Explore

Matsvinn

Arkiv Mat & Livsmedel Matsvinn Omvärld & Trender

Matsvinn Update III – Google vill minska matsvinnet

10 september, 2018

Först en nyhet. Google har gett sig in i kampen mot matsvinn och gjort en app ”Your plan, your planet” för att hjälpa oss att slänga mindre mat, spara el och vatten. Appen är gjord i samverkan med California Academy of Sciences.

Läser vidare i Boston Consuslting Groups nya rapport om matsvinn som ger exempel på globala initiativ för att minska matsvinnet.

Rapporten lyfter ”Crop Life”, ett initiativ av agritechjättarna Syngenta, Monsanto, Du Pont, BASF med flera, som utbildar småbrukare och lantarbetare i  över 60 länder att skydda grödorna mot skadedjur, sjukdomar och ogräs och minska förluster under och efter skörden.

Marks & Spencer har lagt in etylenabsorberande remsor i jordgubbsförpackningar som förlänger hållbarheten med upp till 50%.

Franska kedjan Intermarché lanserade 2014 sin Inglorious Fruits and Vegetables-kampanj, som erbjuder frukter och grönsaker med skönhetsfel till 30% rabatt. Tesco har experimenterat med  ”buy one,get one free later”, i stället för exempelvis ”köp tre till priset av två” som ökar på hushållens matsvinn. En lite gammal nyhet kan tyckas. Såg för övrigt inget av detta i butikerna när jag spanade i London häromsistens. Däremot verkar multipriser generellt vara på tillbakagång i UK. Bra!

Sodexo och Ikea samarbetar med företaget LeanPath för att få till ett spårningssystem för matavfall. Systemet spårar och mäter avfall och identifierar även orsakerna, till exempel överproduktion och mat som har förstörts. Målet är att höja personalens medvetenhet och ändra beteenden med hjälp av digitala verktyg.

Carrefour i Taiwan vill öka medvetenheten om vikten av att använda överbliven mat genom sin ”anti wastage” restaurang, öppnad 2016, som serverar rätter från osålda matvaror från leverantörer,  grossister och egna butiker. Lite som t ex ICA Malmborg, ReTaste med flera gör här.

Fraktbolaget Maersk har utrustat alla sina 270 000 kylcontainrar med fjärrstyrning (RCM), vilket möjliggör kontinuerlig övervakning av containrarnas placering, temperatur, fuktighet m m. Maersk och kunderna kan tidigt identifiera och åtgärda eventuella problem och till exempel lossa last tidigare än planerat.

Zembra Group använder en innovativ teknik för att omvandla olivoljaavfall – det material som finns kvar från extraktionsprocessen – till produkter som kan användas inom jordbruk, kosmetika, byggindustri och andra industrier.

Offentliga och privata sociala partnerskap har utvecklat billiga soldrivna kylaggregat för att hjälpa jordbrukare i regioner som Sydasien och Östafrika att kunna lagra sin produktion och kunna sälja när priset är mer gynnsamt. Rockefeller Foundations matsvinnsprojekt Yield Wise arbetar tillsammans med TechnoServe, Meru Greens med flera för att etablera enheterna i Kenya.

Tesco garanterar leverantörer och odlarorganisationer att Tesco kommer att köpa minst 80 procent av volymen de har prognostiserat vilket minskar jordbrukarnas risk att överproducera eller skörda mindre än de behöver.

Arkiv Djur, Miljö & Klimat Matsvinn Omvärld & Trender

Matsvinns Update – Färsk rapport av BCG

30 augusti, 2018

Livsmedelssvinnet kan öka med nästan en tredjedel, till 2 miljarder ton år 2030 anser Boston Consulting Group i en nyligen publicerad rapport ”Tackling the 1,6 billion- ton food waste and loss crisis”. Rapporten har gjorts i samverkan med forskare på Thomson Reuters Foundation.

I rapporten varnas för en svindlande matsvinnskris som drivs på av en ökande världsbefolkning och förbättrad levnadsstandard i utvecklingsländerna. Matsvinnet påverkar ekonomier, miljön, klimatet, vattenbristen och möjligheterna att minska hunger och fattigdom. Mycket av ansvaret för att hejda utvecklingen läggs på livsmedelsföretagen, men också på politiken. Medvetenheten om problemet brister i alla led.

Enligt FAO och World Resources Institute orsakar matsvinn och förluster 8 % av de totala växthusgaserna.

Slutsats: För att hejda utvecklingen kommer det att krävas engagemang och samordnade åtgärder från konsumenter, regeringar, icke-statliga organisationer, lantbrukare och företag. Inget nytt, men ändå.

Utdrag i korthet:

Forskarna identifierade fem drivkrafter för matsvinnet

  • Bristande medvetenhet om frågan och om möjliga lösningar. Exempel: Konsumenter efterfrågar färska livsmedel av hälsoskäl. trots att fryst mat har samma eller högre näringsvärde. Färska produkter ökar matsvinnet. Livsmedelsbutiker uppmuntrar sina kunder att köpa på sig mer mat än de behöver.
  • Otillräcklig infrastruktur Investeringar i lager och att hålla maten väl kyld genom hela livsmedelskedjan saknas i många utvecklingsländer.
  • Låg effektivisering av försörjningskedjan. Inte tillräckligt fokus på matsvinn, förluster och avfall. Exempelvis kan digitala system bättre matcha utbud och efterfrågan, effektivisera transaktionerna i leverantörskedjan och göra dem smidigare, göra det möjligt att spåra svinn och avfall, och möjliggöra dynamisk prissättning, som kan flytta produkter genom systemet innan de går ut i datum. Livsmedelsföretagarnas ansträngningar att förbättra produktiviteten tenderar att fokusera på stora hävstångseffekter.Till exempel på maskiner och utrustning samt hastigheten på produktionslinjen, snarare än på råvaruförluster genom svinn. Svinnet är ofta knepigare att ta sig an och förbättringar ger mindre ekonomisk avkastning.
  • Bristande samordning och samarbete. Särskilt mellan producenter och industrin. Detta bidrar väsentligt till ineffektivitet, svinn och avfall. Exempelvis saknas bra affärsavtal mellan producenten, och industrin och livsmedelskedjorna vilket ibland gör att jordbrukarna, för att förbättra kassaflödet, skördar tidigare än vad som är optimalt  vilket leder till lägre volymer och sämre kvalitet.
  • Svagt regelverk. Regler och lagar, standarder och skattepolitik har i allmänhet inte införts eller utformats med sikte på att minimera matsvinn och avfall, och inte heller uppmuntrat till effektiv användning av restprodukter. Det är fortfarande mycket billigt att lägga matavfall på soptippar i många delar av världen. Skatter och avgifter straffar inte företag och konsumenter för det avfall de genererar eller stimulerar dem att minska avfallet. Bäst före datumet är onödigt konservativa. Kosmetiska normer på frukt, bär och grönsaker är godtyckligt restriktiva på vissa marknader, t ex Kina. Standarder för importerade livsmedel skiljer sig avsevärt mellan länder, vilket leder till ineffektivitet och gör det svårt för producenterna att flytta sin export till andra länder som svar på förändrad efterfrågan.

13 åtgärder som minskar förluster och svinn

Det handlar bland annat om

  • Utbildning av lantbrukare
  • Utveckla produkter, kampanjer och förpackningar som möjliggör för konsumenter att minska svinnet
  • Förbättra lagring och transporterna tidigt i livsmedelskedjan, speciellt kyla.
  • Utveckla nya affärsavtal mellan producenter, industri och livsmedelskedjor
  • Effektivisera produktion, logistik och i handel genom digitala verktyg och big data, och inte minst
  • SAMARBETE

Klicka på rapporten så finns det bättre läsbara bilder. Bra exempel på initiativ för att minska matsvinnet finns också i rapporten. Fortsättning följer.

 

 

 

 

 

 

Arkiv Djur, Miljö & Klimat Matsvinn Omvärld & Trender

Matsvinns Update – lite huller om buller

23 augusti, 2018

Tre myndigheter, Livsmedelsverket, Naturvårdsverket och Jordbruksverket, överlämnade förslag till ”Handlingsplan förminskat matsvinn” till regeringen i mitten på juni. Förslagen omfattar 42 punkter. Handlingsplanen berör hela livsmedelskedjan – primärproduktion, producenter, handel, måltider i vård, skola och omsorg, restauranger, konsument, myndigheter samt forskning och innovation. Här är Svensk Dagligvaruhandels reaktion på handlingsplanen.  

Rutgers University, USA, skippade brickorna i matsalen, minskade matsvinnet med 14 -22 procent och sparade 300 000 dollar i minskade råvarukostnader på 10 veckor. Universitetet serverar 6,5 miljoner måltider per år.

Det går åt 70 liter vatten för att producera ett enda äpple enligt FAO

Gleaning är poppis i England. Gleaning betyder att ”samla upp” eller ”snapp åt sig”. Bönder som har frukt, bär eller grönsaker kvar på träden eller åkern som inte går att sälja meddelar detta till organisationen Feedback som koordinerar insamlingsarbetet. Man samlar ihop ett gäng volontärer som åker ut till lantbruket och tar hand om produkterna i stället för att de förfars. Livsmedlen skänks sedan till välgörenhetsorganisationer som ordnar mat till behövande.

Appbolaget Karma, appen som minskar matsvinnet i butiker och restauranger genom att erbjuda folk osåld mat till rabatterat pris, har tagit in ytterligare 110 miljoner kronor i finansiering från bland andra Electrolux och Kinnnevik.

I boken ”Drawdown”  rankas de 100 mest gedigna och kostnadseffektiva lösningarna för att minska den globala uppvärmningen. Att minska matsvinnet kommer på tredje plats.

 

Organisationen Feedback vill lätta på EU-reglerna kring att utfodra överbliven mat till grisar genomsin kampanj The Pig Idea och har släppt en ny rapport i sommar ”Feeding surplus foods to pigs safely”.

Save the food, USAs matsvinnskampanj, presenterar 12 bra tips för att minska matsvinnet och ett käckt verktyg  en ”guestimator” för att beräkna åtgången på mat när man bjuder folk på middag. Konsumentföreningen Stockholms portionsberäknare för helgbufféer är inte dum den heller.

Agrimax kallas ett relativt nytt EU projekt som ska kartlägga det tillgängliga processvinnet från jordbruks -och livsmedelsproduktion och upprätta två pilotanläggningar för att utveckla bioråvaran till nya produkter för till exempel förpacknings- och läkemedelsindustrin.

Blir Norge det andra landet efter Frankrike som förbjuder livsmedelsföretag att kasta mat? Fem politiska partier föreslår en ”matkastelov”, en lag på att överbliven mat måste skänkas till välgörenhetsorganisationer, eller om det inte är möjligt ska maten gå till djurfoder. Norska regeringen är inte helt med på tåget.

Jamie Oliver fortsätter sin kamp mot matsvinn med videotips sponsrat av vitvaruföretaget Hotpoint.

Tesco hyllas för sitt arbete mot matsvinn av organisationen Feedback. Tesco är  • Den första livsmedelskedjan i UK som publicerar  tredjepartsgranskade matavfallsdata.• Den första livsmedelskedjan som antar FNs mål om att halvera matavfall från jord till bord före 2030.• Tesco har åtagit sig att mäta sitt livsmedelsavfall, inte bara i sina butiker utan även i leverantörskedjan. • Ökade donationerna av överbliven mat till välgörenhetsorganisationer till 7975 ton år 2017 vilket motsvarar en ökning med 40 procent jämfört med föregående år * Hjälper leverantörer att minska svinnet genom marknadsföring av varor i säsong och har skapat en hotline för leverantörer.

Som ett led att minska svinnet tar Tesco  även bort ”bäst före datum” på 70 förpackade frukt och grönsaker.

Refresh, EU- projektet för att minska matsvinnet, har tillsammans med forskare vid Wageningen installerat en butikshylla med livsmedel som enbart är gjort på mat som annars skulle gå till spillo. Detta för att testa ”in real life” vilka produkter och förpackningar som är mest attraktiva för butikskunderna och vilket pris de är villiga att betala. Refresh ger ut nyheter och ett nyhetsbrev med uppdateringar om hur EUs matsvinnsprojekt fortskrider.

Arla inför en ny märkning på förpackningarna för att bidra till minskat matsvinn. Datumstämpel med bäst före dag med tillägget ”ofta bra efter”

Forskare, bland andra Helen Williams, vid Karlstad Universitet har granskat hur livscykelanalyser av livsmedel förhåller sig till förpackningar och förpackningsmaterial. En konklusion: ”In particular, LCA practitioners would benefit if there were more knowledge and data available about the influence of certain packaging characteristics (e.g. shape, weight and type of material) on consumer behaviour”. Artikeln publicerad i International Journal of Life Cycle Assessment.

Lidl har lagt in en högre växel för att minska matsvinnet. Heja!

FAO fortsätter trycka på mot matsvinn, den här gången kopplat till World Food Programs kampanj #zerohunger. Nu handlar det om ”ugly fruit and veg”, det svinn som beror på kosmetiska ”fel” på produkten. Här en infografik om omfattningen av matsvinn.

EUs rapport om innovation och forskning kring mat ” Food 2030″ har gott om skrivningar om matsvinn och ett och annat matnyttigt inom området hälsa och hållbart jordbruk och fiske.

67 procent av svenskarna  anser att livsmedelsförpackningar är dåliga för miljön och 57 procent tycker att livsmedelsförpackningar ska avvecklas. Det visar en undersökning av Livsmedelsföretagen som anser att åsikterna tycker på dålig kunskap, bl a om hur förpackningar bidrar till att minska matsvinnet.

Boston Consulting Group släppte just en stor rapport om matsvinn med åtgärder och förslag. Mer om denna i senare inlägg.

Fortsättning följer.

 

 

 

Arkiv Djur, Miljö & Klimat Mat & Livsmedel Matsvinn

Regeringen och politikerna fegar ur om temperatur

13 augusti, 2018

I dag varnar Livsmedelsverket för botulinumbakterier i maten. Detta i samband med att Testfakta publicerar en test av åtta vakuumförpackare. En hushållsmaskin som förlänger hållbarheten på mat rejält. Det viktigaste rådet Livsmedelsverket ger, är att förvara maten i + 4 grader i kylskåpet.

Av de konsumenter som känner till sin kylskåpstemperatur har cirka hälften betydligt varmare än så i sina kylskåp och många butiker, dock allt färre, har varmare än fyra grader i sina kylar.

Varför då tro? När alla är överens om att en kall kylkedja, hela vägen från industri och butik till hemmens kylskåp är det bästa för maten.

Optimal temperatur för de flesta livsmedel, dock ej alla, är fyra grader eller till och med lägre. Då håller sig maten fräsch betydligt längre, hållbarheten ökar och så gott som alla bakterier håller sig lugna.

Varför står det då på de flesta livsmedelsförpackningar i Sverige att maten ska förvaras i max + åtta grader, undantaget kött och fisk?

Det handlar om pur feghet.

Regeringen, både denna och tidigare alliansregering, har gått ut och lovat att förenkla reglerna  för livsmedels- och andra företag. Och det är utmärkt. Men nu är politikerna så in i nordens fega att dra på sig kritik om de inför en ny regel, pekar med hela handen och lagstiftar om att mat ska förvaras i optimal temperatur för varje livsmedel med tanke på bakterietillväxt och hållbarhet. Och optimal temperatur  är sannerligen inte + åtta grader som av tradition är den temperatur som livsmedelsbranschen har kommit överens om.

En frivillig överenskommelse av branschen om sänkt temperatur i stället för lagstiftning hade varit önskvärd. Industrin är positiv, men men butikskedjorna stretar emot, så det är ingen framkomlig väg.

Så det handlar om feghet helt enkelt från regeringens och politikernas sida. Och det är allvarligt. Att underlåta att göra något bra trots att allt förnuft säger vad som måste göras.

Lagstifta nu!

Ge dem i livsmedelsbranschen som fortfarande har en sunkig temperatur på livsmedlen de säljer till oss, tid att ställa om och investera i bättre kylar. Och det behövs sannerligen på många ställen. Och gå samtidigt ut i en bred kampanj till allmänheten att kolla temperaturen i sina kylskåp. och sänka den om den är för hög.

Då kan bäst före datum förlängas, vi får fräschare varor, kan sänka salthalt och tillsatser i många livsmedel och matsvinnet minskar. Vi sparar pengar och miljö i hela livsmedelskedjan, från jord- till bord.

Gör det bara. Ynkryggar!

Kanske finns det månne något parti som vågar göra denna fråga till sin, nu när valhetsen stundar?

——–

PS Botulinumbakterier är inget jag är rädd för och det irriterar mig att Livsmedelsverket ständigt skräms för denna bakterie. Det är en elak en, men med 30 fall i Sverige sedan 1969 är det inget man behöver ligga sömnlös över som medborgare. Och myndigheten kan ju morska upp sig och själva förorda lagstiftning- inte sant?

 

Arkiv Hushållsekonomi Mat & Livsmedel Matsvinn

God Jul med portionsguide för julbordet

19 december, 2017

Nu nalkas julhelgen med massor av god mat och dryck. Brukar det bli mat över? Mat som åker ut och in ur kylskåpet och efter några dagar hamnar i slaskhinken? Slut på det med Konsumentföreningen Stockholms fiffiga portionsguide!

Den har jag haft oändlig hjälp av under planering av julbord, påskbord och midsommarbufféer.

I guiden får du veta hur många gram av olika rätter du ska beräkna per portion och även andra bra tips för julbordet.

Det absolut bästa tipset är att ha kallt i kylskåpet. Maten håller nästan dubbelt så länge om du har  4 – 5  grader i kylen i stället för de åtta grader som rekommenderas på de flesta livsmedelsförpackningar. 

Jag önskar dig en God och Fridfull Jul och ett riktigt Gott Nytt År!

Nu tar jag ledigt till 25 januari men är anträffbar via telefon och sms. Läser mail sporadiskt.

Ha det gott och tack för i år!

Louise

 

 

Arkiv Mat & Livsmedel Matsvinn

Co-op säljer mat efter bäst före datum

11 december, 2017

Co-op East of England, inte svenska Coop, säljer mat i butikerna med utgången bäst före datum väldigt billigt, för lite drygt en krona, 10 pence per förpackning. Mest handlar det om konserver och torkad frukt men också ris, pasta, konfektyr och kakor. Så jättebra!

Det här är inget man tjänar pengar på säger vdn för Co-op East of England, men det är ett vettigt sätt att minska matsvinnet. Maten har försvunnit på ett kick i de fjorton butiker som först fick pröva på att sälja den superbilliga maten. 50 000 förpackningar fullt ätbar mat årligen räknar företaget med att rädda på detta sätt. Mat som har passerat bäst- före datum får nämligen inte doneras till välgörenhet som annars hade varit alternativet.

Samtidigt med detta lanseras kampanjen ”The Co-op Guide to Dating” med slogans som ”Don’t be a binner (slaskhink), have it for dinner!’” och ”It’s not nice to get dumped’”.

Liknande initiativ, att se till att ”gammal” mat blir uppäten, finns också i Stockholm genom Matmissionen. Organisationen säljer mat som håller på eller har gått ut i datum extremt billigt till behövande, och något lite dyrare till oss som har pengar. Maten är förstås god och fräsch. Heja!

 

 

Djur, Miljö & Klimat Matsvinn Okategoriserade

Innovera mera för mindre matsvinn!

4 december, 2017

Nu hoppas jag på mer innovation, produktutveckling och förädling för att ta tillvara på mat och ingredienser som inte äts upp. Här är några exempel

Regrained här ovan är ett kul företag som förädlar dranken från öltillverkning till riktigt goda energibars. Smakade en sådan häromdagen på KSLAs seminarium cirkulär ekonomi och sidoströmmar. I Sverige går dranken till grisföda, än så länge.

Idén sprider sig. Nu brygger även bryggeriet Jawbrew öl av bröd. En efterföljare till Toast som var först med att göra öl av överblivet bröd av de ändar och kanter som inte tas tillvara när man gör smörgåsar till butiker och caféer.

 

Det kommer ny teknik som gör att maten håller sig längre. Här är ett pulver som har utvecklats av  startupföretaget Apeelsciences för att hålla frukt och bär fräscha längre, enligt National Geographic. Kolla hur de obehandlade jämfört med de behandlade bären ser ut efter nio dagar. Smart. Mer sån’t!

 

Den svarta soldatflugan börjar bli poppis. Larverna lever på matavfall eller gödsel. Larverna samlas in, torkas och mals ner till höns- och fiskfoder. Av 100 kg matavfall blir det 10 kg foder och 60 kg gödning enligt SLU .Brittiska företaget Entomics gillar också soldatflugan. Forskning pågår. Bild Muhammad Mahdi Karim

 

Äntligen! Företaget LiquiGlide har utvecklat en beläggning som gör att ketchupen och annat kletigt rinner ur flaskor och burkar lätt som en plätt. Nu utvecklas materialet för att rengöra stora tankar med målarfärg och annat. Verkar lovande och är efterlängtat. 

 

Inte speciellt hållbart men påhittigt. Enligt företaget Asarasi använder lönnproducenter endast 3% av saven som samlas in till lönnsirap och andra produkter.  97 procent av saven är rent ”trädvatten” som inte används och kasseras. Nu säljs lönnvattnet som ett alternativ till buteljerat vatten. Nja… kranvatten är bäst. Åtminstone i Sverige 🙂

Djur, Miljö & Klimat Hushållsekonomi Matsvinn

Matsvinn för 3 miljarder kronor enbart i butiksledet

9 oktober, 2017

Låt säga att butikernas matsvinn, den mat som slängs och förfars uppgår till 1 procent av omsättningen. Det låter kanske inte så mycket. Men livsmedelsbutikerna säljer mat i dag för nästan 300 miljarder kronor per år. Det innebär att mat kastas för 3 miljarder kronor enbart i detta led. Och det är nog lågt räknat.

Vid den stora konferens om matsvinn som Näringsdepartementet, Livsmedelsverket med flera anordnade i förra veckan menade Anders Svensson, vd för ICA och ordförande i Svensk Dagligvaruhandel, att butikernas matsvinn inte är särskilt stort. Jag begriper det inte.

3 miljarder kronor är så mycket pengar att det nästan är svårt att fatta.

Om man vet att en miljon sekunder är 11 dagar och att 1 miljard sekunder är 32 år så förstår man storheten och skillnaden mellan miljoner och miljarder.

Det slängs och förfars mat i hela livsmedelskedjan, från bondens åker ända fram till hushållens slaskhink. Varje led har ansvar för sitt eget svinn men också för att för att samarbeta för minsta möjliga svinn i alla led.

Det går inte att negligera en enda smula bara för att ”nånannan” slänger mer. För vem får betala i slutändan? Butiken eller kunden?

Här är dokumentation från Kick-offen och seminariet 4 oktober.

Bild forskning.se

 

 

Förpackningar Mat & Livsmedel Matsvinn

Skäll inte på plasten!

23 augusti, 2017

Nej, just det. Skäll inte på plasten. Just nu går drevet mot plast. Alla plast. Urskiljningslöst och oavsett när, hur och vad den används till. Häromdagen hörde jag en gurkodlare som övervägde att inte längre plasta in sina gurkor för han får så mycket skäll av konsumenter.

Men gurkan håller sig fräsch så mycket längre med plast runtikring, paprikan likaså och jordgubbar håller sig längre i plastförpackning i stället för kartong som är brukligt i Sverige. Det samma gäller många andra livsmedel. Hacka i er det ni som skäller!

Det kommer att ta tid innan vi har fått fram plast som inte är gjord av olja och andra klokare förpackningslösningar. Speciellt gäller det livsmedel, som har extra höga förpackningskrav.  Det sker mycket forskning på området men innan nya lösningar har nått marknaden är det mycket bättre och smartare att förpacka maten i plast så den får lång hållbarhet och inte blir dålig och slängs i förtid.

Att slänga mat med all den miljöpåverkan som skett i produktions- distribution och konsumtionsledet är många gånger värre än miljöpåverkan av en bit fossilplast. Läs gärna om Helen Williams med fleras forskning på Karlstad Universitet.

Klipp från Konsumentföreningen Stockholms förpackningsseminarium i Almedalen i år.

Djur, Miljö & Klimat Konsument Matsvinn

Sänk temperaturen på maten till + 4 grader!

15 augusti, 2017

Sänk temperaturen i kylkedjan!

(Debattartikel tidigare införd i tidskriften Livsmedel i fokus juni 2017. OBS Kylarna med dörrar på bilden har säkert redan + 4 grader. Många handlare håller + 4 grader eller lägre i kylarna.

Stora mängder mat förfars och slängs i hela livsmedelskedjan, som bekant.  Vi konsumenter slänger mest mat i ton räknat, men mängder av mat går till spillo även i tidigare led. Livsmedelsproduktionen frestar på miljön. Hamnar inte maten i våra magar har all negativ miljöpåverkan skett helt i onödan och mängder av djur har slaktats till ingen nytta.

En orsak till förluster av livsmedel är att bäst före datumet uppnås innan maten har ätits upp. Den sorteras därför ut hos producenter, grossister och inte minst i butik. Nära fyrtio procent svenska konsumenter uppger att de är mycket eller ganska noggranna med att inte äta mat vars bäst föredatum har gått ut. Den främsta anledningen är att de tror att det finns risk att de blir sjuka. En felaktig inställning som många av oss försöker ändra på, men det trögt.

Förvaras maten i + 4 grader i stället för + 8 grader håller maten sig fräsch nästan dubbelt så länge. Temperaturen är helt avgörande för kvalitén på maten. Läs för övrigt DN debatt i dag där forskare bland annat skriver om matförgiftningar och kyltemperatur. 

I Sverige har vi en rekommenderad förvaringstemperatur av kyld mat om max + 8 grader. Den informationen står att läsa på de flesta förpackningar med kylda varor.

Endast Sverige, Slovenien, Spanien och möjligen något ytterligare EU land har en så hög rekommenderad förvaringstemperatur. Övriga länder har lägre, de flesta + 4 – 5 grader, några + 6 grader.

Det är skandal att svenska livsmedelsföretag förordar så hög förvaringstemperatur. Det är skandal att myndigheterna låter det fortgå. Alla är medvetna om att kyltemperaturen bör sänkas. Det förlänger hållbarheten på produkterna rejält. Alla led får fler dagar att sälja maten på och konsumenterna får korrekt förvaringstemperatur angiven.  Maten håller sig fräsch längre, tillsatser och saltmängder kan sänkas, risken minskar för att maten” går ut i datum” och slängs.

Vem hindrar då att temperaturen i kylkedjan sänks?

Inte livsmedelsindustrin, de har oftast ännu lägre temperatur i tillverkning och lager eftersom de vill leverera varor av hög kvalitet. Inte transportörer även om det krävs åtgärder för att gå ner i temperatur. Inte vi konsumenter som skulle få fräschare mat med längre hållbarhet. Inte heller Livsmedelsverket som i dag uppmanar oss konsumenter att ha + 4 grader i kylskåpen och vill att livsmedlen har lägre förvaringstemperatur.  Vem är det då som bromsar?

Det är butikskedjorna som håller emot. Krav på sänkt temperatur innebär att flera handlare får investera, vissa i helt nya kylar. Det har inte alla råd med är argumentet.

Men investera måste de ändå göra. Enligt ett EU-direktiv, den så kallade F-gasförordningen, måste de kylar som har köldmedier med starka växthusgaser fasas ut till år 2030. Butiker med gamla kylsystem måste byggas om för att anpassas för nya köldmedier, alternativt ersättas av plug-inkylar med godkända köldmedier.

Det finns förstås ingen anledning att vänta till 2030. Aktörerna i livsmedelskedjan måste i samverkan sätta igång omställningen. Senast vid 2020 års utgång måste kylkedjan hålla + 4 grader, möjligen + 5.

Allt annat är oacceptabelt.

Louise Ungerth

Fristående debattör

Fd chef Konsument & Miljö, Konsumentföreningen Stockholm

(Debattartikel tidigare införd i tidskriften Livsmedel i fokus juni 2017)