.
  • Svagt regelverk. Regler och lagar, standarder och skattepolitik har i allmänhet inte införts eller utformats med sikte på att minimera matsvinn och avfall, och inte heller uppmuntrat till effektiv användning av restprodukter. Det är fortfarande mycket billigt att lägga matavfall på soptippar i många delar av världen. Skatter och avgifter straffar inte företag och konsumenter för det avfall de genererar eller stimulerar dem att minska avfallet. Bäst före datumet är onödigt konservativa. Kosmetiska normer på frukt, bär och grönsaker är godtyckligt restriktiva på vissa marknader, t ex Kina. Standarder för importerade livsmedel skiljer sig avsevärt mellan länder, vilket leder till ineffektivitet och gör det svårt för producenterna att flytta sin export till andra länder som svar på förändrad efterfrågan.

13 åtgärder som minskar förluster och svinn

Det handlar bland annat om

  • Utbildning av lantbrukare
  • Utveckla produkter, kampanjer och förpackningar som möjliggör för konsumenter att minska svinnet
  • Förbättra lagring och transporterna tidigt i livsmedelskedjan, speciellt kyla.
  • Utveckla nya affärsavtal mellan producenter, industri och livsmedelskedjor
  • Effektivisera produktion, logistik och i handel genom digitala verktyg och big data, och inte minst
  • SAMARBETE

Klicka på rapporten så finns det bättre läsbara bilder. Bra exempel på initiativ för att minska matsvinnet finns också i rapporten. Fortsättning följer.

 

 

 

 

 

 

Arkiv Djur, Miljö & Klimat Matsvinn Omvärld & Trender

Matsvinns Update – lite huller om buller

23 augusti, 2018

Tre myndigheter, Livsmedelsverket, Naturvårdsverket och Jordbruksverket, överlämnade förslag till ”Handlingsplan förminskat matsvinn” till regeringen i mitten på juni. Förslagen omfattar 42 punkter. Handlingsplanen berör hela livsmedelskedjan – primärproduktion, producenter, handel, måltider i vård, skola och omsorg, restauranger, konsument, myndigheter samt forskning och innovation. Här är Svensk Dagligvaruhandels reaktion på handlingsplanen.  

Rutgers University, USA, skippade brickorna i matsalen, minskade matsvinnet med 14 -22 procent och sparade 300 000 dollar i minskade råvarukostnader på 10 veckor. Universitetet serverar 6,5 miljoner måltider per år.

Det går åt 70 liter vatten för att producera ett enda äpple enligt FAO

Gleaning är poppis i England. Gleaning betyder att ”samla upp” eller ”snapp åt sig”. Bönder som har frukt, bär eller grönsaker kvar på träden eller åkern som inte går att sälja meddelar detta till organisationen Feedback som koordinerar insamlingsarbetet. Man samlar ihop ett gäng volontärer som åker ut till lantbruket och tar hand om produkterna i stället för att de förfars. Livsmedlen skänks sedan till välgörenhetsorganisationer som ordnar mat till behövande.

Appbolaget Karma, appen som minskar matsvinnet i butiker och restauranger genom att erbjuda folk osåld mat till rabatterat pris, har tagit in ytterligare 110 miljoner kronor i finansiering från bland andra Electrolux och Kinnnevik.

I boken ”Drawdown”  rankas de 100 mest gedigna och kostnadseffektiva lösningarna för att minska den globala uppvärmningen. Att minska matsvinnet kommer på tredje plats.

 

Organisationen Feedback vill lätta på EU-reglerna kring att utfodra överbliven mat till grisar genomsin kampanj The Pig Idea och har släppt en ny rapport i sommar ”Feeding surplus foods to pigs safely”.

Save the food, USAs matsvinnskampanj, presenterar 12 bra tips för att minska matsvinnet och ett käckt verktyg  en ”guestimator” för att beräkna åtgången på mat när man bjuder folk på middag. Konsumentföreningen Stockholms portionsberäknare för helgbufféer är inte dum den heller.

Agrimax kallas ett relativt nytt EU projekt som ska kartlägga det tillgängliga processvinnet från jordbruks -och livsmedelsproduktion och upprätta två pilotanläggningar för att utveckla bioråvaran till nya produkter för till exempel förpacknings- och läkemedelsindustrin.

Blir Norge det andra landet efter Frankrike som förbjuder livsmedelsföretag att kasta mat? Fem politiska partier föreslår en ”matkastelov”, en lag på att överbliven mat måste skänkas till välgörenhetsorganisationer, eller om det inte är möjligt ska maten gå till djurfoder. Norska regeringen är inte helt med på tåget.

Jamie Oliver fortsätter sin kamp mot matsvinn med videotips sponsrat av vitvaruföretaget Hotpoint.

Tesco hyllas för sitt arbete mot matsvinn av organisationen Feedback. Tesco är  • Den första livsmedelskedjan i UK som publicerar  tredjepartsgranskade matavfallsdata.• Den första livsmedelskedjan som antar FNs mål om att halvera matavfall från jord till bord före 2030.• Tesco har åtagit sig att mäta sitt livsmedelsavfall, inte bara i sina butiker utan även i leverantörskedjan. • Ökade donationerna av överbliven mat till välgörenhetsorganisationer till 7975 ton år 2017 vilket motsvarar en ökning med 40 procent jämfört med föregående år * Hjälper leverantörer att minska svinnet genom marknadsföring av varor i säsong och har skapat en hotline för leverantörer.

Som ett led att minska svinnet tar Tesco  även bort ”bäst före datum” på 70 förpackade frukt och grönsaker.

Refresh, EU- projektet för att minska matsvinnet, har tillsammans med forskare vid Wageningen installerat en butikshylla med livsmedel som enbart är gjort på mat som annars skulle gå till spillo. Detta för att testa ”in real life” vilka produkter och förpackningar som är mest attraktiva för butikskunderna och vilket pris de är villiga att betala. Refresh ger ut nyheter och ett nyhetsbrev med uppdateringar om hur EUs matsvinnsprojekt fortskrider.

Arla inför en ny märkning på förpackningarna för att bidra till minskat matsvinn. Datumstämpel med bäst före dag med tillägget ”ofta bra efter”

Forskare, bland andra Helen Williams, vid Karlstad Universitet har granskat hur livscykelanalyser av livsmedel förhåller sig till förpackningar och förpackningsmaterial. En konklusion: ”In particular, LCA practitioners would benefit if there were more knowledge and data available about the influence of certain packaging characteristics (e.g. shape, weight and type of material) on consumer behaviour”. Artikeln publicerad i International Journal of Life Cycle Assessment.

Lidl har lagt in en högre växel för att minska matsvinnet. Heja!

FAO fortsätter trycka på mot matsvinn, den här gången kopplat till World Food Programs kampanj #zerohunger. Nu handlar det om ”ugly fruit and veg”, det svinn som beror på kosmetiska ”fel” på produkten. Här en infografik om omfattningen av matsvinn.

EUs rapport om innovation och forskning kring mat ” Food 2030″ har gott om skrivningar om matsvinn och ett och annat matnyttigt inom området hälsa och hållbart jordbruk och fiske.

67 procent av svenskarna  anser att livsmedelsförpackningar är dåliga för miljön och 57 procent tycker att livsmedelsförpackningar ska avvecklas. Det visar en undersökning av Livsmedelsföretagen som anser att åsikterna tycker på dålig kunskap, bl a om hur förpackningar bidrar till att minska matsvinnet.

Boston Consulting Group släppte just en stor rapport om matsvinn med åtgärder och förslag. Mer om denna i senare inlägg.

Fortsättning följer.

 

 

 

Arkiv Djur, Miljö & Klimat Förpackningar Granskning Mat & Livsmedel

Faktakoll III – om flygfrakt av kött

16 augusti, 2018

Jag fortsätter gräva ner mig ämnet flygfrakt av livsmedel. Läs tidigare inlägg här.

I en intervju i DN härom veckan hävdades nämligen att lammkött flygfraktas från Nya Zeeland. Nej, det är inte korrekt. Det händer, men sker mycket sällan och endast i undantagsfall. Till exempel om något oförutsett händer i produktionen och leveranserna riskerar att bli försenade till påsk. Då kan det flygas hem. Att sälja lammköttet veckan efter påsk går helt inte. Stendöd marknad. Att kränga oxfilé veckan efter nyår är inte heller någon höjdare.

Flygfrakt kostar 10 ggr mer än båtfrakt. Så det säger sig självt att frakta livsmedel med flyg inte tillhör vanligheterna.

Det färska köttet från Brasilien, Uruguay, Australien och Nya Zeeland som vi hittar i butiksdiskarna har fraktats hit med båt. Köttet är vakuumförpackat och djupkyllagras, d v s hålls vid cirka minus 1 grads temperatur (kött fryser vid -1,7 grader) i båtens kylcontainrar. Då  håller  det sig ”färskt” väldigt länge. I upptill 140 dagar för nötkött, knappt tre månader för lamm och fyra veckor för gris.

Temperatur, vakuum, extremt noggrann hygien vid slakt och pack och ostressade djur med rätt ph i köttet är avgörande för köttets långa hållbarhet.

Bild: Svenskt Kött

 

Arkiv Djur, Miljö & Klimat Mat & Livsmedel Matsvinn

Regeringen och politikerna fegar ur om temperatur

13 augusti, 2018

I dag varnar Livsmedelsverket för botulinumbakterier i maten. Detta i samband med att Testfakta publicerar en test av åtta vakuumförpackare. En hushållsmaskin som förlänger hållbarheten på mat rejält. Det viktigaste rådet Livsmedelsverket ger, är att förvara maten i + 4 grader i kylskåpet.

Av de konsumenter som känner till sin kylskåpstemperatur har cirka hälften betydligt varmare än så i sina kylskåp och många butiker, dock allt färre, har varmare än fyra grader i sina kylar.

Varför då tro? När alla är överens om att en kall kylkedja, hela vägen från industri och butik till hemmens kylskåp är det bästa för maten.

Optimal temperatur för de flesta livsmedel, dock ej alla, är fyra grader eller till och med lägre. Då håller sig maten fräsch betydligt längre, hållbarheten ökar och så gott som alla bakterier håller sig lugna.

Varför står det då på de flesta livsmedelsförpackningar i Sverige att maten ska förvaras i max + åtta grader, undantaget kött och fisk?

Det handlar om pur feghet.

Regeringen, både denna och tidigare alliansregering, har gått ut och lovat att förenkla reglerna  för livsmedels- och andra företag. Och det är utmärkt. Men nu är politikerna så in i nordens fega att dra på sig kritik om de inför en ny regel, pekar med hela handen och lagstiftar om att mat ska förvaras i optimal temperatur för varje livsmedel med tanke på bakterietillväxt och hållbarhet. Och optimal temperatur  är sannerligen inte + åtta grader som av tradition är den temperatur som livsmedelsbranschen har kommit överens om.

En frivillig överenskommelse av branschen om sänkt temperatur i stället för lagstiftning hade varit önskvärd. Industrin är positiv, men men butikskedjorna stretar emot, så det är ingen framkomlig väg.

Så det handlar om feghet helt enkelt från regeringens och politikernas sida. Och det är allvarligt. Att underlåta att göra något bra trots att allt förnuft säger vad som måste göras.

Lagstifta nu!

Ge dem i livsmedelsbranschen som fortfarande har en sunkig temperatur på livsmedlen de säljer till oss, tid att ställa om och investera i bättre kylar. Och det behövs sannerligen på många ställen. Och gå samtidigt ut i en bred kampanj till allmänheten att kolla temperaturen i sina kylskåp. och sänka den om den är för hög.

Då kan bäst före datum förlängas, vi får fräschare varor, kan sänka salthalt och tillsatser i många livsmedel och matsvinnet minskar. Vi sparar pengar och miljö i hela livsmedelskedjan, från jord- till bord.

Gör det bara. Ynkryggar!

Kanske finns det månne något parti som vågar göra denna fråga till sin, nu när valhetsen stundar?

——–

PS Botulinumbakterier är inget jag är rädd för och det irriterar mig att Livsmedelsverket ständigt skräms för denna bakterie. Det är en elak en, men med 30 fall i Sverige sedan 1969 är det inget man behöver ligga sömnlös över som medborgare. Och myndigheten kan ju morska upp sig och själva förorda lagstiftning- inte sant?

 

Arkiv Djur, Miljö & Klimat Granskning Mat & Livsmedel

Faktakoll II – om flygfrakt av frukt och grönsaker

1 augusti, 2018

Det stämmer alltså inte att mycket mat fraktas med flyg. Läs mitt förra inlägg. Här är lite mer fakta.

Ekologiska druvor fraktas med flyg i december från Egypten och från Sydafrika i april och maj. Det är i början av vindruvesäsongen och tillgången på ekologiska druvor är låg. Konventionella druvor går inte med flyg.

Just i början och slutet av odlingssäsongerna sker en del flygtransporter av frukt och grönsaker från fjärran länder. När grödorna har växt till, kvantiteterna ökar och kan skeppas i fulla containrar blir det båtfrakt. Trädmogen mango, en speciellt lyxig och god variant, går dock alltid med flyg.

Ananas och melon går inte med flyg, om någon undrar.

Är nu flygfrakt av lite livsmedel så mycket att ojja sig över? Nä, kanske inte. Transporten sker ju för det mesta i passagerarplanens lastutrymme.  Och i alla fall inte i jämförelse med en semesterresa till Costa Rica.

Men ändå, måste vi fylla butikshyllorna till bredden när säsongen knappt har börjat? Kan vi inte vänta? Knappt mogna produkter är ju inte ens speciellt goda.

Och Papaya är aldrig god om ni frågar mig. Såvida man inte pressar lite lime över. Lime går för övrigt med flyg om den kommer från Brasilien fick jag just veta.

Arkiv Djur, Miljö & Klimat Granskning Mat & Livsmedel

Faktakoll I – om flygfrakt av frukt och grönsaker

24 juli, 2018

I våras hörde jag en kunnig föreläsare säga, att om Arlanda flygplats stängdes i några dagar skulle vi knappast ha någon mat på butikshyllorna, eftersom så mycket livsmedel fraktas hit per flyg.

Det är inte sant. Det är en mycket liten andel livsmedel som fraktas till Arlanda per flyg.

I en artikel i DN för någon vecka sedan säger Björn Oliviusson som odlar frukt och grönsaker i ett experimentellt växthus i Stockholmstrakten att ” en papaya från Brasilien som säljs i en svensk butik har en flygresa på över tusen mil bakom sig”.

Stämmer det? Inte vet jag.

Att sockerärtor och andra färska bönor från Kenya, sparris från Peru och känsliga produkter som färska hallon, amerikanska blåbär och fikon från långtbortistan går på flyg, det är väl känt. Och även små exotiska frukter som stjärnfrukt och guava. Liksom minimajs  från Thailand och körsbär från Chile. Det mesta samfraktas i passagerarplan, så de ska väl inte bära hela hundhuvudet för alla flygkilometer, men ändå.

Men stora tunga papayor? Kommer de hit per flyg? Det verkar ju inte riktigt klokt.

Ringer Everfresh, stor leverantör av frukt och grönsaker till bland andra Coop och Citygross och ber dem hjälpa mig. Tack för det!

Ja, det stämmer. Papaya fraktas med flyg. Den är känslig och lämpar sig inte för långa båttransporter.

Fråga: Förväntar vi konsumenter oss att alltid hitta allt i butikernas frukt och grönsaksdiskarna?

Ja, numera gör vi nog det.

Men just papaya tror  jag få skulle sakna om den försvann.

Urban Deli, med några få restauranger/butiker i Stockholmsområdet och som ägs av bland andra Axfood har slutat sälja flygfraktade frukt och grönsaker. Så bra. Förhoppningsvis kommer fler butikskedjor att haka på.

Mer i ämnet kommer framöver.

 

 

 

Djur, Miljö & Klimat Matsvinn Okategoriserade

Innovera mera för mindre matsvinn!

4 december, 2017

Nu hoppas jag på mer innovation, produktutveckling och förädling för att ta tillvara på mat och ingredienser som inte äts upp. Här är några exempel

Regrained här ovan är ett kul företag som förädlar dranken från öltillverkning till riktigt goda energibars. Smakade en sådan häromdagen på KSLAs seminarium cirkulär ekonomi och sidoströmmar. I Sverige går dranken till grisföda, än så länge.

Idén sprider sig. Nu brygger även bryggeriet Jawbrew öl av bröd. En efterföljare till Toast som var först med att göra öl av överblivet bröd av de ändar och kanter som inte tas tillvara när man gör smörgåsar till butiker och caféer.

 

Det kommer ny teknik som gör att maten håller sig längre. Här är ett pulver som har utvecklats av  startupföretaget Apeelsciences för att hålla frukt och bär fräscha längre, enligt National Geographic. Kolla hur de obehandlade jämfört med de behandlade bären ser ut efter nio dagar. Smart. Mer sån’t!

 

Den svarta soldatflugan börjar bli poppis. Larverna lever på matavfall eller gödsel. Larverna samlas in, torkas och mals ner till höns- och fiskfoder. Av 100 kg matavfall blir det 10 kg foder och 60 kg gödning enligt SLU .Brittiska företaget Entomics gillar också soldatflugan. Forskning pågår. Bild Muhammad Mahdi Karim

 

Äntligen! Företaget LiquiGlide har utvecklat en beläggning som gör att ketchupen och annat kletigt rinner ur flaskor och burkar lätt som en plätt. Nu utvecklas materialet för att rengöra stora tankar med målarfärg och annat. Verkar lovande och är efterlängtat. 

 

Inte speciellt hållbart men påhittigt. Enligt företaget Asarasi använder lönnproducenter endast 3% av saven som samlas in till lönnsirap och andra produkter.  97 procent av saven är rent ”trädvatten” som inte används och kasseras. Nu säljs lönnvattnet som ett alternativ till buteljerat vatten. Nja… kranvatten är bäst. Åtminstone i Sverige 🙂

Återvinning Djur, Miljö & Klimat Förpackningar

Äntligen! Bättre förpackningar

13 november, 2017

Nu händer det grejer på förpackningsfronten. Inte en dag för tidigt. ICA har börjat hälla sin såpa i en grå förpackning. Helt gjord av returplast, av sådant vi slänger i förpackningsinsamlingen. Därför blir den grå. Heja. Mer sånt!

Flaskan är inte alltför snygg, men varför ska den vara det?

Vi tyckte väl att bruna, mer miljövänliga kaffefilter var asfula när de kom jämfört med de vita, men bryr vi oss i dag? Inte ett dugg.

Axfoods flaskor med såpa och annat är också gjorda av 100 procent returplats. Bravo! Troligen så kallad industriplast, sträckfilm m m. Därför genomskinliga och lite elegantare.

Vilken av dem, den grå eller den genomskinliga som är bäst ur alla miljöperspektiv, energiåtgång, transport och tillverkning, klimatpåverkan m m vet jag inte. Någon?

P&G har börjat plocka plast från haven och gör diskmedelsflaskor består av 10 procent ”havsplast”, resten är returplast från land. Två flugor i en smäll.

Tippar att vi om två-tre år ser mängder av förpackningar av returplast. Så bra det vore, och hög tid!

Varför Unilevers Ariel vita, stora, tjocka flaska verkar vara gjord helt av jungfrulig olja begripet jag inte. Och jag kan inte ens hitta en refill att köpa och fylla på. Go, go, go!

 

 

Återvinning Djur, Miljö & Klimat Förpackningar

Trött på förpackningsinsamlingen

6 november, 2017

Ja faktiskt. Jag börjar bli trött på den rådande förpackningsinsamlingen. Allsköns förpackningar tillsammans med wellpapp, glas och tidningar hopar sig i vårt garage. Vi kör iväg det till ofta fulla containrar och sopbilen hämtar en ganska tom soptunna. Hur folk i stan står ut med att ranta i väg till skräpiga, illaluktande och råttbemängda insamlingsstationer begriper jag inte.

Det finns ju bättre alternativ. Optibag till exempel som har införts i några kommuner. Hushållen sorterar materialen i olikfärgade påsar, till exempel gul påse till papper, orange till plast, brun till metall, rosa till textil och så vidare. Alla påsar slängs i en och samma soptunna som hämtas och körs till en sorteringsanläggning där påsarna särskiljs genom optisk läsning, gula åker åt ena hållet, oranga åt andra, rosa åt det tredje, för att sedan köras till återvinningsindustrier.

Säkert finns det någon hake, annars hade väl detta och liknande system införts överallt. Det är dyrt har jag hört, men inte enligt Optibag. Förefaller tusen gånger bättre än nuvarande system. Och förresten är det ju vi konsumenter som betalar för insamlingen. Höj förpackningsavgiften men några ören så ordnar det sig nog.

Det sker en snabb utveckling av sopsorteringssystem över hela världen. Läste just om det finska företaget Zen Robotics som nu har utvecklat ett robotsystem där färgglada påsar med hushållsavfall så tunga som 30 kg kan sorteras i flygande fläng. 50 ton avfall sorteras per timme av tre flinka robotarmar som kan sortera upptill 18 olika fraktioner.  Vill ha!

Djur, Miljö & Klimat Hushållsekonomi Matsvinn

Matsvinn för 3 miljarder kronor enbart i butiksledet

9 oktober, 2017

Låt säga att butikernas matsvinn, den mat som slängs och förfars uppgår till 1 procent av omsättningen. Det låter kanske inte så mycket. Men livsmedelsbutikerna säljer mat i dag för nästan 300 miljarder kronor per år. Det innebär att mat kastas för 3 miljarder kronor enbart i detta led. Och det är nog lågt räknat.

Vid den stora konferens om matsvinn som Näringsdepartementet, Livsmedelsverket med flera anordnade i förra veckan menade Anders Svensson, vd för ICA och ordförande i Svensk Dagligvaruhandel, att butikernas matsvinn inte är särskilt stort. Jag begriper det inte.

3 miljarder kronor är så mycket pengar att det nästan är svårt att fatta.

Om man vet att en miljon sekunder är 11 dagar och att 1 miljard sekunder är 32 år så förstår man storheten och skillnaden mellan miljoner och miljarder.

Det slängs och förfars mat i hela livsmedelskedjan, från bondens åker ända fram till hushållens slaskhink. Varje led har ansvar för sitt eget svinn men också för att för att samarbeta för minsta möjliga svinn i alla led.

Det går inte att negligera en enda smula bara för att ”nånannan” slänger mer. För vem får betala i slutändan? Butiken eller kunden?

Här är dokumentation från Kick-offen och seminariet 4 oktober.

Bild forskning.se