Explore

Hälsa

Hälsa Marknadsföring Mat & Livsmedel

Varningsljus på maten- varför inte?

1 augusti, 2017

Flera stora internationella livsmedelsindustrier som Coca-Cola, Mondelez, Unilever och PepsiCo vill införa trafikljusmärkning på livsmedelsförpackningarna.  ”Traffic light system” kallas märkningen som infördes i Storbritannien för flera år sedan. Märkningen innebär rött ljus för näringsämnen som finns i ohälsosam mängd i livsmedlet( läs socker, fett, mättat fett, kalorier), gult om det är sisådär, och grönt när det är okej.

Bra eller dålig idé? Det beror på.

I dagens Testfakta kritiserar Sveriges Konsumenter  förslaget. Halten näringsämnen i trafikljusmärkningen ska baseras på  portionsstorlek, och inte 100 gram livsmedel som är obligatoriskt i näringsdeklarationen. En portion chips är beräknad till  30 gram till exempel. För lite tycks Sveriges Konsumenter tycka. Vi äter mer än så. Risk för manipulation.

Ja , visst finns risk för manipulation. Trafikljusmärkningen på den engelska pizzan här ovan kan man  fundera över. Portionsstorlek är en halv pizza, men man äter väl oftast en hel? Det borde blinka så gott som helrött!

Kunde inte låta bli att kolla hur stor en chipsportion om 30 gram är. Det är den portionsstorlek som företagen har tänkt sig.  Så här fullt blir ett 12 cm högt glas. Ganska mycket, inte sant? I och för sig inte potatischips utan Estrellas linschips som jag råkade ha hemma. Urgoda för övrigt, fast alldeles för salta.

Fyra bitar choklad, 30 gram som står omnämnt i Testfaktas artikel handlar om fyra stora bitar av en stor chokladkaka om 200 gram. För liten portionsstorlek? Manipulation? Njä, knappast i detta fallet.

Trafikljusen ska inte vara en hälsomärkning utan en märkning som ska hjälpa oss att med en hastig blick  få en uppfattning om en portion av livsmedlet är okej eller ej. Om det är för mycket kalorier, socker, fett och salt i maten och hur det är med fiberinnehållet.

Jag har förespråkat trafikljusmärkning tidigare, inte minst för att jag varit mycket negativ till GDA-märkningen. GDA- märkningen som i dag finns på företagens produkter är superkorkad. Ingen läser och ingen begriper som inte har en magisterexamen i nutrition. Det vågar jag faktiskt påstå utan att ha någon studie att luta mig emot. Det enda som är bra med den är kaloriinnehållet på framsidan av förpackningen. Trafikljus i stället? Ja, varför inte.

Kan vi inte vara lite pragmatiska för en gång skull och helt enkelt låta företagen pröva märkningen i  två år och sedan göra en ordentlig utvärdering. Tycker vi konsumenter att trafikljusmärkningen har varit till nytta och fått oss att äta bättre eller ej? Har den hjälpt oss begripa hur stor en portion bör vara? Har trafikljusen stött oss i att inte vräka i oss mer än just en vettig portion?

Vi kan väl pröva. Antingen så får väl nyckelhålsmärkningen reformeras i grunden, med nytt namn och ny logga med engagerade influencers som marknadsför nyckelhålsmaten och gör det coolt och häftigt och det rätta att välja om man vill ha en stark och frisk kropp och minska risken för sjukdom  – eller så kan vi pröva något nytt och se hur det går. Vad har vi att förlora?

OBS Trafikljuset är tänkt som ett komplement till nyckelhålet, inte ersätta det. Och givetvis ska näringsdeklarationen om 100 gram också vara kvar på förpackningarna. Det är det lag på.

Förpackningar Granskning Hälsa Hushållsekonomi

Enorma ekonomiska intressen bakom proteinhajpen

14 juli, 2017

Tro inte att det stora intresset för proteinrika livsmedel kom till av en slump eller för att våra kroppar behöver mer protein. Det är, som bakom det mesta, stora, starka ekonomiska intressen som får oss att köpa proteinbars, proteindrinkar, proteinkvarg, proteingodis (såg häromdagen), proteinbröd, proteinkex, proteinsnacks, mjölk med extra protein, proteinpuddingar med mera.

Det räcker med att läsa broschyren för ”Protein summit 2017”, ett av många internationella seminarier som arrangeras i syfte att kränga ännu mer proteinrika livsmedel till folk. Kränga till den rika delen av mänskligheten som har råd att betala extra för några ytterligare gram protein. Till den del som redan får i sig alldeles tillräckligt.

Inte till de många fattiga som lider brist på protein.

Det här kan man läsa i broschyren:

”High protein foods are great for the food industry. The market potential is unlimited.

Protein is a positive performance discriminator for mothers buying foods for their active children. The benefits of proteins for a faster recovery is also evident.

More and more large food and beverage companies are launching foods with extra protein and the awareness of protein amongst mainstream consumers is getting bigger. /…/

The 2017 Summit will highlight the potential of high protein for different target groups and categories.
The potential of new proteins is enormous in view of the growing global population with more disposable income…..”

Jag häpnar, och äcklas lite. Faktiskt.

PS För tydlighetens skull. Ja, jag är medveten om att många äldre i Sverige som äter dåligt får i sig för lite protein. Där behöver man se upp.

 

 

Granskning Hälsa

Sockerskatt vs Coke Zero

26 juni, 2017

Allt fler länder och städer inför skatt på sockersötade drycker. Diskussionernas vågor går höga om skatt även ska införas på drycker som innehåller sötningsmedel i stället för socker, de med noll kalorier. Exempelvis Coke Zero, Pepsi Max, Vitamin Well Free, Celsius energidryck med flera.

Under årens lopp har flera forskare hävdat att livsmedel med aspartam, sukralos och andra sötningsmedel kan ha negativa hälsoeffekter, allt från att de boostar hjärntumörer ( fast det är vid det här laget allt färre som anser) till att även drycker med sötningsmedlen ökar risken för diabetes 2, stroke, högt blodtryck och viktuppgång.

Nå, hur är det nu med detta?

Den relativt nystartade ideella organisationen Healthy Food America som arbetar för bättre matvanor i USA och bland annat lobbar för införande av läskskatt har djupdykt i frågan och gått igenom de senaste fem årens vetenskapliga publikationer.  Det är en lärorik läsning.

Summan av kardemumman är att det i dag inte går att påvisa att drycker sötade med sötningsmedel bidrar till ökad risk för sjukdom.  Men (som vanligt) behövs ytterligare studier, inte minst långtidsstudier på barn, för att vara helt säker. I dag finns det alltså inte tillräckligt underlag för att på vetenskaplig grund införa skatt på så kallade ”lightdrycker” menar organisationen. 

Det är dock inte detsamma som att säga att det är fritt fram att häva i sig dryckerna på individnivå. Oavsett, är det nämligen bättre för hälsan att dricka vatten.

Marion Nestle, min favorit, anser att organisationen Healthy Food America är seriös och att genomgången bidrar till kunskapsläget.  Jag litar på henne.

Här är en artikel från SVT i frågan.