Explore

Hushållsekonomi

Arkiv Hushållsekonomi

Några råd till min kära dotter ifall jag hade någon

13 februari, 2018

Några råd till min kära dotter ifall jag hade någon ( citat Anna Maria Lenngren), och till mina kära söner förstås.

Kära du, satsa på kvalitet.

Ja, jag vet. Du har inte råd. Men önska dig bra grejer till jul, påsk, pingst, examen, födelsedag- what ever-  gör det bara. Eller varför inte spara…hur otänkbart det än kan vara, i stället för att kasta pengar på sån’t som sunkar till sig efter något år.

Vardagprylar att bli av glad ger vardagsglädje. Icke att förakta. Ja, jag vet, jag låter som husmorsoraklet Ria Wägner på 50-talet, men ändå.

Här är några tips

Margaretaskålar, tre stycken i olika storlekar. Ja, reklam. Nej, jag tar inte emot reklampengar.

Skålarna håller hur länge som helst. Min mamma köpte sina på 70-talet, orange förstås. Varade tills hon dog 2011 och togs över av oss barn. I dag finns de i så fina färger.

Handdukar av bra kvalitet. Varför har jag inte, förrän vi byggde om badrummet för nio år sedan investerat i fina handdukar? Ja, de var dyra, men de är ju fortfarande som nya. Noppar sig aldrig, inga lösa trådar, hängarna håller att hänga i. Kommer att vara supersnygga i ytterligare nio år. Minst.

Knivar. Bra knivar kostar guld och är guld värda.

För att inte tala om en bra knivslip. Två minuter med slipen och man har helt nya knivar. Yeah!

Bra baskläder av bra kvalitet. T ex en morgonrock. Min fick jag till 45-årsdagen för tjugo år sedan. Först nu börjar den ge sig, med hål på kragen. Ska köpa en ny av samma sort som håller livet ut. Eller svarta byxor och svart kofta. Använder jämt fast de säkert är 6-7 år gamla. Passar till allt.

Satsa på kvalitet, det är hållbart i det långa loppet. Både för hushållsekonomin och miljön.

Arkiv Hushållsekonomi Mat & Livsmedel Matsvinn

God Jul med portionsguide för julbordet

19 december, 2017

Nu nalkas julhelgen med massor av god mat och dryck. Brukar det bli mat över? Mat som åker ut och in ur kylskåpet och efter några dagar hamnar i slaskhinken? Slut på det med Konsumentföreningen Stockholms fiffiga portionsguide!

Den har jag haft oändlig hjälp av under planering av julbord, påskbord och midsommarbufféer.

I guiden får du veta hur många gram av olika rätter du ska beräkna per portion och även andra bra tips för julbordet.

Det absolut bästa tipset är att ha kallt i kylskåpet. Maten håller nästan dubbelt så länge om du har  4 – 5  grader i kylen i stället för de åtta grader som rekommenderas på de flesta livsmedelsförpackningar. 

Jag önskar dig en God och Fridfull Jul och ett riktigt Gott Nytt År!

Nu tar jag ledigt till 25 januari men är anträffbar via telefon och sms. Läser mail sporadiskt.

Ha det gott och tack för i år!

Louise

 

 

Djur, Miljö & Klimat Hushållsekonomi Matsvinn

Matsvinn för 3 miljarder kronor enbart i butiksledet

9 oktober, 2017

Låt säga att butikernas matsvinn, den mat som slängs och förfars uppgår till 1 procent av omsättningen. Det låter kanske inte så mycket. Men livsmedelsbutikerna säljer mat i dag för nästan 300 miljarder kronor per år. Det innebär att mat kastas för 3 miljarder kronor enbart i detta led. Och det är nog lågt räknat.

Vid den stora konferens om matsvinn som Näringsdepartementet, Livsmedelsverket med flera anordnade i förra veckan menade Anders Svensson, vd för ICA och ordförande i Svensk Dagligvaruhandel, att butikernas matsvinn inte är särskilt stort. Jag begriper det inte.

3 miljarder kronor är så mycket pengar att det nästan är svårt att fatta.

Om man vet att en miljon sekunder är 11 dagar och att 1 miljard sekunder är 32 år så förstår man storheten och skillnaden mellan miljoner och miljarder.

Det slängs och förfars mat i hela livsmedelskedjan, från bondens åker ända fram till hushållens slaskhink. Varje led har ansvar för sitt eget svinn men också för att för att samarbeta för minsta möjliga svinn i alla led.

Det går inte att negligera en enda smula bara för att ”nånannan” slänger mer. För vem får betala i slutändan? Butiken eller kunden?

Här är dokumentation från Kick-offen och seminariet 4 oktober.

Bild forskning.se

 

 

Förpackningar Granskning Hälsa Hushållsekonomi

Enorma ekonomiska intressen bakom proteinhajpen

14 juli, 2017

Tro inte att det stora intresset för proteinrika livsmedel kom till av en slump eller för att våra kroppar behöver mer protein. Det är, som bakom det mesta, stora, starka ekonomiska intressen som får oss att köpa proteinbars, proteindrinkar, proteinkvarg, proteingodis (såg häromdagen), proteinbröd, proteinkex, proteinsnacks, mjölk med extra protein, proteinpuddingar med mera.

Det räcker med att läsa broschyren för ”Protein summit 2017”, ett av många internationella seminarier som arrangeras i syfte att kränga ännu mer proteinrika livsmedel till folk. Kränga till den rika delen av mänskligheten som har råd att betala extra för några ytterligare gram protein. Till den del som redan får i sig alldeles tillräckligt.

Inte till de många fattiga som lider brist på protein.

Det här kan man läsa i broschyren:

”High protein foods are great for the food industry. The market potential is unlimited.

Protein is a positive performance discriminator for mothers buying foods for their active children. The benefits of proteins for a faster recovery is also evident.

More and more large food and beverage companies are launching foods with extra protein and the awareness of protein amongst mainstream consumers is getting bigger. /…/

The 2017 Summit will highlight the potential of high protein for different target groups and categories.
The potential of new proteins is enormous in view of the growing global population with more disposable income…..”

Jag häpnar, och äcklas lite. Faktiskt.

PS För tydlighetens skull. Ja, jag är medveten om att många äldre i Sverige som äter dåligt får i sig för lite protein. Där behöver man se upp.