Explore

Hushållsekonomi

Granskning Hushållsekonomi Mat & Livsmedel Omvärld & Trender

Vatten på flaska – en onödig lyx?

12 november, 2018
Vatten på flaska

Är vatten på flaska en onödig lyx?

Ja, så tänkte många år 2007 när Konsumentföreningen Stockholm lanserade sin klimatrapport om om allt buteljerat vatten som tappas, transporteras, handlas och körs hem på våra vägar. Trots att vi har utmärkt kranvatten på de flesta ställen i Sverige.

På den tiden gick folk gick omkring med en flaska vatten i handen vart än man vände blicken. Färsäljningen skenade. 34 000 ton växthusgaser om året genererade tillverkning och transport av flaskvatten. Lika mycket som växthusgasutsläpp som 12 500 bilar. Onödigt- inte sant?

Människor lyssnade, tog åt sig, ändrade beteende och försäljningen sjönk som en sten. Nja, kanske inte som en sten, men 25 procent är ett väldigt stort försäljningstapp på kort tid. Bryggerierna grät och tillverkarna av Sodastream skar säkert guld med täljkniv. Borde haft royalty på den försäljningen…

Nå, hur har det gått sedan dess? Dricker vi mer eller mindre flaskvatten nu, tio år senare?

Försäljningen ligger fortfarande på en lägre nivå.

2006 drack vi 29,3 liter per person och år. Tre år senare hade försäljningen sjunkit med 25 procent, till 21,9 liter enligt Sveriges Bryggeriers statistik. 2017 drack vi ungefär lika mycket som 2009. 22,1 liter per man.

Ett försäljningstapp på 25 procent, som alltså håller i sig. Det är mycket.

Och det är intressant. Det går att ändra folks vanor. Om man har goda argument och det finns bra alternativ.

Som kranvatten till exempel.

Fast vi dricker ju även annat på flaska i dag. Fortsättning följer.

 

Arkiv Granskning Hushållsekonomi Mat & Livsmedel

Vi konsumenter får EU stöden- inte bönderna

26 september, 2018

Det är inte bönderna som subventioneras genom EUs jordbruksstöd på 7 miljarder kronor om året. Det är konsumenterna, menar Palle Borgström, LRFs ordförande, tillika mjölkbonde, i radions lördagsintervju. Är beredd att hålla med.

Kommer ihåg en prisjämförelse jag gjorde när jag hittade ett gammalt reklamblad från Konsum från 1993, alltså före EU-inträdet, och far iväg till Coop Häggvik i dag för att uppdatera mig.

Nedan finns en jämförelse av priset på några livsmedel 1993 jämfört med 2011 och i dag 2018. Löpande priser, d v s inte justerade för inflationen. Prisökningen på flera livsmedlen är marginell. Spagettin och snabbmakaronerna är billigare än 1993, trots inflation på 13,2 procent. Köttbullarna och oxpytten är billigare, fiskgratängen och fiskbullarna har ungefär samma pris medan sillen och riset kostar betydligt mer. Botanisera gärna.

Vår disponibla inkomst per person har ökat med 69 procent sedan 1993, om jag nu har räknat rätt. Matens andel av hushållsutgifterna har minskat rejält, där har EU-stöden spelat roll. Palle har rätt. Men det finns förstås också andra orsaker som du kan läsa om här.

I december ska jag kolla priset på julmaten igen och jämföra med ett reklamblad från Konsum från 1988! 

Inflation: 100 kr år  1993 = 132 kr i dag

Disclaimer: Varorna nedan är livsmedel som ofta är prispressade, men det var de som fanns att tillgå i det gamla reklambladet. Och fisk får inte direkta EU stöd, vad jag vet.

Arkiv Hushållsekonomi

Några råd till min kära dotter ifall jag hade någon

13 februari, 2018

Några råd till min kära dotter ifall jag hade någon ( citat Anna Maria Lenngren), och till mina kära söner förstås.

Kära du, satsa på kvalitet.

Ja, jag vet. Du har inte råd. Men önska dig bra grejer till jul, påsk, pingst, examen, födelsedag- what ever-  gör det bara. Eller varför inte spara…hur otänkbart det än kan vara, i stället för att kasta pengar på sån’t som sunkar till sig efter något år.

Vardagprylar att bli av glad ger vardagsglädje. Icke att förakta. Ja, jag vet, jag låter som husmorsoraklet Ria Wägner på 50-talet, men ändå.

Här är några tips

Margaretaskålar, tre stycken i olika storlekar. Ja, reklam. Nej, jag tar inte emot reklampengar.

Skålarna håller hur länge som helst. Min mamma köpte sina på 70-talet, orange förstås. Varade tills hon dog 2011 och togs över av oss barn. I dag finns de i så fina färger.

Handdukar av bra kvalitet. Varför har jag inte, förrän vi byggde om badrummet för nio år sedan investerat i fina handdukar? Ja, de var dyra, men de är ju fortfarande som nya. Noppar sig aldrig, inga lösa trådar, hängarna håller att hänga i. Kommer att vara supersnygga i ytterligare nio år. Minst.

Knivar. Bra knivar kostar guld och är guld värda.

För att inte tala om en bra knivslip. Två minuter med slipen och man har helt nya knivar. Yeah!

Bra baskläder av bra kvalitet. T ex en morgonrock. Min fick jag till 45-årsdagen för tjugo år sedan. Först nu börjar den ge sig, med hål på kragen. Ska köpa en ny av samma sort som håller livet ut. Eller svarta byxor och svart kofta. Använder jämt fast de säkert är 6-7 år gamla. Passar till allt.

Satsa på kvalitet, det är hållbart i det långa loppet. Både för hushållsekonomin och miljön.

Arkiv Hushållsekonomi Mat & Livsmedel Matsvinn

God Jul med portionsguide för julbordet

19 december, 2017

Nu nalkas julhelgen med massor av god mat och dryck. Brukar det bli mat över? Mat som åker ut och in ur kylskåpet och efter några dagar hamnar i slaskhinken? Slut på det med Konsumentföreningen Stockholms fiffiga portionsguide!

Den har jag haft oändlig hjälp av under planering av julbord, påskbord och midsommarbufféer.

I guiden får du veta hur många gram av olika rätter du ska beräkna per portion och även andra bra tips för julbordet.

Det absolut bästa tipset är att ha kallt i kylskåpet. Maten håller nästan dubbelt så länge om du har  4 – 5  grader i kylen i stället för de åtta grader som rekommenderas på de flesta livsmedelsförpackningar. 

Jag önskar dig en God och Fridfull Jul och ett riktigt Gott Nytt År!

Nu tar jag ledigt till 25 januari men är anträffbar via telefon och sms. Läser mail sporadiskt.

Ha det gott och tack för i år!

Louise

 

 

Djur, Miljö & Klimat Hushållsekonomi Matsvinn

Matsvinn för 3 miljarder kronor enbart i butiksledet

9 oktober, 2017

Låt säga att butikernas matsvinn, den mat som slängs och förfars uppgår till 1 procent av omsättningen. Det låter kanske inte så mycket. Men livsmedelsbutikerna säljer mat i dag för nästan 300 miljarder kronor per år. Det innebär att mat kastas för 3 miljarder kronor enbart i detta led. Och det är nog lågt räknat.

Vid den stora konferens om matsvinn som Näringsdepartementet, Livsmedelsverket med flera anordnade i förra veckan menade Anders Svensson, vd för ICA och ordförande i Svensk Dagligvaruhandel, att butikernas matsvinn inte är särskilt stort. Jag begriper det inte.

3 miljarder kronor är så mycket pengar att det nästan är svårt att fatta.

Om man vet att en miljon sekunder är 11 dagar och att 1 miljard sekunder är 32 år så förstår man storheten och skillnaden mellan miljoner och miljarder.

Det slängs och förfars mat i hela livsmedelskedjan, från bondens åker ända fram till hushållens slaskhink. Varje led har ansvar för sitt eget svinn men också för att för att samarbeta för minsta möjliga svinn i alla led.

Det går inte att negligera en enda smula bara för att ”nånannan” slänger mer. För vem får betala i slutändan? Butiken eller kunden?

Här är dokumentation från Kick-offen och seminariet 4 oktober.

Bild forskning.se

 

 

Förpackningar Granskning Hälsa Hushållsekonomi

Enorma ekonomiska intressen bakom proteinhajpen

14 juli, 2017

Tro inte att det stora intresset för proteinrika livsmedel kom till av en slump eller för att våra kroppar behöver mer protein. Det är, som bakom det mesta, stora, starka ekonomiska intressen som får oss att köpa proteinbars, proteindrinkar, proteinkvarg, proteingodis (såg häromdagen), proteinbröd, proteinkex, proteinsnacks, mjölk med extra protein, proteinpuddingar med mera.

Det räcker med att läsa broschyren för ”Protein summit 2017”, ett av många internationella seminarier som arrangeras i syfte att kränga ännu mer proteinrika livsmedel till folk. Kränga till den rika delen av mänskligheten som har råd att betala extra för några ytterligare gram protein. Till den del som redan får i sig alldeles tillräckligt.

Inte till de många fattiga som lider brist på protein.

Det här kan man läsa i broschyren:

”High protein foods are great for the food industry. The market potential is unlimited.

Protein is a positive performance discriminator for mothers buying foods for their active children. The benefits of proteins for a faster recovery is also evident.

More and more large food and beverage companies are launching foods with extra protein and the awareness of protein amongst mainstream consumers is getting bigger. /…/

The 2017 Summit will highlight the potential of high protein for different target groups and categories.
The potential of new proteins is enormous in view of the growing global population with more disposable income…..”

Jag häpnar, och äcklas lite. Faktiskt.

PS För tydlighetens skull. Ja, jag är medveten om att många äldre i Sverige som äter dåligt får i sig för lite protein. Där behöver man se upp.