Explore

Hälsa

Arkiv Hälsa Mat & Livsmedel

Förbjud korv och bacon!

28 maj, 2018

Nej, jag tycker inte att man ska förbjuda korv och bacon rakt av. Men hade bacon och många andra charkprodukter introducerats på marknaden i dag hade det förmodligen blivit saluförbud av EUs livsmedelsmyndighet mot bakgrund av dagens vetenskap. Att marknadsföra ett nytt livsmedel som bevisligen är cancerogent hade varit otänkbart.

Rött kött och inte minst charkprodukter som korv, skinka, leverpastej och bacon ökar risken för cancer, framförallt tjock- och ändtarmscancer. Därom råder i dag ingen tvekan. Sedan beror risken som alltid på hur mycket man äter och individuell disposition.

Högst 500 gram rött kött per vecka , d v s fyra små portioner, varav bara en mycket liten del chark bör vi äta enligt Livsmedelsverket.

World Cancer Research Fund ifrågasätter om vi överhuvud taget ska äta charkprodukter.

—————————–

Bild, beskuren: World Cancer Research Fund https://www.wcrf.org/dietandcancer/interactive-cancer-risk-matrix

 

Arkiv Granskning Hälsa Mat & Livsmedel

Korrekta fakta om vår godis- och läskkonsumtion. Glad Påsk!

30 mars, 2018

I påskatider förekommer ibland  ”fake news” om vår godis och läskkonsumtion, såväl i media och på sociala plattformar. Att vi till exempel dricker uppåt 90 liter läsk per person och år och att petar i oss 17 kilo godis. Det är fel. Riktigt så illa är det inte.

Jag hade anledning att grotta ner mig i försäljningsstatistiken när jag skrev rapporten  ”Barns vikt och måltider” inför Konsumentföreningen Stockholms seminarium ”Ät och må bra- hur svårt kan det va’? 

Läskkonsumtionen har minskat rejält, liksom i många andra länder i västvärlden.

Här kommer korrekta siffror, så långt möjligt. Försäljnings- och konsumtionsstatistik är ingen exakt vetenskap.

  • Läskkonsumtionen, inklusive icke kolsyrad läsk, så kallad stilldrink, har minskat från 83 liter per person och år 2003 till 71 liter per person 2016 enligt Sveriges Bryggeriers statistik.
  • Samtidigt har andelen sockerfri läsk ökat från 12 till 25 procent. Preliminära siffror för 2017 tyder på uppåt 30 procents andel lightläsk.
  • Konsumtionen av den sockersötade läsken har alltså sjunkit med en dryg femtedel, från 71 liter till 57 liter under 2003 – 2016.

Statistik exklusive stilldrink, läsk utan kolsyra, liter per person och år.

Och så kommer vi till godiset

  • Vi äter inte 17 kilo godis per person. Det är en uppgift från 2012 och 2013 i Jordbruksverkets statistik. Den uppgiften var fel och har nu rättats till.
  • Den senaste siffran, för 2015, är 14,7 kg choklad och konfektyr per person och år, inklusive tuggummi och halstabletter. En liten minskning från 2014.
  • Chokofa, konfektyrbranschens organisation, anger den svenska konsumtionen till runt 14 kg choklad och godis per person och år. Och där har konsumtionen legat de senaste 10 åren.

Mycket det också om man betänker att 14 kilo per person inbegriper både åldringar och spädbarn.

  • Det verkar som om Tyskland har gått om oss i choklad och godiskonsumtion och vi ligger ungefär på samma antal kilo som våra grannländer Danmark och Norge enligt branschorganisationens statistik.
  • Frida Boisen skrev i går om sockerkonsumtionen, att vi på 1800-talet åt 4 kg socker per person och i dag runt 40 kg. Sedan 60-talet har sockerförbrukningen i stort sett legat still, kring 40 kg med lite upp och ned enskilda år. Lite osäkra siffror eftersom statistikunderlaget har ändrats över tid.
  • Påpekas bör också att till exempel koncentrerade äppeljuice som en del tillverkare väljer att söta med nuförtiden inte finns med i statistiken.
  • Från 40 kg socker avgår sedan en hel del svinn i form av matvaror som slängs eller socker som försvinner när man häller i från t ex ättiks- och sillag, eller som förjäses när bröd bakas.
  • Förr köpte vi sockret över disk och bakade, syltade och saftade så det stod härliga till. Nu kommer det mesta sockret, runt 80 procent, med de livsmedel vi köper, vare sig vi vill eller ej.

Det är inte tu tal om att många av oss dricker för mycket läsk och äter för mycket godis för att det ska vara bra för vår hälsa. Men rätt ska vara rätt och det är viktigt med korrekta siffror och utvecklingstendenser för att vi ska kunna diskutera åtgärder, framgångar och bakslag i det svenska kosthållet.

Glad Påsk!

Infogad bild 2

Arkiv Hälsa Mat & Livsmedel priser

Den dyra vegomaten

21 mars, 2018

Hur bra som helst att det forsar fram vegetariska alternativ till kött. Och kul med Pulled Oats som är gjord på nordisk havre och inte soja. Men måste vego vara så hiskligt dyrt? Begriper inte att havre, ärt- och bönprotein, rapsolja, lite tillsatser och vitaminer ska kosta närmare 200 kronor kilot i butik. Och ja, jag förstår att det tagit många timmar i labb och annorstädes plus en massa riskkapital att  får fram ett nytt livsmedel. Men ändå. 200 kronor kilot!

Eller för den delen 160 kronor kilot för sojapoumph, vegmefärs eller MiFu, den nya laktovegetariska färsen baserad på mjölkprotein. Eller 17 spänn för en liter Oatly havredryck med 10 procent havre och i övrigt mest vatten, typ. Bönderna får ungefär 1:50 kr kilot för havren, lite mer för ekohavre. Vattnet är i stort sett gratis.

Det stora intresset för vegetariskt måste vara bingo för livsmedelsbutikerna. Att frukten och grönsakerna är butikernas kassako har jag förstått sedan länge. Kött tjänar man inga pengar på, det billiga köttet får vara det som drar in folket i butikerna. Frukt och grönt tjänar man bra med pengar på, och nu också vegosortimentet, som det verkar.

Frukt- och gröntförsäljningen subventionerar faktiskt köttet, och gör att vi kan vräka i oss kött till ett förhållandevis lågt pris. Tvärt emot alla hållbarhets- och hälsointentioner. Eller hur?

Konstig värld vi lever i.

 


				
					
				
				
			
		
	
Arkiv Hälsa Mat & Livsmedel Omvärld & Trender

Sockerbantning på gång! Stevia på frammarsch

12 mars, 2018

Den sockerskatt som införs i Storbritannien och Irland inom kort, och som existerar på flera andra platser i världen, har satt sprutt på livsmedelsföretagen.

Det bantas bort socker för fullt. Dels för att komma under skattegränsen för socker i dryckerna, dels i ren självbevarelsedrift. Att ha kvar sockerstinna produkter på hyllan är förstås ingen bra business på sikt. Men inte heller artificiella sötningsmedel får godkänt av en majoritet av europeiska konsumenter visar en nyligen publicerad mätning. Många är oroliga för negativa hälsoeffekter, andra gillar inte smaken. En svår nöt att knäcka för företagen. För vad ska man söta med? Folk gillar ju sött!

Sötningsmedlet ”Stevia” går fram starkt. Det ses som naturligt och ”clean” eftersom råvaran kommer från växten med samma namn, fast det är knappast en naturlig process som får fram själva sötningsmedlet, ”steviol glykocider”. Good enough kanske folk tycker.

Och det gör också det svenska företaget Nick’s med ”a Swedish mission to improve the world of snacks”, som vill att vi ska ” join our fight on sugar” och lanserar godis med ”no added sugar!” De sötar sin kexchoklad med steviol glykocider. I övrigt innehåller chokladkakan många ingredienser och nästan på pricken lika många kalorier per 100 gram (488 kcal)  som vanlig kexchoklad (498 kcal). Men Nick’s är kanske är ett bra alternativ för diabetiker som vill festa loss, för glutenintoleranta/känsliga och för socker- och glutenfobiker.

Själv håller jag mig till kexchokladen i mycket måttlig mängd.

 

 

 

 

Arkiv Hälsa Marknadsföring Mat & Livsmedel

Celsius mörkar koffeinhalten- stoppa försäljningen!

16 februari, 2018

Min son Axel köpte en burk Celsius häromdagen. Han hade ingen aning om att det var koffein i drycken. Det står inte på synlig plats på förpackningen som på andra energidrycker. Något som många föräldrar blivit varse när småbarnen har druckit Celsius. I bästa fall stissar de runt, i sämsta fall drabbas de av hjärtrusning. Och jag fick förnyad kraft att skälla på företaget.

För några år sedan anmälde jag drycken till Göteborgs kommun och bad dem pröva Celsius förpackningstext. Bör man inte klart och tydligt ange att produkten innehåller koffein, det kan man ju knappast förvänta sig av en burk som ser ut som en läskedryck? Men nej. Det finns  inget lagrum som säger att ”energidryck” eller ”koffein” ska anges på framsidan av burken. På baksidan, i det finstilta, måste koffeinhalten stå förstås.

Blir sur.

En snabbskanning visar att övriga varumärken för energidrycker har en tydlig märkning. Varför då inte Celsius? Är det för att det tar väck auran av ”nyttighet” som Celsius vill sprida. ”Vitaminberikad, grönt te, C-vitamin, biotin” m m basuneras ut på förpackningen men inte koffein.

Koffeinhalten är dessutom extrahög i Celsius, nästan dubbelt upp om man jämför med Red Bull.

Stoppa försäljningen!

Livsmedelsbutikerna och servicehandeln tycker jag helt enkelt ska sätta ner foten och sluta köpa in och sälja Celsius om inte företaget anger  ”energidryck” och/eller att det är koffein i burken på framsidan av förpackningen.

Det finns ingen anledning att tillåta Celsius att mörka. Drycker med koffein ska ingen behöva köpa utan att veta om det.

——————————–

PS Jag har försökt att få tag i företaget men de svarar varken på telefon eller mejl. Eftersom jag också har haft kontakt med handeln fick jag ryktesvägen höra att Celsius kommer att skriva energidryck på burkarna någon gång i vår. F-n tro’t!

PSS 22 febr. I dag hörde Celsius av sig, efter min debattartikel i ämnet i ICA nyheter i fredags, och meddelade att de kommer att ändra sina förpackningar ”under året”. Bra.

 

Arkiv Hälsa Konsument

Skaffa en transistorradio!

7 februari, 2018

Information via radion var en av de enskilt viktigaste åtgärderna när orkanen Hayan drog in över Filippinerna 2013 och drabbande över en halv miljon människor med förödelse och död i staden Tacoblan. En trygg radioröst blev livlinan som gav råd, mod och hopp i en alldeles ohygglig tid.

Elen, telefonnätet och internet slogs ut i många veckor. En radiostation kom igång dag fem efter katastrofen. Radiosändningarna gav trygghet med information om var det fanns tankställen för vatten, var man kunde ställa sig i kö för att ladda mobiltelefonen, eller råd om hur ta hand om skadade och döda människor man träffade på längs vägarna. Och det spelades musik, glada poplåtar som Abbas var speciellt populära under denna mycket traumatiska tid.

Det lärde jag mig i lördags när jag lyssnade på medicine doktor Karin Hugelius utmärkta föreläsning som gavs i samband med professorsinstallation och doktorspromovering vid Örebro Universitet.

Om el och internet slås ut i Stockholm, en inte alls otänkbar situation, vad gör jag då?

Radion har jag numera i mobiltelefonen som via internet och blutooth kopplas till högtalare som laddas med elström.

Jag har inte en enda batteridriven radio kvar i mitt hus. Och jag är säkert inte ensam. Hur korkat är inte det?

Kollar runt på Elgiganten och förväntar mig att hyllorna ska vara tömda på denna gammalmodighet. Men nej, faktiskt står där en hel rad med batteridrivna radioapparater. Så bra.

Däremot finns det bara en enda vanlig telefon. En Doro för synsvaga. Intressant.

 

Hälsa Mat & Livsmedel

Varför äter folk vitt bröd när fullkorn minskar cancerrisken?

25 september, 2017

Fullkorn är nyttigt. Det är gott som alla överens om. Nyss kom en studie från American Institute for Cancer Research som ännu en gång slår fast fullkorn är bra för hälsan. Bland annat så minskar fullkorn och fibrer risken för  tarm- och ändtarmscancer.

Ändå äter vi för lite fullkorn och sällan hörs någon cool influencer och hälsobloggare propagera för fullkorn bland alla cocosoljor och gurkmejor. Trots bevisligt stora hälsofördelar.

Bröd bakat mest på siktat mjöl, där skal, frövita och grodd har tagits bort är fortfarandet det bröd som efterfrågas mest av de svenska hushållen. Knäckebrödet, oftast 100 % fullkorn, ligger på en stabil låg andel om 10 procent med lite årsvariationer. Bröd med mycket fullkorn, 50 procent av torrvikten och över ökar, men i långsam takt. Fullkornspastan, ett bra sätt att få i sig fullkorn, säljer dåligt. Fast den numera är god och knappast går att skilja från siktad pasta. Och fullkornsris är det få som äter.

Danmark har sjösatt ett ”fullkornsinitiativ”. Myndigheter, patient- och hälsoorganisationer som danska Cancerfonden, hjärt- och lungföreningar och livsmedelsbranschen har gått ihop i ett partnerskap för att få danskarna att äta mer fullkorn. Det minskar risken för ohälsa och sparar statsapparaten pengar i vårdkostnader på sikt. 2004 – 2015 ökade intaget av fullkorn per dansk från 36 – 63 gram per dag. Livsmedelsverket vill att vi äter 70 – 90 gram. Danskarna är snart där. Vi är långt ifrån.

Extra bra är att äta surdegsbröd med mycket fullkorn.Det är extra nyttigt och innehåller inte fytinsyra som fullkornen gör och som faktiskt kan hämma upptaget av mineraler som zink, järn och magnesium om man äter alldeles för mycket. Ingen större risk dock.De flesta äter alldeles för lite.

Kanske är ett skäl att fullkornsbröd ofta är dyrare än bröd med siktat mjöl – vem vet? Och att åtminstone den äldre generationen är uppfödd på limpa.

Jag lät min man Ulf  blindtesta bröden ovan. Det till höger med mycket fullkorn och surdeg, Levainbrödet till vänster innehåller bara siktat vitt mjöl och surdeg. Båda rostade. Lika goda tyckte Ulf, men på olika sätt. Själv gillar jag surdegsknäcke bäst. Mums!

 

 

Granskning Hälsa

En kedjerökares bekännelse- om e-cigg

28 augusti, 2017

Jag är nikotinist. Har rökt sedan jag var 13 år och slutat sisådär trettio gånger. Och börjat lika många. Nu sist under sommaren efter ett långt uppehåll. Korkat. Ja, jag vet.

Just nu orkar jag inte sluta. Solen skiner, det är sommar- nåja- och livet leker, typ. Blir sur, grinig och stundom elak när jag ska lägga av. Så därför köpte jag en elektronisk cigarett. Åtminstone mindre farligt än vanliga cigaretter, vilket inte säger så mycket, men med den stora fördelen att varken jag eller luften luktar vidrigt.

Hur det går? Sådär. Jag kedjeröker.

Började med 12 mg gegga, d v s styrkan på den olja man fyller e-ciggen med. Starkt och inte speciellt gott, trots karamellsmak. Har gått över till 6 mg nikotin och röker hela tiden. Nästan.

Grejen med e-cigarett är att den inte tar slut som en vanlig cigarett. En cigarett  fimpar man och så får det räcka för ett tag.

En e-cigg fimpar man aldrig. Den kan stå på, är redo direkt.

Man sörplar i sig röken och nikotinet och eftersom röken inte luktar något så kan man puffa var som helst utan att genera sig. Förutom genansen över att vara rökare. Och den är förstås stor. Brukar vara ensam om missbruket i sociala sammanhang nuförtiden.

Så efter dryga månaden med e-cigg har jag en uppmaning till alla nikotinister.

Har du slutat- börja aldrig igen!

Och ja, jag ska sluta.

PS Nej, jag e-röker inte på restaurang, det är dessutom förbjudet tror jag, på varuhus och andra ställen och inte där jag tror att folk blir upprörda, förstås.

Förpackningar Hälsa Mat & Livsmedel

Varningsljus på hela matinköpet?

11 augusti, 2017

En strid ström av förslag avlöser varandra för att hejda den galopperande fetmaepidemin i Storbritannien. 2018 inför t ex en sockerskatt, något som allt fler länder och stater hakar på.

Nu vill forskare vid Universitetet i Birmingham ta fram ett verktyg som kan skanna av hela ens matvaruinköp och sätta trafikljus, så kallade ”traffic light labelling” på kvittot. Detta för att hjälpa brittiska konsumenter att få en uppfattning hur mycket kalorier, socker, fett, mättat fett och salt de får i sig totalt, och inte bara för enskilda matvaror. Låter ganska smart.

Med all kvittodata som vi lämnar ifrån oss vet ju livsmedelskedjorna precis vad vi handlar ner till minsta chokladbit. Så visst borde det gå.

Kritiker menar att trafikljus på kvittot inte ger någon vägledning om hur konsumenten sedan tillagar maten. Kanske köper man kyckling och friterar eller grillar den hårt eller häver på massa dåligt fett när den tillagas. Å andra sidan tar ju inte den nuvarande trafikljusmärkningen hänsyn till det heller.

På tal om detta kollade jag just lite attityder kring den svenska hälsomärkningen Nyckelhålet. Enligt YouGov ”Food & Health 2017 ” känner 39 procent till nyckelhålet ordentligt och 44 procent har en ungefärlig uppfattning om vad symbolen står för.

Min man Ulf  hör till undantagen, han har aldrig hört talas om nyckelhålet :-).

Enligt Svensk Dagligvaruhandels ”Maten och folkhälsan”  tycker drygt hälften av svenskarna att det är mycket viktigt eller ganska viktigt att få information om näringsinnehållet i livsmedel. 43 procent bryr sig inte.

 

 

Hälsa Marknadsföring Mat & Livsmedel

Hälsoorganisation uppmanar- sätt varningsljus maten!

10 augusti, 2017

Nu går antisocker och hälsoorganisationen ”Action on Sugar” i UK ut i en kampanj och uppmanar alla tillverkare av mat och dryck att sätta varningsljus, så kallad ”trafikljusmärkning” på samtliga livsmedelsförpackningar. Även engelska hälsomyndigheter ställer sig bakom märkningen även om de medger att den inte är perfekt.

Trafikljusen ger konsumenterna en snabb uppfattning om livsmedlens näringsvärde. 

Så kallad ”GDA-märkning”, utan färgerna grönt, gult och blått, är vilseledande menar Action of Sugar efter att ha undersökt 25 frukostflingor. Håller med. Se bild ovan och nedan.

Åtta av tio brittiska konsumenter använder sig av trafikljusmärkningen när de handlar mat enligt en undersökning.

Som sagt i förra inlägget– varför inte pröva trafikljusmärkningen även i Sverige som ett komplement till nyckelhålet? Och utvärdera den ordentligt efter några år. Om det är till hjälp eller stjälp.