Explore

Omvärld & Trender

Granskning Hushållsekonomi Mat & Livsmedel Omvärld & Trender

Vatten på flaska – en onödig lyx?

12 november, 2018
Vatten på flaska

Är vatten på flaska en onödig lyx?

Ja, så tänkte många år 2007 när Konsumentföreningen Stockholm lanserade sin klimatrapport om om allt buteljerat vatten som tappas, transporteras, handlas och körs hem på våra vägar. Trots att vi har utmärkt kranvatten på de flesta ställen i Sverige.

På den tiden gick folk gick omkring med en flaska vatten i handen vart än man vände blicken. Färsäljningen skenade. 34 000 ton växthusgaser om året genererade tillverkning och transport av flaskvatten. Lika mycket som växthusgasutsläpp som 12 500 bilar. Onödigt- inte sant?

Människor lyssnade, tog åt sig, ändrade beteende och försäljningen sjönk som en sten. Nja, kanske inte som en sten, men 25 procent är ett väldigt stort försäljningstapp på kort tid. Bryggerierna grät och tillverkarna av Sodastream skar säkert guld med täljkniv. Borde haft royalty på den försäljningen…

Nå, hur har det gått sedan dess? Dricker vi mer eller mindre flaskvatten nu, tio år senare?

Försäljningen ligger fortfarande på en lägre nivå.

2006 drack vi 29,3 liter per person och år. Tre år senare hade försäljningen sjunkit med 25 procent, till 21,9 liter enligt Sveriges Bryggeriers statistik. 2017 drack vi ungefär lika mycket som 2009. 22,1 liter per man.

Ett försäljningstapp på 25 procent, som alltså håller i sig. Det är mycket.

Och det är intressant. Det går att ändra folks vanor. Om man har goda argument och det finns bra alternativ.

Som kranvatten till exempel.

Fast vi dricker ju även annat på flaska i dag. Fortsättning följer.

 

Arkiv Mat & Livsmedel Omvärld & Trender

Liten spaning från London

14 september, 2018

Veganskt och glutenfritt överallt

Superbra affärsidé av COOK, en ganska nyöppnad kedja med hyfsade priser. Mängder av goda, fina, frysta rätter som beställs hem på nätet. Ris, potatis eller pasta får man komplettera med själv. COOK åtar sig även catering för större sällskap. Vill ha!

Skum datuminformation på mjölkpaketen. ”Förvaras i kylskåp. Om öppnad, konsumera inom tre dagar eller på ”sista förbrukningsdag” (use by date)”. Ingen rekommenderad kylskåpstemperatur. Tacka för att det slängs mycket mejeriprodukter i England.

Tesco ställer upp för sina bönder och lovar att mjölkbönderna får rättvist/rimligt betalt för varje pint, att varje pint är 100 procent brittisk och att varje ko tas om hand på ett bra sätt. Och bonden Stuart intygar att han får ett bra pris för mjölken som gör att han kan investera för framtiden och är stolt över sitt nära samarbete med Tesco. När ser vi liknande på svenska mjölkpaket, tro’? Waitrose håller också på de brittiska bönderna med texten ”We are backing Brittish” på butiksskyltar och plastkassar.Proteinet hajpas även i UK förstås. Här en mjölkdrink med hela 50 gram protein. Poppis att ge till barn. Söt jordgubbssmak är nog anledningen.

Mängder av kopior av Fjällrävens Kånken på Camden Market. 25 pund för kopian i Camden, 75 pund för orginalet i City.

Snygga ”takeaway” boxar med asiatisk mat från Sainsbury- bara att värma.

Förvånansvärt mycket hål i hyllorna i flera affärer. Knappast ”fullt, fräscht och frontat” som är slagordet i svenska butiker. Kanske var det långtradarstrejk…

Påtagligt lite godis och junkfood vid butikskassorna jämfört med svenska butikers enorma godisgångar. Säkert har konsumentkampanjer som ”Chuck the snacks  out of the check outs” gjort verkan.

Slutligen, jag hittade inga synliga bevis för att butikerna minskar matsvinnet mer än en och annan förpackning med kort datum till rabatterat pris. Kanske doneras de det mesta till behövande genom Fare Share och andra organisationer.

 

 

Arkiv Mat & Livsmedel Matsvinn Omvärld & Trender

Matsvinn Update III – Google vill minska matsvinnet

10 september, 2018

Först en nyhet. Google har gett sig in i kampen mot matsvinn och gjort en app ”Your plan, your planet” för att hjälpa oss att slänga mindre mat, spara el och vatten. Appen är gjord i samverkan med California Academy of Sciences.

Läser vidare i Boston Consuslting Groups nya rapport om matsvinn som ger exempel på globala initiativ för att minska matsvinnet.

Rapporten lyfter ”Crop Life”, ett initiativ av agritechjättarna Syngenta, Monsanto, Du Pont, BASF med flera, som utbildar småbrukare och lantarbetare i  över 60 länder att skydda grödorna mot skadedjur, sjukdomar och ogräs och minska förluster under och efter skörden.

Marks & Spencer har lagt in etylenabsorberande remsor i jordgubbsförpackningar som förlänger hållbarheten med upp till 50%.

Franska kedjan Intermarché lanserade 2014 sin Inglorious Fruits and Vegetables-kampanj, som erbjuder frukter och grönsaker med skönhetsfel till 30% rabatt. Tesco har experimenterat med  ”buy one,get one free later”, i stället för exempelvis ”köp tre till priset av två” som ökar på hushållens matsvinn. En lite gammal nyhet kan tyckas. Såg för övrigt inget av detta i butikerna när jag spanade i London häromsistens. Däremot verkar multipriser generellt vara på tillbakagång i UK. Bra!

Sodexo och Ikea samarbetar med företaget LeanPath för att få till ett spårningssystem för matavfall. Systemet spårar och mäter avfall och identifierar även orsakerna, till exempel överproduktion och mat som har förstörts. Målet är att höja personalens medvetenhet och ändra beteenden med hjälp av digitala verktyg.

Carrefour i Taiwan vill öka medvetenheten om vikten av att använda överbliven mat genom sin ”anti wastage” restaurang, öppnad 2016, som serverar rätter från osålda matvaror från leverantörer,  grossister och egna butiker. Lite som t ex ICA Malmborg, ReTaste med flera gör här.

Fraktbolaget Maersk har utrustat alla sina 270 000 kylcontainrar med fjärrstyrning (RCM), vilket möjliggör kontinuerlig övervakning av containrarnas placering, temperatur, fuktighet m m. Maersk och kunderna kan tidigt identifiera och åtgärda eventuella problem och till exempel lossa last tidigare än planerat.

Zembra Group använder en innovativ teknik för att omvandla olivoljaavfall – det material som finns kvar från extraktionsprocessen – till produkter som kan användas inom jordbruk, kosmetika, byggindustri och andra industrier.

Offentliga och privata sociala partnerskap har utvecklat billiga soldrivna kylaggregat för att hjälpa jordbrukare i regioner som Sydasien och Östafrika att kunna lagra sin produktion och kunna sälja när priset är mer gynnsamt. Rockefeller Foundations matsvinnsprojekt Yield Wise arbetar tillsammans med TechnoServe, Meru Greens med flera för att etablera enheterna i Kenya.

Tesco garanterar leverantörer och odlarorganisationer att Tesco kommer att köpa minst 80 procent av volymen de har prognostiserat vilket minskar jordbrukarnas risk att överproducera eller skörda mindre än de behöver.

Arkiv Djur, Miljö & Klimat Matsvinn Omvärld & Trender

Matsvinns Update – Färsk rapport av BCG

30 augusti, 2018

Livsmedelssvinnet kan öka med nästan en tredjedel, till 2 miljarder ton år 2030 anser Boston Consulting Group i en nyligen publicerad rapport ”Tackling the 1,6 billion- ton food waste and loss crisis”. Rapporten har gjorts i samverkan med forskare på Thomson Reuters Foundation.

I rapporten varnas för en svindlande matsvinnskris som drivs på av en ökande världsbefolkning och förbättrad levnadsstandard i utvecklingsländerna. Matsvinnet påverkar ekonomier, miljön, klimatet, vattenbristen och möjligheterna att minska hunger och fattigdom. Mycket av ansvaret för att hejda utvecklingen läggs på livsmedelsföretagen, men också på politiken. Medvetenheten om problemet brister i alla led.

Enligt FAO och World Resources Institute orsakar matsvinn och förluster 8 % av de totala växthusgaserna.

Slutsats: För att hejda utvecklingen kommer det att krävas engagemang och samordnade åtgärder från konsumenter, regeringar, icke-statliga organisationer, lantbrukare och företag. Inget nytt, men ändå.

Utdrag i korthet:

Forskarna identifierade fem drivkrafter för matsvinnet

  • Bristande medvetenhet om frågan och om möjliga lösningar. Exempel: Konsumenter efterfrågar färska livsmedel av hälsoskäl. trots att fryst mat har samma eller högre näringsvärde. Färska produkter ökar matsvinnet. Livsmedelsbutiker uppmuntrar sina kunder att köpa på sig mer mat än de behöver.
  • Otillräcklig infrastruktur Investeringar i lager och att hålla maten väl kyld genom hela livsmedelskedjan saknas i många utvecklingsländer.
  • Låg effektivisering av försörjningskedjan. Inte tillräckligt fokus på matsvinn, förluster och avfall. Exempelvis kan digitala system bättre matcha utbud och efterfrågan, effektivisera transaktionerna i leverantörskedjan och göra dem smidigare, göra det möjligt att spåra svinn och avfall, och möjliggöra dynamisk prissättning, som kan flytta produkter genom systemet innan de går ut i datum. Livsmedelsföretagarnas ansträngningar att förbättra produktiviteten tenderar att fokusera på stora hävstångseffekter.Till exempel på maskiner och utrustning samt hastigheten på produktionslinjen, snarare än på råvaruförluster genom svinn. Svinnet är ofta knepigare att ta sig an och förbättringar ger mindre ekonomisk avkastning.
  • Bristande samordning och samarbete. Särskilt mellan producenter och industrin. Detta bidrar väsentligt till ineffektivitet, svinn och avfall. Exempelvis saknas bra affärsavtal mellan producenten, och industrin och livsmedelskedjorna vilket ibland gör att jordbrukarna, för att förbättra kassaflödet, skördar tidigare än vad som är optimalt  vilket leder till lägre volymer och sämre kvalitet.
  • Svagt regelverk. Regler och lagar, standarder och skattepolitik har i allmänhet inte införts eller utformats med sikte på att minimera matsvinn och avfall, och inte heller uppmuntrat till effektiv användning av restprodukter. Det är fortfarande mycket billigt att lägga matavfall på soptippar i många delar av världen. Skatter och avgifter straffar inte företag och konsumenter för det avfall de genererar eller stimulerar dem att minska avfallet. Bäst före datumet är onödigt konservativa. Kosmetiska normer på frukt, bär och grönsaker är godtyckligt restriktiva på vissa marknader, t ex Kina. Standarder för importerade livsmedel skiljer sig avsevärt mellan länder, vilket leder till ineffektivitet och gör det svårt för producenterna att flytta sin export till andra länder som svar på förändrad efterfrågan.

13 åtgärder som minskar förluster och svinn

Det handlar bland annat om

  • Utbildning av lantbrukare
  • Utveckla produkter, kampanjer och förpackningar som möjliggör för konsumenter att minska svinnet
  • Förbättra lagring och transporterna tidigt i livsmedelskedjan, speciellt kyla.
  • Utveckla nya affärsavtal mellan producenter, industri och livsmedelskedjor
  • Effektivisera produktion, logistik och i handel genom digitala verktyg och big data, och inte minst
  • SAMARBETE

Klicka på rapporten så finns det bättre läsbara bilder. Bra exempel på initiativ för att minska matsvinnet finns också i rapporten. Fortsättning följer.

 

 

 

 

 

 

Arkiv Djur, Miljö & Klimat Matsvinn Omvärld & Trender

Matsvinns Update – lite huller om buller

23 augusti, 2018

Tre myndigheter, Livsmedelsverket, Naturvårdsverket och Jordbruksverket, överlämnade förslag till ”Handlingsplan förminskat matsvinn” till regeringen i mitten på juni. Förslagen omfattar 42 punkter. Handlingsplanen berör hela livsmedelskedjan – primärproduktion, producenter, handel, måltider i vård, skola och omsorg, restauranger, konsument, myndigheter samt forskning och innovation. Här är Svensk Dagligvaruhandels reaktion på handlingsplanen.  

Rutgers University, USA, skippade brickorna i matsalen, minskade matsvinnet med 14 -22 procent och sparade 300 000 dollar i minskade råvarukostnader på 10 veckor. Universitetet serverar 6,5 miljoner måltider per år.

Det går åt 70 liter vatten för att producera ett enda äpple enligt FAO

Gleaning är poppis i England. Gleaning betyder att ”samla upp” eller ”snapp åt sig”. Bönder som har frukt, bär eller grönsaker kvar på träden eller åkern som inte går att sälja meddelar detta till organisationen Feedback som koordinerar insamlingsarbetet. Man samlar ihop ett gäng volontärer som åker ut till lantbruket och tar hand om produkterna i stället för att de förfars. Livsmedlen skänks sedan till välgörenhetsorganisationer som ordnar mat till behövande.

Appbolaget Karma, appen som minskar matsvinnet i butiker och restauranger genom att erbjuda folk osåld mat till rabatterat pris, har tagit in ytterligare 110 miljoner kronor i finansiering från bland andra Electrolux och Kinnnevik.

I boken ”Drawdown”  rankas de 100 mest gedigna och kostnadseffektiva lösningarna för att minska den globala uppvärmningen. Att minska matsvinnet kommer på tredje plats.

 

Organisationen Feedback vill lätta på EU-reglerna kring att utfodra överbliven mat till grisar genomsin kampanj The Pig Idea och har släppt en ny rapport i sommar ”Feeding surplus foods to pigs safely”.

Save the food, USAs matsvinnskampanj, presenterar 12 bra tips för att minska matsvinnet och ett käckt verktyg  en ”guestimator” för att beräkna åtgången på mat när man bjuder folk på middag. Konsumentföreningen Stockholms portionsberäknare för helgbufféer är inte dum den heller.

Agrimax kallas ett relativt nytt EU projekt som ska kartlägga det tillgängliga processvinnet från jordbruks -och livsmedelsproduktion och upprätta två pilotanläggningar för att utveckla bioråvaran till nya produkter för till exempel förpacknings- och läkemedelsindustrin.

Blir Norge det andra landet efter Frankrike som förbjuder livsmedelsföretag att kasta mat? Fem politiska partier föreslår en ”matkastelov”, en lag på att överbliven mat måste skänkas till välgörenhetsorganisationer, eller om det inte är möjligt ska maten gå till djurfoder. Norska regeringen är inte helt med på tåget.

Jamie Oliver fortsätter sin kamp mot matsvinn med videotips sponsrat av vitvaruföretaget Hotpoint.

Tesco hyllas för sitt arbete mot matsvinn av organisationen Feedback. Tesco är  • Den första livsmedelskedjan i UK som publicerar  tredjepartsgranskade matavfallsdata.• Den första livsmedelskedjan som antar FNs mål om att halvera matavfall från jord till bord före 2030.• Tesco har åtagit sig att mäta sitt livsmedelsavfall, inte bara i sina butiker utan även i leverantörskedjan. • Ökade donationerna av överbliven mat till välgörenhetsorganisationer till 7975 ton år 2017 vilket motsvarar en ökning med 40 procent jämfört med föregående år * Hjälper leverantörer att minska svinnet genom marknadsföring av varor i säsong och har skapat en hotline för leverantörer.

Som ett led att minska svinnet tar Tesco  även bort ”bäst före datum” på 70 förpackade frukt och grönsaker.

Refresh, EU- projektet för att minska matsvinnet, har tillsammans med forskare vid Wageningen installerat en butikshylla med livsmedel som enbart är gjort på mat som annars skulle gå till spillo. Detta för att testa ”in real life” vilka produkter och förpackningar som är mest attraktiva för butikskunderna och vilket pris de är villiga att betala. Refresh ger ut nyheter och ett nyhetsbrev med uppdateringar om hur EUs matsvinnsprojekt fortskrider.

Arla inför en ny märkning på förpackningarna för att bidra till minskat matsvinn. Datumstämpel med bäst före dag med tillägget ”ofta bra efter”

Forskare, bland andra Helen Williams, vid Karlstad Universitet har granskat hur livscykelanalyser av livsmedel förhåller sig till förpackningar och förpackningsmaterial. En konklusion: ”In particular, LCA practitioners would benefit if there were more knowledge and data available about the influence of certain packaging characteristics (e.g. shape, weight and type of material) on consumer behaviour”. Artikeln publicerad i International Journal of Life Cycle Assessment.

Lidl har lagt in en högre växel för att minska matsvinnet. Heja!

FAO fortsätter trycka på mot matsvinn, den här gången kopplat till World Food Programs kampanj #zerohunger. Nu handlar det om ”ugly fruit and veg”, det svinn som beror på kosmetiska ”fel” på produkten. Här en infografik om omfattningen av matsvinn.

EUs rapport om innovation och forskning kring mat ” Food 2030″ har gott om skrivningar om matsvinn och ett och annat matnyttigt inom området hälsa och hållbart jordbruk och fiske.

67 procent av svenskarna  anser att livsmedelsförpackningar är dåliga för miljön och 57 procent tycker att livsmedelsförpackningar ska avvecklas. Det visar en undersökning av Livsmedelsföretagen som anser att åsikterna tycker på dålig kunskap, bl a om hur förpackningar bidrar till att minska matsvinnet.

Boston Consulting Group släppte just en stor rapport om matsvinn med åtgärder och förslag. Mer om denna i senare inlägg.

Fortsättning följer.

 

 

 

Arkiv Hälsa Mat & Livsmedel Omvärld & Trender

Sockerbantning på gång! Stevia på frammarsch

12 mars, 2018

Den sockerskatt som införs i Storbritannien och Irland inom kort, och som existerar på flera andra platser i världen, har satt sprutt på livsmedelsföretagen.

Det bantas bort socker för fullt. Dels för att komma under skattegränsen för socker i dryckerna, dels i ren självbevarelsedrift. Att ha kvar sockerstinna produkter på hyllan är förstås ingen bra business på sikt. Men inte heller artificiella sötningsmedel får godkänt av en majoritet av europeiska konsumenter visar en nyligen publicerad mätning. Många är oroliga för negativa hälsoeffekter, andra gillar inte smaken. En svår nöt att knäcka för företagen. För vad ska man söta med? Folk gillar ju sött!

Sötningsmedlet ”Stevia” går fram starkt. Det ses som naturligt och ”clean” eftersom råvaran kommer från växten med samma namn, fast det är knappast en naturlig process som får fram själva sötningsmedlet, ”steviol glykocider”. Good enough kanske folk tycker.

Och det gör också det svenska företaget Nick’s med ”a Swedish mission to improve the world of snacks”, som vill att vi ska ” join our fight on sugar” och lanserar godis med ”no added sugar!” De sötar sin kexchoklad med steviol glykocider. I övrigt innehåller chokladkakan många ingredienser och nästan på pricken lika många kalorier per 100 gram (488 kcal)  som vanlig kexchoklad (498 kcal). Men Nick’s är kanske är ett bra alternativ för diabetiker som vill festa loss, för glutenintoleranta/känsliga och för socker- och glutenfobiker.

Själv håller jag mig till kexchokladen i mycket måttlig mängd.

 

 

 

 

Omvärld & Trender

Fortsatt spaning från Colorado

13 juni, 2017

Det finns ständigt saker att förundras eller förvånas över när man är på utflykt. Här är min tredje spaning från Colorado i maj i år. Den första finns på min gamla blogg, Louisekonsumentkoll.se

Här är den andra, om när jag köpte cannabis i Colorado.

Varsågod- här är den tredje och sista spaningen:

I badrummet, på ett flygplatshotell i Denver, typ Disneyland med stort vattenfall i restaurang och lobby, bjöds vi denna urveganska tvål. Tryckt med sojabaserat bläck, inga djur har plågats vid framställningen och inga ingredienser har kommit i närheten av djur. Förpackningen är förstås gjord av återvunnet papper.

”T M I” – To Much Information, för min del.

Kycklingen har knappast heller kommit i kontakt med djur 😊. Inga hormoner eller steroider har tillsatts, ingen antibiotika, helt vegetabiliskt foder och inga animaliska biprodukter finns i kycklingen.

Att kycklingen som sådan är 100 procent djur ska man uppenbarligen helst inte tänka på.

Nu vet jag varifrån proteinhajpen kommer. Från USA. Varenda förpackning är märkt på framsidan med hur många gram protein maten innehåller.

Och detta i ett land där man troligen redan äter mest protein i hela världen. Hur blev det så här?

Och så dessa varningstexter, överallt. På köttfärsförpackningen förstås, att färsen kan innehålla bakterier och ”for your protection” ska man ha färsen i kylskåp eller frysa in den och den ska tinas i kylskåp eller mikron med mera.

Även restaurangerna skriver ut varningstexter på menyerna, att ”maten möjligen serveras rå eller ”under cooked” och när man äter sådan mat ökar risken för matförgiftning. Restaurangägarna kan dömas till häftiga skadestånd om det inte uttryckligen står att man äter på egen risk.

Så himla snyggt allt är upplagt i butikerna. Vill ha!

 

Omvärld & Trender

Köpte cannabis i Colorado

1 juni, 2017

Har nyss varit i Boulder, Colorado för att vara med på min gudsons universitetsexamen. Och så har jag spanat lite, förstås.

Colorado har ju legaliserat cannabis. Så jag kunde förstås inte låta bli att se hur det går till att köpa. På finaste gågatan i Boulder finns en cannabisbutik. I första rummet fick jag visa mitt pass, ett svenskt körkort dög inte, och ett vänligt butiksbiträde frågade vad jag ville handla.

Eftersom jag inte är så hemma på området bad jag om något att röka.

Är du van frågade hon? Nä, cigg har jag rökt som bara den, men inte gräs mer än något bloss på sjuttiotalet, men det var ju ett tag sedan sa jag. Då föreslår jag den här jointen sa hon och började förklara som värsta konsumentvägledaren. Dra inte mer än ett bloss, sedan stoppar du ner ciggen i den här behållaren och stänger locket, så släcker den sig av sig själv. Och vänta i minst fem minuter så kan du ta ett eller två bloss till och så släcker du igen.

Jaha sa jag. Och så fick jag gå in i ett intilliggande rum, ställa mig i kö, visa upp mitt pass, betala 13 dollar och trava ut med jointen och behållaren i en plastpåse. Så var det klart.

Tog något bloss på kvällskvisten. Hända absolut inget mer än att jag blev sömnig och gick och la mig tidigt. Sedan glömde jag av hela alltet, men kom på att göra mig av med jointen innan jag åkte hem. Ville ju inte fastna i tullen.

Enligt uppgift drar Colorado in skatteintäkter från cannabisförsäljningen motsvarande kostnaden för alla grundskolor i hela staten. Lukrativ försäljning helt enkelt.

Här är en nyskriven artikel i SvD som ger mer bakgrund till Colorado och legaliseringen av cannabis. Läs och begrunda.

PS 10/6: På förekommen anledning vill jag påpeka att jag inte är för en legalisering av cannabis i Sverige.