Livsmedelssvinnet kan öka med nästan en tredjedel, till 2 miljarder ton år 2030 anser Boston Consulting Group i en nyligen publicerad rapport ”Tackling the 1,6 billion- ton food waste and loss crisis”. Rapporten har gjorts i samverkan med forskare på Thomson Reuters Foundation.
I rapporten varnas för en svindlande matsvinnskris som drivs på av en ökande världsbefolkning och förbättrad levnadsstandard i utvecklingsländerna. Matsvinnet påverkar ekonomier, miljön, klimatet, vattenbristen och möjligheterna att minska hunger och fattigdom. Mycket av ansvaret för att hejda utvecklingen läggs på livsmedelsföretagen, men också på politiken. Medvetenheten om problemet brister i alla led.
Slutsats: För att hejda utvecklingen kommer det att krävas engagemang och samordnade åtgärder från konsumenter, regeringar, icke-statliga organisationer, lantbrukare och företag. Inget nytt, men ändå.
Utdrag i korthet:
Forskarna identifierade fem drivkrafter för matsvinnet
- Bristande medvetenhet om frågan och om möjliga lösningar. Exempel: Konsumenter efterfrågar färska livsmedel av hälsoskäl. trots att fryst mat har samma eller högre näringsvärde. Färska produkter ökar matsvinnet. Livsmedelsbutiker uppmuntrar sina kunder att köpa på sig mer mat än de behöver.
- Otillräcklig infrastruktur Investeringar i lager och att hålla maten väl kyld genom hela livsmedelskedjan saknas i många utvecklingsländer.
- Låg effektivisering av försörjningskedjan. Inte tillräckligt fokus på matsvinn, förluster och avfall. Exempelvis kan digitala system bättre matcha utbud och efterfrågan, effektivisera transaktionerna i leverantörskedjan och göra dem smidigare, göra det möjligt att spåra svinn och avfall, och möjliggöra dynamisk prissättning, som kan flytta produkter genom systemet innan de går ut i datum. Livsmedelsföretagarnas ansträngningar att förbättra produktiviteten tenderar att fokusera på stora hävstångseffekter.Till exempel på maskiner och utrustning samt hastigheten på produktionslinjen, snarare än på råvaruförluster genom svinn. Svinnet är ofta knepigare att ta sig an och förbättringar ger mindre ekonomisk avkastning.
- Bristande samordning och samarbete. Särskilt mellan producenter och industrin. Detta bidrar väsentligt till ineffektivitet, svinn och avfall. Exempelvis saknas bra affärsavtal mellan producenten, och industrin och livsmedelskedjorna vilket ibland gör att jordbrukarna, för att förbättra kassaflödet, skördar tidigare än vad som är optimalt vilket leder till lägre volymer och sämre kvalitet.
- Svagt regelverk. Regler och lagar, standarder och skattepolitik har i allmänhet inte införts eller utformats med sikte på att minimera matsvinn och avfall, och inte heller uppmuntrat till effektiv användning av restprodukter. Det är fortfarande mycket billigt att lägga matavfall på soptippar i många delar av världen. Skatter och avgifter straffar inte företag och konsumenter för det avfall de genererar eller stimulerar dem att minska avfallet. Bäst före datumet är onödigt konservativa. Kosmetiska normer på frukt, bär och grönsaker är godtyckligt restriktiva på vissa marknader, t ex Kina. Standarder för importerade livsmedel skiljer sig avsevärt mellan länder, vilket leder till ineffektivitet och gör det svårt för producenterna att flytta sin export till andra länder som svar på förändrad efterfrågan.
13 åtgärder som minskar förluster och svinn
Det handlar bland annat om
- Utbildning av lantbrukare
- Utveckla produkter, kampanjer och förpackningar som möjliggör för konsumenter att minska svinnet
- Förbättra lagring och transporterna tidigt i livsmedelskedjan, speciellt kyla.
- Utveckla nya affärsavtal mellan producenter, industri och livsmedelskedjor
- Effektivisera produktion, logistik och i handel genom digitala verktyg och big data, och inte minst
- SAMARBETE
Klicka på rapporten så finns det bättre läsbara bilder. Bra exempel på initiativ för att minska matsvinnet finns också i rapporten. Fortsättning följer.
