Explore

Djur, Miljö & Klimat

Återvinning Djur, Miljö & Klimat Förpackningar

Äntligen! Bättre förpackningar

13 november, 2017

Nu händer det grejer på förpackningsfronten. Inte en dag för tidigt. ICA har börjat hälla sin såpa i en grå förpackning. Helt gjord av returplast, av sådant vi slänger i förpackningsinsamlingen. Därför blir den grå. Heja. Mer sånt!

Flaskan är inte alltför snygg, men varför ska den vara det?

Vi tyckte väl att bruna, mer miljövänliga kaffefilter var asfula när de kom jämfört med de vita, men bryr vi oss i dag? Inte ett dugg.

Axfoods flaskor med såpa och annat är också gjorda av 100 procent returplats. Bravo! Troligen så kallad industriplast, sträckfilm m m. Därför genomskinliga och lite elegantare.

Vilken av dem, den grå eller den genomskinliga som är bäst ur alla miljöperspektiv, energiåtgång, transport och tillverkning, klimatpåverkan m m vet jag inte. Någon?

P&G har börjat plocka plast från haven och gör diskmedelsflaskor består av 10 procent ”havsplast”, resten är returplast från land. Två flugor i en smäll.

Tippar att vi om två-tre år ser mängder av förpackningar av returplast. Så bra det vore, och hög tid!

Varför Unilevers Ariel vita, stora, tjocka flaska verkar vara gjord helt av jungfrulig olja begripet jag inte. Och jag kan inte ens hitta en refill att köpa och fylla på. Go, go, go!

 

 

Återvinning Djur, Miljö & Klimat Förpackningar

Trött på förpackningsinsamlingen

6 november, 2017

Ja faktiskt. Jag börjar bli trött på den rådande förpackningsinsamlingen. Allsköns förpackningar tillsammans med wellpapp, glas och tidningar hopar sig i vårt garage. Vi kör iväg det till ofta fulla containrar och sopbilen hämtar en ganska tom soptunna. Hur folk i stan står ut med att ranta i väg till skräpiga, illaluktande och råttbemängda insamlingsstationer begriper jag inte.

Det finns ju bättre alternativ. Optibag till exempel som har införts i några kommuner. Hushållen sorterar materialen i olikfärgade påsar, till exempel gul påse till papper, orange till plast, brun till metall, rosa till textil och så vidare. Alla påsar slängs i en och samma soptunna som hämtas och körs till en sorteringsanläggning där påsarna särskiljs genom optisk läsning, gula åker åt ena hållet, oranga åt andra, rosa åt det tredje, för att sedan köras till återvinningsindustrier.

Säkert finns det någon hake, annars hade väl detta och liknande system införts överallt. Det är dyrt har jag hört, men inte enligt Optibag. Förefaller tusen gånger bättre än nuvarande system. Och förresten är det ju vi konsumenter som betalar för insamlingen. Höj förpackningsavgiften men några ören så ordnar det sig nog.

Det sker en snabb utveckling av sopsorteringssystem över hela världen. Läste just om det finska företaget Zen Robotics som nu har utvecklat ett robotsystem där färgglada påsar med hushållsavfall så tunga som 30 kg kan sorteras i flygande fläng. 50 ton avfall sorteras per timme av tre flinka robotarmar som kan sortera upptill 18 olika fraktioner.  Vill ha!

Djur, Miljö & Klimat Hushållsekonomi Matsvinn

Matsvinn för 3 miljarder kronor enbart i butiksledet

9 oktober, 2017

Låt säga att butikernas matsvinn, den mat som slängs och förfars uppgår till 1 procent av omsättningen. Det låter kanske inte så mycket. Men livsmedelsbutikerna säljer mat i dag för nästan 300 miljarder kronor per år. Det innebär att mat kastas för 3 miljarder kronor enbart i detta led. Och det är nog lågt räknat.

Vid den stora konferens om matsvinn som Näringsdepartementet, Livsmedelsverket med flera anordnade i förra veckan menade Anders Svensson, vd för ICA och ordförande i Svensk Dagligvaruhandel, att butikernas matsvinn inte är särskilt stort. Jag begriper det inte.

3 miljarder kronor är så mycket pengar att det nästan är svårt att fatta.

Om man vet att en miljon sekunder är 11 dagar och att 1 miljard sekunder är 32 år så förstår man storheten och skillnaden mellan miljoner och miljarder.

Det slängs och förfars mat i hela livsmedelskedjan, från bondens åker ända fram till hushållens slaskhink. Varje led har ansvar för sitt eget svinn men också för att för att samarbeta för minsta möjliga svinn i alla led.

Det går inte att negligera en enda smula bara för att ”nånannan” slänger mer. För vem får betala i slutändan? Butiken eller kunden?

Här är dokumentation från Kick-offen och seminariet 4 oktober.

Bild forskning.se

 

 

Djur, Miljö & Klimat Förpackningar

Bästa bärkassen- ut med plast-och papperskassen!

15 september, 2017

Allt fler butiker rapporterar att deras kunder säger nej tack till en plastkasse när de handlar. Nu senast Apoteket Hjärtat som meddelar att efterfrågan på deras plastpåsar har gått ner med 40 procent sedan butikerna tar betalt och enligt lag är tvungna att informera om plastpåsars miljöpåverkan. Kedjorna MQ och Joy har lyckats ännu bättre. Där har plastkassarna minskat med 50 – 60 procent.

Vilken är då den bästa bärkassen att alltid ha med sig i fickan, väskan eller portföljen?

Ja, inte är det tygkassen som många butiker nu har tagit fram till försäljning. Den är skrymmande och bökig att bära med sig och ha till hands och oftast gjord av bomull som kräver mycket vatten, gödsel och kemikalier.

En bomullskasse måste användas upptill 400 gånger för att miljöpåverkan ska motsvara den från en plastkasse av återvunnen plast. Vem gör det?

Själv har jag säkert femton bomullskassar som jag har fått från olika håll som hänger i garderoben, oanvända. Inte alls miljövänligt.

Papperskassar är förstås heller ingen hit miljömässigt. Så det bästa är att ta med sig en egen, och då gäller det att den är lätt att bära med sig. Annars blir det inte av.

Bäst är en ihopvikningsbar kasse, tillräckligt liten och behändig att alltid ha med sig. Varför säljs inte sådana i fler svenska butiker i dag? Tips: IKEA har en hyfsat bra och väldigt billig.

Djur, Miljö & Klimat Konsument Matsvinn

Sänk temperaturen på maten till + 4 grader!

15 augusti, 2017

Sänk temperaturen i kylkedjan!

(Debattartikel tidigare införd i tidskriften Livsmedel i fokus juni 2017. OBS Kylarna med dörrar på bilden har säkert redan + 4 grader. Många handlare håller + 4 grader eller lägre i kylarna.

Stora mängder mat förfars och slängs i hela livsmedelskedjan, som bekant.  Vi konsumenter slänger mest mat i ton räknat, men mängder av mat går till spillo även i tidigare led. Livsmedelsproduktionen frestar på miljön. Hamnar inte maten i våra magar har all negativ miljöpåverkan skett helt i onödan och mängder av djur har slaktats till ingen nytta.

En orsak till förluster av livsmedel är att bäst före datumet uppnås innan maten har ätits upp. Den sorteras därför ut hos producenter, grossister och inte minst i butik. Nära fyrtio procent svenska konsumenter uppger att de är mycket eller ganska noggranna med att inte äta mat vars bäst föredatum har gått ut. Den främsta anledningen är att de tror att det finns risk att de blir sjuka. En felaktig inställning som många av oss försöker ändra på, men det trögt.

Förvaras maten i + 4 grader i stället för + 8 grader håller maten sig fräsch nästan dubbelt så länge. Temperaturen är helt avgörande för kvalitén på maten. Läs för övrigt DN debatt i dag där forskare bland annat skriver om matförgiftningar och kyltemperatur. 

I Sverige har vi en rekommenderad förvaringstemperatur av kyld mat om max + 8 grader. Den informationen står att läsa på de flesta förpackningar med kylda varor.

Endast Sverige, Slovenien, Spanien och möjligen något ytterligare EU land har en så hög rekommenderad förvaringstemperatur. Övriga länder har lägre, de flesta + 4 – 5 grader, några + 6 grader.

Det är skandal att svenska livsmedelsföretag förordar så hög förvaringstemperatur. Det är skandal att myndigheterna låter det fortgå. Alla är medvetna om att kyltemperaturen bör sänkas. Det förlänger hållbarheten på produkterna rejält. Alla led får fler dagar att sälja maten på och konsumenterna får korrekt förvaringstemperatur angiven.  Maten håller sig fräsch längre, tillsatser och saltmängder kan sänkas, risken minskar för att maten” går ut i datum” och slängs.

Vem hindrar då att temperaturen i kylkedjan sänks?

Inte livsmedelsindustrin, de har oftast ännu lägre temperatur i tillverkning och lager eftersom de vill leverera varor av hög kvalitet. Inte transportörer även om det krävs åtgärder för att gå ner i temperatur. Inte vi konsumenter som skulle få fräschare mat med längre hållbarhet. Inte heller Livsmedelsverket som i dag uppmanar oss konsumenter att ha + 4 grader i kylskåpen och vill att livsmedlen har lägre förvaringstemperatur.  Vem är det då som bromsar?

Det är butikskedjorna som håller emot. Krav på sänkt temperatur innebär att flera handlare får investera, vissa i helt nya kylar. Det har inte alla råd med är argumentet.

Men investera måste de ändå göra. Enligt ett EU-direktiv, den så kallade F-gasförordningen, måste de kylar som har köldmedier med starka växthusgaser fasas ut till år 2030. Butiker med gamla kylsystem måste byggas om för att anpassas för nya köldmedier, alternativt ersättas av plug-inkylar med godkända köldmedier.

Det finns förstås ingen anledning att vänta till 2030. Aktörerna i livsmedelskedjan måste i samverkan sätta igång omställningen. Senast vid 2020 års utgång måste kylkedjan hålla + 4 grader, möjligen + 5.

Allt annat är oacceptabelt.

Louise Ungerth

Fristående debattör

Fd chef Konsument & Miljö, Konsumentföreningen Stockholm

(Debattartikel tidigare införd i tidskriften Livsmedel i fokus juni 2017)