Explore

Konsument

Arkiv Konsument Marknadsföring Mat & Livsmedel

Rör inte korven, EU!

23 april, 2018

Jäklar vad fransmännen, eller snarare franska bönder, är kitsliga. Nu förbjuder Frankrike tillverkare att kalla en korv gjord på vegetariska råvaror för korv. Ordet korv är bara förbehållet animaliska råvaror.  Liksom burgare och bacon. En burgare som är gjord av linser får inte kallas linsburgare. Som om vi skulle tro att en linsburgare egentligen är gjord av kött och inte linser. Blir trött.

Laxkorven är ju gjord av djur, d v s med animaliskt ursprung, men kanske måste korven ha däggdjur som råvara för att få kallas korv. Vad vet jag. Vad tycker fransmännen?

För mig är en korv en korv om den ser ut som en korv, oavsett vad den är gjord av.

Hopps nu inte fransoserna inbillar EU att vi ska ha samma regler här som där beträffande korvar och burgare. Havremjölk får ju inte kallas för mjölk utan havredryck. ”Mjölk” är som begrepp skyddat, och det har vi att rätta oss efter.

Håll fingrarna från korven uppmanar jag EU!

PS: Skickar mina synpunkter till  Livsmedelsverket och Näringsdepartementet så de inte kommer på andra tankar än att kalla en korv för en korv när de förhandlar med fransmännen och EU.

Arkiv Granskning Konsument Mat & Livsmedel

Fel om enportionsrätter – innehåller inte mängder av tillsatser

9 april, 2018

Nej, frysta enportionsrätter innehåller numera inte mängder av tillsatser. Det tror svenska folket, men det är fel.

På frågan ”Vilka av följande livsmedel förknippar du med tillsatser” anger folk år efter år frysta enportionsrätter i YouGovs attitydundersökning Food and Health. Så även i år. På andra plats kommer kylda enportionsrätter.

2007 kom Mats-Eric Nilssons bok ”Den hemliga kocken”. Där pekades just enportionsrätterna ut som särdeles tillsatsstinna. Och ja, så var det då. Sedan dess har Dafgårds, Findus, Orkla och flera andra gjort ett hästjobb med att ta bort livsmedelstillsatser i maten. Men uppfattningen biter sig kvar. Orättvist, faktiskt.

Kollar slumpvis några storsäljare. Till exempel Jennys kåldolmar som pekades ut och fick extra mycket skäll i Mats-Erics bok.  

Potatis, vitkål(20%), gris- och nötkött (9%), vatten, MJÖLK, ris, rapsolja, lingon (2%), socker, GRÄDDE, SMÖR, salt, potatisflingor, potatismjöl, kycklingfond(vatten, kyckling salt), färgämne(sockerkulör), lök, sirap, modifierad VETESTÄRKELSE, japansk SOJASÅS(vatten, SOJABÖNOR, VETE, salt), kryddor, tomatpuré, persilja.

Inte så mycket att hetsa upp sig för i dag – eller hur? Och ja, kåldolmarna är handrullade, har sett det själv på plats för några år sedan. Och potatismoset är inte längre från pulver utan gjord på riktig potatis.

Eller ta Findus Fish & Chips. 

INGREDIENSER: potatis 43 %: Potatis, solrosolja och druvsocker. PANERAD FISK 24 %: Renskurna filéer av alaskapollock* (Theragra Chalcogramma), rapsolja, vatten, rismjöl, stärkelse, kikärtsmjöl, majsmjöl, salt, kryddor (bl a paprika), druvsocker, lökpulver, stabiliseringsmedel (E415) och kryddextrakt. SÅS 19 %: creme fraiche, rapsolja, stärkelse, äggula, senap (senapsfrö, socker, ättiksprit, salt, cayennepeppar), citronjuice, vitlök, salt, kryddor, socker och förtjockningsmedel (fruktkärnmjöl, guarkärnmjöl). GRÖNSAKER 14 %: Ärter. *Fiskad i norra Stilla havet. I rätten ingår 24 % panerad fisk motsvarande 14,5 % alaska pollock. En portion (340 g) ger dig 48 g grönsaker.

En herrans massa ingredienser, inte mycket fisk, knappt några grönsaker, men med få tillsatser. Att laga mat storskaligt och få den att både smaka och se god ut när den tinas är inte det lättaste, därför kan det behövas fruktkärnmjöl. Och till den som hetsar upp sig över druvsockret så används det för att ge en bra stekyta. Portionen innehåller 1,4 gram sockerarter per 100 gram, där 0,8 gram kommer från potatisen.

Kollar Gooh, kylda enportionsrätter, t ex Korv Stroganoff.

Falukorv (26%) (griskött*, nötkött*, fett från gris*, potatismjöl, salt, druvsocker, lök, kryddor, rökarom), mjölk, ris, gul lök, grädde, vitkål (6%), paprika (5,9%) (röd, gul), tomatpuré, salt, vildris (0,7%), paprikapulver, vitpeppar.

Inga tillsatser. Och så kan man hålla på.

Att enportionsrätter som regel är tillsatsstinna är helt enkelt inte sant längre. Svenska folket biter sig fast i en myt. Däremot innehåller många alldeles för mycket salt. Findus innehåller oftast mindre salt än Dafgårds.

Skärpning Dafgårds!

Arkiv Hälsa Konsument

Skaffa en transistorradio!

7 februari, 2018

Information via radion var en av de enskilt viktigaste åtgärderna när orkanen Hayan drog in över Filippinerna 2013 och drabbande över en halv miljon människor med förödelse och död i staden Tacoblan. En trygg radioröst blev livlinan som gav råd, mod och hopp i en alldeles ohygglig tid.

Elen, telefonnätet och internet slogs ut i många veckor. En radiostation kom igång dag fem efter katastrofen. Radiosändningarna gav trygghet med information om var det fanns tankställen för vatten, var man kunde ställa sig i kö för att ladda mobiltelefonen, eller råd om hur ta hand om skadade och döda människor man träffade på längs vägarna. Och det spelades musik, glada poplåtar som Abbas var speciellt populära under denna mycket traumatiska tid.

Det lärde jag mig i lördags när jag lyssnade på medicine doktor Karin Hugelius utmärkta föreläsning som gavs i samband med professorsinstallation och doktorspromovering vid Örebro Universitet.

Om el och internet slås ut i Stockholm, en inte alls otänkbar situation, vad gör jag då?

Radion har jag numera i mobiltelefonen som via internet och blutooth kopplas till högtalare som laddas med elström.

Jag har inte en enda batteridriven radio kvar i mitt hus. Och jag är säkert inte ensam. Hur korkat är inte det?

Kollar runt på Elgiganten och förväntar mig att hyllorna ska vara tömda på denna gammalmodighet. Men nej, faktiskt står där en hel rad med batteridrivna radioapparater. Så bra.

Däremot finns det bara en enda vanlig telefon. En Doro för synsvaga. Intressant.

 

Djur, Miljö & Klimat Konsument Matsvinn

Sänk temperaturen på maten till + 4 grader!

15 augusti, 2017

Sänk temperaturen i kylkedjan!

(Debattartikel tidigare införd i tidskriften Livsmedel i fokus juni 2017. OBS Kylarna med dörrar på bilden har säkert redan + 4 grader. Många handlare håller + 4 grader eller lägre i kylarna.

Stora mängder mat förfars och slängs i hela livsmedelskedjan, som bekant.  Vi konsumenter slänger mest mat i ton räknat, men mängder av mat går till spillo även i tidigare led. Livsmedelsproduktionen frestar på miljön. Hamnar inte maten i våra magar har all negativ miljöpåverkan skett helt i onödan och mängder av djur har slaktats till ingen nytta.

En orsak till förluster av livsmedel är att bäst före datumet uppnås innan maten har ätits upp. Den sorteras därför ut hos producenter, grossister och inte minst i butik. Nära fyrtio procent svenska konsumenter uppger att de är mycket eller ganska noggranna med att inte äta mat vars bäst föredatum har gått ut. Den främsta anledningen är att de tror att det finns risk att de blir sjuka. En felaktig inställning som många av oss försöker ändra på, men det trögt.

Förvaras maten i + 4 grader i stället för + 8 grader håller maten sig fräsch nästan dubbelt så länge. Temperaturen är helt avgörande för kvalitén på maten. Läs för övrigt DN debatt i dag där forskare bland annat skriver om matförgiftningar och kyltemperatur. 

I Sverige har vi en rekommenderad förvaringstemperatur av kyld mat om max + 8 grader. Den informationen står att läsa på de flesta förpackningar med kylda varor.

Endast Sverige, Slovenien, Spanien och möjligen något ytterligare EU land har en så hög rekommenderad förvaringstemperatur. Övriga länder har lägre, de flesta + 4 – 5 grader, några + 6 grader.

Det är skandal att svenska livsmedelsföretag förordar så hög förvaringstemperatur. Det är skandal att myndigheterna låter det fortgå. Alla är medvetna om att kyltemperaturen bör sänkas. Det förlänger hållbarheten på produkterna rejält. Alla led får fler dagar att sälja maten på och konsumenterna får korrekt förvaringstemperatur angiven.  Maten håller sig fräsch längre, tillsatser och saltmängder kan sänkas, risken minskar för att maten” går ut i datum” och slängs.

Vem hindrar då att temperaturen i kylkedjan sänks?

Inte livsmedelsindustrin, de har oftast ännu lägre temperatur i tillverkning och lager eftersom de vill leverera varor av hög kvalitet. Inte transportörer även om det krävs åtgärder för att gå ner i temperatur. Inte vi konsumenter som skulle få fräschare mat med längre hållbarhet. Inte heller Livsmedelsverket som i dag uppmanar oss konsumenter att ha + 4 grader i kylskåpen och vill att livsmedlen har lägre förvaringstemperatur.  Vem är det då som bromsar?

Det är butikskedjorna som håller emot. Krav på sänkt temperatur innebär att flera handlare får investera, vissa i helt nya kylar. Det har inte alla råd med är argumentet.

Men investera måste de ändå göra. Enligt ett EU-direktiv, den så kallade F-gasförordningen, måste de kylar som har köldmedier med starka växthusgaser fasas ut till år 2030. Butiker med gamla kylsystem måste byggas om för att anpassas för nya köldmedier, alternativt ersättas av plug-inkylar med godkända köldmedier.

Det finns förstås ingen anledning att vänta till 2030. Aktörerna i livsmedelskedjan måste i samverkan sätta igång omställningen. Senast vid 2020 års utgång måste kylkedjan hålla + 4 grader, möjligen + 5.

Allt annat är oacceptabelt.

Louise Ungerth

Fristående debattör

Fd chef Konsument & Miljö, Konsumentföreningen Stockholm

(Debattartikel tidigare införd i tidskriften Livsmedel i fokus juni 2017)