Explore

Mat & Livsmedel

Granskning Mat & Livsmedel

Missuppfattning om frukt- och gröntkonsumtion

23 oktober, 2017

Många tror att att vi äter mindre frukt- och grönsaker än tidigare generationer och väldigt mycket mer socker. Bland annat står det att läsa i Henrik Ennarts intressanta artiklar om mat och psykisk hälsa i Svenska Dagbladet.

Det må ha bäring på resten av världen. I USA till exempel har frukt -och gröntkonsumtionen minskat,  men i Sverige har den ökat rejält.

Jordbruksverket: ”Sedan år 1980 har konsumtionen av färska köksväxter mer än fördubblats till 47 kg per person och år. 

Konsumtionen av rotfrukter har utvecklats på liknande sätt och låg år 2015 på 13 kg per person. Inom området frukt och bär har den största konsumtionsförändringen skett för bananer, meloner och övriga frukter, som sedan år 1980 har ökat från 9 till 27 kg per person.”

Till detta ska läggas alla frysta grönsaker.

Sockerkonsumtionen, om än för hög, ligger ungefär stilla. Förr köpte vi socker och använde i matlagning, vi saftade och syltade och bakade så det stod härliga till. Och vi drack saft. I dag köper vi livsmedel som i sig själva innehåller mycket socker. Sockerkonsumtionen är ungefär 40 kg per person och år och har legat där sedan 50-talet. Detta inkluderar även glukos- och fruktossirap. Den hittar du ofta i glass och godis.

Vi bör äta ännu mer grönsaker och mycket mindre socker, men rätt ska vara rätt.

 

 

Hälsa Mat & Livsmedel

Varför äter folk vitt bröd när fullkorn minskar cancerrisken?

25 september, 2017

Fullkorn är nyttigt. Det är gott som alla överens om. Nyss kom en studie från American Institute for Cancer Research som ännu en gång slår fast fullkorn är bra för hälsan. Bland annat så minskar fullkorn och fibrer risken för  tarm- och ändtarmscancer.

Ändå äter vi för lite fullkorn och sällan hörs någon cool influencer och hälsobloggare propagera för fullkorn bland alla cocosoljor och gurkmejor. Trots bevisligt stora hälsofördelar.

Bröd bakat mest på siktat mjöl, där skal, frövita och grodd har tagits bort är fortfarandet det bröd som efterfrågas mest av de svenska hushållen. Knäckebrödet, oftast 100 % fullkorn, ligger på en stabil låg andel om 10 procent med lite årsvariationer. Bröd med mycket fullkorn, 50 procent av torrvikten och över ökar, men i långsam takt. Fullkornspastan, ett bra sätt att få i sig fullkorn, säljer dåligt. Fast den numera är god och knappast går att skilja från siktad pasta. Och fullkornsris är det få som äter.

Danmark har sjösatt ett ”fullkornsinitiativ”. Myndigheter, patient- och hälsoorganisationer som danska Cancerfonden, hjärt- och lungföreningar och livsmedelsbranschen har gått ihop i ett partnerskap för att få danskarna att äta mer fullkorn. Det minskar risken för ohälsa och sparar statsapparaten pengar i vårdkostnader på sikt. 2004 – 2015 ökade intaget av fullkorn per dansk från 36 – 63 gram per dag. Livsmedelsverket vill att vi äter 70 – 90 gram. Danskarna är snart där. Vi är långt ifrån.

Extra bra är att äta surdegsbröd med mycket fullkorn.Det är extra nyttigt och innehåller inte fytinsyra som fullkornen gör och som faktiskt kan hämma upptaget av mineraler som zink, järn och magnesium om man äter alldeles för mycket. Ingen större risk dock.De flesta äter alldeles för lite.

Kanske är ett skäl att fullkornsbröd ofta är dyrare än bröd med siktat mjöl – vem vet? Och att åtminstone den äldre generationen är uppfödd på limpa.

Jag lät min man Ulf  blindtesta bröden ovan. Det till höger med mycket fullkorn och surdeg, Levainbrödet till vänster innehåller bara siktat vitt mjöl och surdeg. Båda rostade. Lika goda tyckte Ulf, men på olika sätt. Själv gillar jag surdegsknäcke bäst. Mums!

 

 

Förpackningar Mat & Livsmedel Matsvinn

Skäll inte på plasten!

23 augusti, 2017

Nej, just det. Skäll inte på plasten. Just nu går drevet mot plast. Alla plast. Urskiljningslöst och oavsett när, hur och vad den används till. Häromdagen hörde jag en gurkodlare som övervägde att inte längre plasta in sina gurkor för han får så mycket skäll av konsumenter.

Men gurkan håller sig fräsch så mycket längre med plast runtikring, paprikan likaså och jordgubbar håller sig längre i plastförpackning i stället för kartong som är brukligt i Sverige. Det samma gäller många andra livsmedel. Hacka i er det ni som skäller!

Det kommer att ta tid innan vi har fått fram plast som inte är gjord av olja och andra klokare förpackningslösningar. Speciellt gäller det livsmedel, som har extra höga förpackningskrav.  Det sker mycket forskning på området men innan nya lösningar har nått marknaden är det mycket bättre och smartare att förpacka maten i plast så den får lång hållbarhet och inte blir dålig och slängs i förtid.

Att slänga mat med all den miljöpåverkan som skett i produktions- distribution och konsumtionsledet är många gånger värre än miljöpåverkan av en bit fossilplast. Läs gärna om Helen Williams med fleras forskning på Karlstad Universitet.

Klipp från Konsumentföreningen Stockholms förpackningsseminarium i Almedalen i år.

Förpackningar Hälsa Mat & Livsmedel

Varningsljus på hela matinköpet?

11 augusti, 2017

En strid ström av förslag avlöser varandra för att hejda den galopperande fetmaepidemin i Storbritannien. 2018 inför t ex en sockerskatt, något som allt fler länder och stater hakar på.

Nu vill forskare vid Universitetet i Birmingham ta fram ett verktyg som kan skanna av hela ens matvaruinköp och sätta trafikljus, så kallade ”traffic light labelling” på kvittot. Detta för att hjälpa brittiska konsumenter att få en uppfattning hur mycket kalorier, socker, fett, mättat fett och salt de får i sig totalt, och inte bara för enskilda matvaror. Låter ganska smart.

Med all kvittodata som vi lämnar ifrån oss vet ju livsmedelskedjorna precis vad vi handlar ner till minsta chokladbit. Så visst borde det gå.

Kritiker menar att trafikljus på kvittot inte ger någon vägledning om hur konsumenten sedan tillagar maten. Kanske köper man kyckling och friterar eller grillar den hårt eller häver på massa dåligt fett när den tillagas. Å andra sidan tar ju inte den nuvarande trafikljusmärkningen hänsyn till det heller.

På tal om detta kollade jag just lite attityder kring den svenska hälsomärkningen Nyckelhålet. Enligt YouGov ”Food & Health 2017 ” känner 39 procent till nyckelhålet ordentligt och 44 procent har en ungefärlig uppfattning om vad symbolen står för.

Min man Ulf  hör till undantagen, han har aldrig hört talas om nyckelhålet :-).

Enligt Svensk Dagligvaruhandels ”Maten och folkhälsan”  tycker drygt hälften av svenskarna att det är mycket viktigt eller ganska viktigt att få information om näringsinnehållet i livsmedel. 43 procent bryr sig inte.

 

 

Hälsa Marknadsföring Mat & Livsmedel

Hälsoorganisation uppmanar- sätt varningsljus maten!

10 augusti, 2017

Nu går antisocker och hälsoorganisationen ”Action on Sugar” i UK ut i en kampanj och uppmanar alla tillverkare av mat och dryck att sätta varningsljus, så kallad ”trafikljusmärkning” på samtliga livsmedelsförpackningar. Även engelska hälsomyndigheter ställer sig bakom märkningen även om de medger att den inte är perfekt.

Trafikljusen ger konsumenterna en snabb uppfattning om livsmedlens näringsvärde. 

Så kallad ”GDA-märkning”, utan färgerna grönt, gult och blått, är vilseledande menar Action of Sugar efter att ha undersökt 25 frukostflingor. Håller med. Se bild ovan och nedan.

Åtta av tio brittiska konsumenter använder sig av trafikljusmärkningen när de handlar mat enligt en undersökning.

Som sagt i förra inlägget– varför inte pröva trafikljusmärkningen även i Sverige som ett komplement till nyckelhålet? Och utvärdera den ordentligt efter några år. Om det är till hjälp eller stjälp.

 

 

Hälsa Marknadsföring Mat & Livsmedel

Varningsljus på maten- varför inte?

1 augusti, 2017

Flera stora internationella livsmedelsindustrier som Coca-Cola, Mondelez, Unilever och PepsiCo vill införa trafikljusmärkning på livsmedelsförpackningarna.  ”Traffic light system” kallas märkningen som infördes i Storbritannien för flera år sedan. Märkningen innebär rött ljus för näringsämnen som finns i ohälsosam mängd i livsmedlet( läs socker, fett, mättat fett, kalorier), gult om det är sisådär, och grönt när det är okej.

Bra eller dålig idé? Det beror på.

I dagens Testfakta kritiserar Sveriges Konsumenter  förslaget. Halten näringsämnen i trafikljusmärkningen ska baseras på  portionsstorlek, och inte 100 gram livsmedel som är obligatoriskt i näringsdeklarationen. En portion chips är beräknad till  30 gram till exempel. För lite tycks Sveriges Konsumenter tycka. Vi äter mer än så. Risk för manipulation.

Ja , visst finns risk för manipulation. Trafikljusmärkningen på den engelska pizzan här ovan kan man  fundera över. Portionsstorlek är en halv pizza, men man äter väl oftast en hel? Det borde blinka så gott som helrött!

Kunde inte låta bli att kolla hur stor en chipsportion om 30 gram är. Det är den portionsstorlek som företagen har tänkt sig.  Så här fullt blir ett 12 cm högt glas. Ganska mycket, inte sant? I och för sig inte potatischips utan Estrellas linschips som jag råkade ha hemma. Urgoda för övrigt, fast alldeles för salta.

Fyra bitar choklad, 30 gram som står omnämnt i Testfaktas artikel handlar om fyra stora bitar av en stor chokladkaka om 200 gram. För liten portionsstorlek? Manipulation? Njä, knappast i detta fallet.

Trafikljusen ska inte vara en hälsomärkning utan en märkning som ska hjälpa oss att med en hastig blick  få en uppfattning om en portion av livsmedlet är okej eller ej. Om det är för mycket kalorier, socker, fett och salt i maten och hur det är med fiberinnehållet.

Jag har förespråkat trafikljusmärkning tidigare, inte minst för att jag varit mycket negativ till GDA-märkningen. GDA- märkningen som i dag finns på företagens produkter är superkorkad. Ingen läser och ingen begriper som inte har en magisterexamen i nutrition. Det vågar jag faktiskt påstå utan att ha någon studie att luta mig emot. Det enda som är bra med den är kaloriinnehållet på framsidan av förpackningen. Trafikljus i stället? Ja, varför inte.

Kan vi inte vara lite pragmatiska för en gång skull och helt enkelt låta företagen pröva märkningen i  två år och sedan göra en ordentlig utvärdering. Tycker vi konsumenter att trafikljusmärkningen har varit till nytta och fått oss att äta bättre eller ej? Har den hjälpt oss begripa hur stor en portion bör vara? Har trafikljusen stött oss i att inte vräka i oss mer än just en vettig portion?

Vi kan väl pröva. Antingen så får väl nyckelhålsmärkningen reformeras i grunden, med nytt namn och ny logga med engagerade influencers som marknadsför nyckelhålsmaten och gör det coolt och häftigt och det rätta att välja om man vill ha en stark och frisk kropp och minska risken för sjukdom  – eller så kan vi pröva något nytt och se hur det går. Vad har vi att förlora?

OBS Trafikljuset är tänkt som ett komplement till nyckelhålet, inte ersätta det. Och givetvis ska näringsdeklarationen om 100 gram också vara kvar på förpackningarna. Det är det lag på.