Arkiv Djur, Miljö & Klimat Granskning Mat & Livsmedel Matsvinn

Pengar dröser in- Update matsvinn november 2021

16 november, 2021

Miljarder till matsystemet, regnbågslax käkar matsvinn, ny app, var sjätte måltid slängs och mycket om COP26.

Jeff Bezos, grundare av Amazon, näst rikast i hela världen, har lovat att fylla på sin “Earth fund” med ytterligare 2 miljarder dollar (!). Pengarna skall gå till att återställa mark framförallt i Afrika och USA, att öka produktiviteten i jordbruket, minska utsläpp, bidra till att öka andelen vegetabilier i kosten samt minska matsvinn och förluster.

Matsmart, eller Motatos som företaget heter internationellt, har tagit in ytterligare 230 miljoner kronor i finansiering. Stålarna läggs till de nästan 350 miljoner som togs in tidigare i år. Pengarna ska användas till expansion på nya marknader.

Denna bild har ett alt-attribut som är tomt. Dess filnamn är image-2.png

Riktigt rolig nyhet! 4 ton regnbågslax har sett dagens ljus. Inte uppfödd på soja och fiskmjöl från fjärran länder, utan på insekter som käkat brödsvinn och matavfall från grönsaker och frukt samt rapsolja, musslor, sjöpung och lite fiskmjöl -och olja från Östersjön. Detta på grund av ett idogt arbete av Axfoundation, SLU, Älvdalslax och ytterligare 16 partners. Vill ha på julbordet! Går att köpa på Hemköp City, Hemköps Torsplan m fl butiker och restauranger så långt fisken räcker. Läs mer!

Denna bild har ett alt-attribut som är tomt. Dess filnamn är image.png

Nu provas en digital matsvinnscoach i fyra butiker. Det är Whywaste som i samarbete med ICAx har tagit fram ett verktyg som med hjälp av artificiell intelligens (AI) i realtid kan ge rekommendationer för hur butiken kan förebygga och minska sitt svinn. Låter klokt. Hoppas också att man lägger in rutiner så att butikerna bakar rätt mängd bröd i rätt tid så att inte så himla mycket bröd svinnas.

Markus Wahlgren, Stora Coop Visby blev vinnare av Dagligvarugalans Hållbarhetsinitiativ för sitt arbete med att minska brödsvinnet. Stort Grattis! Vill du veta mer? Läs min Brödsvinnsrapport Brödbusar del II- vad hände sen? Se sid 22.

Bild:Axfood

För varje kilo cashewnötter som produceras slängs 90 kg cashewäpplen, det fruktkött som sitter runt nötterna. Nu har företaget Cashewmeetly tillsammans med Axfood utvecklat en vegoprodukt av frukten som både är näringsrik och smakar gott. Läs mer.

Barnfamiljer och unga 18 – 29 år är de som slänger mest mat. Det och mycket mer visar Too Good To Go’s Matsvinnsrapport 2021.

Var sjätte måltid slängs i bamba! Det är Livsmedelsverket som kartlagt mängden matsvinn och orsaker i skolbespisningarna. Skattepengar och miljö går till spillo. Läs mer här.

Credit: Food Waste Scotland

Att skicka ett enda kilo matavfall på deponi- soptipp- ger lika stora klimatutsläpp som produktionen av 25 000 500 ml plastflaskor. Det menar Zero Waste Scotland som inför COP 26 samarbetat med den kände fotografen Rankin för att uppmärksamma problemet med matsvinn kopplat till klimatet. Tur att det är förbjudet i Sverige att lägga matavfall på tippen.

Växthusgaserna som genereras av livsmedelsproduktionen har ökat med 17 procent sedan 1990 samtidigt som världens befolkning har ökat med 45 procent. Det visar en ny studie av FAO som släpptes i samband med COP26. Det som bidragit med störst ökning är tillverkningen av gödselmedel, livsmedelsindustrin, transporter, förpackningar, dagligvaruhandeln samt matavfallet. Studien är ännu inte granskad, och lite svårgenomtränglig…

Mer från COP26: 100 länder har förbundit sig att minska utsläppen av metan, en potent växthusgas, med 30 procent till 2030. 30 procent av metanet kommer från animalieproduktion enligt denna artikel. Mycket kommer också från matavfall på soptippar världen över.

Mycket kritik har riktats mot att matsystemets påverkan på klimatet inte har getts större uppmärksamhet under COP26. Matt Homewood, The Urban Gardener, gjorde i alla fall ett framträdande under eventet där han pratade om magnituden av mat som slängs i dagligvaruhandeln världen över. Kolla föredraget här!  

Denna bild har ett alt-attribut som är tomt. Dess filnamn är image-3.png
Credit: Climate Healers/The Guardian

Och här är en artikel från The Guardian ” The cow in the room”, som berättar hur diskussionerna har gått om jordbruk, klimat och livsmedelsproduktion under COP26.

Vi avslutar med en krönika inför COP26 av Dr Richard Swannell, WRAP, “Fixing the food system can help make a giant step towards tackling climate change”

Fler updates här.

Arkiv Djur, Miljö & Klimat Granskning Matsvinn Omvärld & Trender

Mycket på gång – Update matsvinn oktober 2021

21 oktober, 2021

Riksdagsmotion om matsvinn, tre nya Matmissioner, möjlighet att lämna synpunkter på EUs bindande matsvinnsmål, 12 appar för att minska matsvinnet och läckert recept på brödpudding.

Beställde ett norskt fenalår, torkat fårkött, av min bror att ha till jul. Är halvt norsk så det är tradition. Så här står det på förpackningen:
Oöppnad förpackning: förvara torrt och inte över rumstemperatur. Öppnad förpackning: Förvara kallt ( 0-4 grader). Bäst före: Se datummärkning. Gått ut på bäst före datum? Ofta gott efter. Titta, lukta, smaka innan du kastar! Följt av loggan.
Rejäl upplysning med andra ord. Sverige, ta efter!

Maria Gardfjell och Anna Sibinska (båda MP) har skrivit en klok riksdagsmotion om matsvinn. En uppföljare till en motion från 2019. Heja!

Tre nya Matmissioner, så kallade sociala matmarknader, ska etableras i Stockholmstrakten genom samarbete mellan Stockholms Stadsmission, Svenska Dagligvaruhandel och Dagligvaruleverantörernas Förbund. Matsvinnet förväntas minska med 3 000 ton mat årligen. Läs här och här.

Too Good To Go har låtit YouGov göra en stor konsumentundersökning. Rapport publiceras inom kort. Här ovan är en liten teaser. Spännande!

Fram till 29 oktober kan du lämna synpunkter på EUs roadmap mot matsvinn och ett nytt lagbundet mål för minskat matsvinn i form av matavfall. Där kan du också läsa vad andra tycker och tänker.

World Food Day 16 oktober firade UK med att WRAP delade ut nästan fem miljoner kronor till olika projekt med syfte att förändra konsumenternas beteende och minska matsvinnet. Här är projekten som fick pengar.

En bra instruktionsfilm med tips om hur man minskar matsvinnet i storkök har Norrtälje Vatten och Avfall presenterat.

Matt Homewood, matsvinnsaktivist, sammanfattar här och här på ett utmärkt sätt varför matsvinnet måste minska och vilka som bär den största skammen för att så mycket mat slängs. Det är inte konsumenterna.

FoodTank har listat 12 appar som kan minska hushållens matsvinn.

AGFOs spännande frukostseminarium “Från svinn till vinn – morgondagens uppcyclade produkter” 27 oktober är tyvärr fullbokat, men kommer att filmas. Håll utkik! Under tiden kan du läsa artikeln Upcycling to a circular foodsystem av Steven M Finn och Sara Rovesi.

Anders René Jensen, Rema 1000 har fått motta utmärkelsen “Sträberen” ur danska HKH prinsessan Maries hand för sitt arbete mot matsvinn. Bland mycket annat har livsmedelskedjan Rema 1000 skippat multipriser ( rabatt på flerköp) så att konsumenterna inte köper på sig för mycket, lanserat mindre förpackningar av rågbröd och köttfärs utan att höja kilopriset och sagt ja till krokiga gurkor och andra grönsaker med kosmetiska “fel”. Prinsessan Marie tog emot utmärkelsen 2020.



WRAPs kampanj mot matsvinn, Love Food Hate Waste tuffar vidare. Nu hjälper de Channel 4 att räkna ut kändisars klimatavtryck. Läs mer på #TrashMonsters.

21 oktober går startskottet för Australian Food Pact, en frivillig överenskommelse mellan aktörer i livsmedelsbranschen att samverka för att göra livsmedelssystemet mer hållbart, motståndskraftigt och cirkulärt. Att minska matsvinnet står högst på dagordningen.

George Montbiot, känd och respekterad miljöjournalist ryter till mot att använda majs och andra grödor till biogasproduktion. Läs artikel och twittertråd.

Fareshare, Storbritanniens största matbank, protesterar tillsammans med 50 riksdagsledamöter mot att bidragen till matbankerna har upphört samtidigt som biogasindustrin subventioneras och attraherar både jordbrukare och industri att lämna överskottsmat till biogas i stället för att donera det till matbanker. Långt bättre att matsvinn föder fattiga människor än går till biogas är kontentan av uppropet. Läs mer här.

Här är en artikel från CEO magazine om de starkaste mattrenderna. Att minska matsvinnet är en av dem.

Under FNs toppmöte om hållbara matsystem Food System Summit 2021 som hölls i New York i september tog Sverige upp matsvinnet som en prioriterad fråga. Bra! Vad händer nu? Dags att se till att vackra ord blir verkstad. Anmäl dig till Kungliga Skogs- och Lantbruksakademiens digitala möte 29 oktober.

Avslutningsvis, får vi fresta med ett läckert svinnsrecept på brödpudding med apelsin och pecannötter. Låter gott tycker jag. 1 cup = 2,4 dl.

Fler Updates här.

Arkiv Djur, Miljö & Klimat Granskning Mat & Livsmedel Matsvinn

Stort svinn på gårdsnivå-Update matsvinn september 2021

13 september, 2021

Slopa multipriserna, inför straffskatt på slängd mat och kritik av brödrapporten.

Discarded spirits, “Once wasted, now treasured”, gör vodka, gin, vermouth och rom på sprit förstås men också på rester från vintillverkning, banan- och citrusskal, skal från kaffebönor m m. Snyggt paketerat. Funderar dock på hur mycket bananskal som återfinns i rommen…

Livsmedelsbutikerna kan bidra till att minska konsumenternas matsvinn, bland annat genom att slopa multipriser, mängdrabatt, om man köper fler av en och samma vara. Det konstaterar Livsmedelsverket i en ny rapport.

Boka in 29 september, Internationella matsvinnsdagen! Då anordnar Livsmedelsverket ett frukostseminarium, öppet för alla, om svinn av frukt och grönsaker. Länk hittar du här!

Bra information om matsvinn, för både företag och konsumenter, har Generation Waste på sin sajt. Generation Waste hjälper restauranger och kommunala kök att minska sitt matsvinn.

Brödbranschen är inte nådig i sin kritik av min rapport  “Brödbusar del II. Men de läser rapporten som fan läser bibeln. Läs mer här.

Det indiska företaget Wastelink konverterar överbliven mat och svinn från livsmedelsindustrier, grossister och butiker till djurfoder.

Bild

Brittiska företaget Toastale, som gör öl på överblivet bröd, bär och annat svinn, uppmanar medborgarna genom kampanjen #TimeToRiseUp att skriva till sina riksdagsledamöter och kräva att förändringar av matsystemet – från jord till slaskhink- ska inkluderas i alla beslut som rör miljön vid COP 26 mötet i Glasgow i november.

Ytterligare ett upprop: Organisationen Feedback ber britterna att skriva till premiärminister Boris Jonsson med uppmaning till den brittiska regeringen att sätta livsmedel i centrum för Storbritanniens klimatpolitik. Bland annat genom att

anta ett mål om att halvera köttkonsumtionen i Storbritannien till 2030 och

anta strikta regler för företag och lantbruk att rapportera och minska matsvinnet

Läs mer här

Matt Homewood, dumpstrare och prisbelönt matsvinnsaktivist i Danmark är trött på att fotograferas sittande på högar av fullt ätbart mat som butiker har slängt och trött på att vi konsumenter får den mesta skulden för svinnet. Inför straffskatt på mat som butikerna slänger och ta bort momsen på mat som säljs ut några dagar före bäst före datum skriver han i en uppgiven och engagerad krönika.  Fullt rimligt tycker jag.

Ovan är ett diagram från den nyligen publicerade rapporten från WWF och Tesco “Driven to waste”. Så här definieras “waste” i rapporten:
“This report considers the term food waste at the farm stage to apply to any outputs from primary food production that are, or were at some point, intended and suitable for human consumption but which end up either not being harvested or sent to one of a range of food waste destinations”. Här är en artikel från Bloomberg om rapporten. OBS! Friedrike Ziegler, forskare på sjömat, hörde av sig. Hon anser att 44 % svinn för fisk/skaldjur inte kan stämma. Troligen har man också räknat med fisk som enkom tas upp för produktion av fiskmjöl och – olja. Och säkert har hon rätt!

Här är ytterligare en artikel från Civil Eats om det enorma svinnet på gårdsnivå, denna gången i USA.

Midsona Food Service med bland andra Urtekram och Friggs som varumärken vill stödja högstadie- och gymnasieelever att bland annat minska matsvinnet med sin temavecka “Håll det hållbart”.

2,7 miljoner morötter slängs varje dag av hushåll i Storbritannien. Slänger vi lika mycket i Sverige, vilket vi säkert gör, blir det 415 000 morötter om dagen. Läs mer här och dividera med britternas siffror med 6,5 så får du en uppfattning om hur mycket mat som troligen slängs i Sverige.

Slutar med en intressant artikel från the Guardian, inte om matsvinn men ändå. De tjugo största kött- och mejeriföretagen i världen bidrar med mer växthusgaser än Tyskland, England eller Frankrike samtidigt som produktionen drar in 478 miljarder dollar i subventioner varje år. Det visar Organisationerna Friends of the Earth och Heinrich Böll Stiftung som står bakom The Meat Atlas.

Fler updates hittar du här.

Arkiv Djur, Miljö & Klimat Hushållsekonomi Matsvinn

Brödbranschen- ni läser min rapport om brödsvinn som fan läser bibeln!

26 augusti, 2021

Bästa Martin Lundell, vd för Sveriges bagare och konditorer och Maria Sitell, kommunikationschef för Brödinstitutet,

Ni har skrivit en lång kritisk kommentar till min rapport Brödbusar del II som handlar om de enorma mängder bröd som slängs. Rapporten publicerades i maj 2021. Här är min kommentar!

Ni läser faktiskt min rapport som fan läser bibeln. Jag föreslår att ni tar av era egna vinklade glasögon och läser rapporten Brödbusar II ytterligare en gång. För ni har fel.

  1. Ni anklagar mig för att skriva att bageriernas retursystem innebär ett systemfel. Det har jag inte skrivit. Jag skriver att systemfelet ligger i att både butiker och bagerier bakar alldeles för mycket bröd. Bröd som man redan på förhand vet aldrig kommer att gå åt(sid 3).
  2. Ni säger att jag i rapporten argumenterar för att butikerna ska ta över brödaffären. Det är fel. Jag låter både brödbranschen, Sveriges bagare och konditorer (SBK), och livsmedelskedjorna komma till tals med sina respektive åsikter och argumenterar själv varken för den ena eller andra hållningen. Däremot framför jag fördelar och nackdelar med både retursystemet och om butikerna själva skulle köpa in brödet. Jag anser att min rapport ger de ” tydliga och korrekta infallsvinklar ” som ni själva efterlyser.
  3. På vilket sätt är min analys av de två sätten att distribuera bröd felaktig? Jag redogör klart och tydligt för att störst andel bröd svinnas inom bake-off och butiksbakat bröd, d v s det bröd som butikerna själva ansvarar för, och att flest antal ton bröd svinnas inom bageriernas retursystem. Dessutom redogör även jag själv för SBKs siffror om ”överandel resp underandel av svinnet” som ni hänvisar till (sid 13).
  4. Jag har skrivit rapporten av eget intresse och helt på eget bevåg och har inget som helst intresse av att stärka handelns position, som ni antyder. Mitt intresse är att minska brödsvinnet och att bland annat inspirera alla aktörer till följande: (sid 3).

Börja samarbeta! Dela information om försäljningsstatistik, kunddata, svinn, returer.

Inled gemensamma svinnprojekt, utvärdera, justera.

Mät och följ upp butikernas eget svinn, åtgärda, sälj ut överblivet bröd, donera.

Minska antalet brödsorter, ta bort ”svansar”.

Acceptera ”hål” i brödhyllan då och då, informera kunderna om anledningen.

Fundera över gemensamma lösningar så att överblivet bröd kan förädlas till andra livsmedel, djurfoder eller bioetanol.

Se över och uppdatera affärsmodellen och logistikkedjan.

Det är bara att sätta igång! För så här kan vi inte ha det.

Vänliga hälsningar

Louise Ungerth

Arkiv Djur, Miljö & Klimat Granskning Matsvinn

Matsvinnet står för 10 procent av alla växthusgaser – Update juli 2021

29 juli, 2021

Sommarens rapportflod, krav om djurfoder av överbliven mat, UK engagerar sig i vattenbristen och Danmark publicerar svinnsiffor.

Matsvinnet i livsmedelskedjan motsvarar svinn av jordbruksgrödor på en areal större än den indiska subkontinenten. Det visar en ny studie av WWF, Driven to Waste: The global impact on food loss and waste on farms som gjorts i samarbete med Tesco. Matsvinnet påverkan på klimatet har underskattats. Matsvinnet bidrar snarare till tio procent av alla växthusgaser globalt än åtta procent som antagits i tidigare studier. Över 15 procent av alla livsmedel som produceras i jordbruket svinnas nämligen och lämnar aldrig gården, vilket har förbisetts i tidigare studier.

Att minska förbrukningen av kött- och mejeriprodukter är nödvändigt, men inte tillräckligt för att hålla den globala temperaturen under 1,5 grader eller att minska förlusten av biologisk mångfald. Men det är också viktigt att förändra hur animalier produceras anser Feedback i en ny rapport “Living well on leftovers“. Organisationen slår ett hårt slag för att överbliven mat på ett säkert sätt ska kunna omvandlas till foder till icke idisslande djur.

True Cost of Food heter en ny rapport av Rockefeller Foundation. I USA handlas mat för 1.1 triljoner* dollar per år. Men de verkliga kostnaderna är 3,2 triljoner dollar om kostnaderna för hälso- och sjukvård för de som blir sjuka av kostrelaterade sjukdomar inkluderas. Liksom nuvarande och framtida kostnader för matsystemets bidrag till vatten och luftföroreningar, minskad biologiska mångfald och växthusgaser. (*En triljon är tusen miljarder, d v s 1:a med 12 nollor.)

Inför G20 mötet i Rom i höst har Barilla Foundation låtit The Economist Intelligens Unit syna G20 ländernas initiativ för att göra livsmedelssystemet mer hållbart. Rapporten Fixing Food 2021- an opportunity for G20 countries to lead the way koncentreras till tre områden: matsvinn, hållbart jordbruk och utmaningarna kring mat och hälsa. När det gäller att minska matsvinnet uppmanas länderna bland annat att införa bindande lagstiftning för alla aktörer.

“Target, Measure, Act” är The Courtauld Comittments slogan. 249 företag i livsmedelsbranschen i Storbritannien har förbundit sig att minska matsvinnet och antagit nya mål för 2030. Nu handlar det inte enbart om att minska matsvinnet och reducera växthusgaser utan även åtgärder för att minska vattenbristen. År 2030 ska 50 procent av alla färskvaror komma från odlingar med en hållbar vattenhantering. Läs även Courtaulds Annual Report 2021. Respekt!

LMK group med Linas matkasse i täten hade ett matsvinn om 1,74 gram per måltid under 2020.  21,5 miljoner måltider levererades.

Företaget Matsmart som säljer överbliven mat har tagit in ytterligare 350 miljoner kronor i kapital och satsar stort på ett robotiserat lager i Örebro.

Till sist. Danmark har fått koll på matsvinnet. Miljöstyrelsen har för första gången kartlagt matsvinnet noggrant, förutom hushållens svinn som väntas först 2022. Intressant och svårt att jämföra med Danmark med Sverige. I svenska Naturvårdsverkets statistik handlar det om ton matavfall. Alltså även sådant som inte går att äta som skal, ben, kaffesump etc. I Sverige framhålls jämt hushållen som de stora svinnbovarna, men i DK är det industrin som svinnar mest enligt tabellen ovan.
Men Danmark har en jättelik livsmedelsindustri, säkert är det därför siffrorna är förhållandevis höga. Kanske blir det andra bullar när aktuella siffror för hushållens svinn publiceras nästa år. Spännande!

Fortsatt glad sommar! Vill du läsa fler updates så finns de här.





Arkiv Djur, Miljö & Klimat Konsument Matsvinn

Hushållen inte största bovarna – Update matsvinn juni 2021

5 juli, 2021

Restaurang och food service slänger mest mat, UK minskar matsvinnet rejält, läs Toast Ales Impact report och Daloon säljer fula vårrullar.

Andelen mat som går till spillo i ton räknat av det som köps in är högre i restaurang – och foodservice (= grossist och storhushåll) jämfört med det som slängs i hushållen i Storbritannien. Det ser säkert likadant ut i Sverige. Detta och mycket annat spännande och tänkvärt finns att läsa i WRAPs “Key facts” om matsvinn i UK.

Mer info från UK, som leder ligan med att minska matsvinnet globalt. 27 procent mindre matsvinn 2018 jämfört med 2007 rapporteras. Att halvera matsvinnet till 2030 är fullt möjligt menar man. Den största minskningen görs i hushållen och livsmedelsindustrin. Läs mer.

Matnyttigt nyhetsbrev från EUs plattform för minskat matsvinn. Bra översikt om som händer i olika länder. Tack för tipset Karin Fritz, Livsmedelsverket.

Hur föda 10 miljarder människor på ett hållbart sätt 2050? World Resource Institute har listat 22 åtgärder som måste till. Nr 1 är att minska matsvinnet.

Toast Ale som gör öl av brödsvinn ( precis som svenska Crumbs )har publicerat sin Impact report, om hur företaget förändrar världen.

På ICA Älmhult kan den kund som hittar en vara som har tre dagar kvar till bäst före datum scanna varan och köpa den till lägre pris.

SAMS, Samarbetet för minskat matsvinn har publicerat sin första årsrapport. Fler medlemmar önskas!

Daloon säljer forårsrullar (vårrullar :-)) med kosmetiska fel i Danmark. Great!

Ny förpackningsteknik förlänger hållbarheten på fisk.

Skånemejerier skänker överskott av mellanmål till ensamkommande flyktingbarn på Mötesplats Otto i Malmö. Heja!

Utmana din restaurangpersonal att minska svinnet! Utmärkta tips från Leanpath.

“Go Bananas”! För cirka 3 kronor (25 cent) kan M&S’s kunder plocka på sig minst tre övermogna bananer som annars skulle slängts, samt två recept på hur man kan använda bananerna. Läs mer.

Noll matsvinn för rebellisk mathandlare i Visby. Läs artikeln i Cradlenet. Och apropå brödsvinn, här är en påminnelse om min nya Brödsvinnsrapport för er som har legat på latsidan och inte läst den ännu.

Avslutningsvis, Andreas Jakobsson, journalist och författare till boken “Svinnlandet” har dumpstrat mat från livsmedelsbutiker i många år. Nu har han på bloggen Dumpstringslyx startat en dumpstringsskola för hågade personer som vill lära sig hur man dumpstrar mat på bästa sätt.

Fler updates här!

Glad sommar!


Arkiv Djur, Miljö & Klimat Hushållsekonomi Matsvinn

Ny rapport: Brödsvinnet måste minska-konsumenterna betalar notan

3 juni, 2021

Enorma mängder bröd går till spillo varje dag. Det är vi konsumenter som betalar notan, i pengar och i påfrestningar på klimatet och den biologisk mångfalden.

Nu har jag skrivit en uppföljande rapport om brödsvinn.

Brödbusar del II. 

Den första rapporten “Brödbusar är vi allihopa” publicerades sommaren 2019 med ett seminarium i Almedalen. En intensiv diskussion om brödsvinnet följde. Vad har hänt sedan dess?

Det bakas alltjämt för mycket bröd i Sverige. Enorma mängder bröd äts aldrig upp utan bränns i värmeverk eller blir biogas, bioetanol och djurfoder.

Störst andel bröd svinnas inom bake-off och butiksbakat bröd.

Flest antal ton bröd svinnas inom bageriernas retursystem.

I en studie från Högskolan i Borås och Sveriges Lantbruksuniversitet från 2019 uppskattades det totala brödsvinnet till 80 000 ton per år varav 40 000 ton svinnas i bagerier och butik. Siffran är omdiskuterad.

De tre stora leverantörerna som står för 80 procent av allt förpackat bröd i Sverige är inte transparenta. De vill inte uppge hur mycket osålt bröd de tar i retur från butikerna. Och de flesta butikskedjor, dock ej alla, har dålig koll på hur mycket butiksbakat bröd som svinnas. Kedjorna och de stora bagerierna är också oense om hur svinnet ska minska.

Brödsvinnet har stor miljöpåverkan; på klimatet och den biologiska mångfalden. Men också på hushållens ekonomi. Till syvende och sist är det vi konsumenter som betalar för svinnet. Svinnet måste minska och då krävs att butiker och de stora leverantörerna börjar samarbeta. Det gör de inte i dag.

Här är tips på enklare åtgärder för branschen:

Bagerier och butiker: Dela försäljningsstatistik, kunddata, svinn och returer och inleder gemensamma projekt för att minska svinnet

Minska antalet brödsorter. I dag kan det finnas långt över 100 sorters förpackat bröd i en medelstor butik. Det driver på svinnet.

Acceptera att det är ”hål” i hyllan då och då. Kunderna överger inte butiken för att de inte hittar ”sitt” bröd, utan väljer ett annat.

Börja mäta och åtgärda butikernas svinn av bake-off och butiksbakat bröd.

”Brödbusar del II” tar upp orsaker till brödsvinn, åtgärder, synpunkter från bagerier och butikskedjor, vad som händer med brödsvinnet samt olika initiativ för att minska svinnet. Rapporten har färdigställts under våren 2021.  

Rapporten har skrivits av purt intresse och helt på eget bevåg.

Den bygger på intervjuer med branschorganisationer, leverantörer, butikskedjor och butikspersonal, forskare och experter. Tack till alla som har bjudit på tid och kunskap. Ett särskilt tack till Lovisa Madås som har designat rapporten.

Arkiv Djur, Miljö & Klimat Granskning Matsvinn

Sätt matsvinnet på agendan! Update matsvinn april 2021

6 april, 2021

Mycket mat slängs i rika och inte så rika länder. Bamse engagerar sig mot matsvinnet. Vad gör myndigheterna med miljonerna? 

Resvinn kallas ett stort matsvinnsprojekt med finansiering från Vinnova. Nästan 50 projektpartners från olika delar av livsmedelskedjan deltar. Just nu prövas en interaktiv app, Resvinn guide 2.0 som ska få butikspersonal att inspirera hushållen att slänga mindre mat.

Leverantörerna ansluter sig men handlarna är ännu inte med på tåget. Det menar Louise Kallenberg, grundare av INnOUT, en digital marknadsplats där leverantörer kan sälja varor med kortare datum till livsmedelsbutiker. Läs mer.

Du hittar massor av intressant och värdefull data i Livsmedelsverkets nya stora konsumentundersökning ” Matsvinn i hemmen”. Själv tror jag dock att fler än hälften av oss svenskar har kallare i sitt kylskåpet än 6 – 8 grader. Tror inte man har koll helt enkelt. Sedan cirka tio år tillbaka är kylskåpen nämligen förinställda på + 4 – 5 grader när de levereras och så himla många äldre kylskåp finns det väl inte i våra bostäder- eller? I ett kallt kylskåp, typ + 4 grader, håller maten nästan dubbelt så länge som i vid + 8 grader.

Mer från myndigheterna. Jordbruksverket har släppt rapporten “Livsmedelsförluster i Sverige”. Den presenterar metoder för hur livsmedelsförluster kan följas upp i produktionskedjorna för nötkött, griskött, mjölk, fisk, vete, potatis, morötter och jordgubbar fram till butiksledet.

En annan ny spännande rapport från Jordbruksverket är “Hållbara Livsmedelssystem” som bland annat redogör för pågående initiativ på området och ger förslag till åtgärder.

Bamse vill också minska matsvinnet! Läs mer.

Vad gör Livsmedelsverket med matsvinnspengarna? Riktigt mycket visade det sig när jag för Föreningen Matsvinnets räkning intervjuade Karin Fritz, ansvarig för matsvinnsarbetet. Läs här.

Det nya sättet att luncha på jobbet? Lunch.co kallas en app för arbetsplatsen där kollegor kan köpa och sälja sina hemlagade luncher till varandra.

“Monitoring Food waste and loss in the Nordic countries” heter en ny rapport av Nordiska rådet.

Den 23 mars var det “Matlådans dag” instiftad av ICA. Kolla alla fina matlåderecept och matsvinnstips!

INTERNATIONELLT

Sätt maten på agendan! Nästa stora klimatmöte, COP 26, hålls i Glasgow. Livsmedelsystemets påverkan på klimatet finns inte ens med på dagordningen. Ändra på det uppmanar organisationen Feedback tillsammans med 50 ytterligare organisationer Bara att hålla med. Läs brevet till beslutsfattare här.

https://currentaffairs.adda247.com/unep-food-waste-index-report-2021/


United Nations Environment Programme har publicerat FOOD WASTE INDEX REPORT 2021. 8-10 per cent av alla växthusaser generas av mat som i slängs i slutändan. En viktig slutsats som går på tvärs av vad man tidigare antagit är att hushållens matavfall per capita i stort sett är lika i alla inkomstgrupper, vilket tyder på att åtgärder mot livsmedelsavfall är lika relevanta i hög- som i medelinkomstländer. Läs mer.

Gratis mat! Så heter en dansk sajt och plattform som visar vart hemlösa, fattiga och andra som har behov av ett gratis mål mat kan vända sig och vart butiker, industrier med flera kan donera överskottsmat så att matsvinnet minskar.

foto:Pressbild

Coolt. I danska butikskedjan Nettos app kan man få veta vilka varor i en specifik butik som försetts med sänkt pris för att bäst före-datum är på väg att gå ut. Heja! Läs mer.

Genom det norska initiativet mot matsvinn i serveringsbranschen #Kutt matsvinn 2020″ har matsvinnet minskat med 15 procent. Nu tar man nya tag till 2030!

New Yorks borgmästare har tagit initiativ till en lag, The Excess Food Law, som beordrar butiker att donera mat som håller på att gå ut i datum till behövande. Under pandemin har efterfrågan på mat från matbanker och välgörenhetsorganisationer stiget enorm. Läs mer.

Om svenskarna slutar slänga mat under en enda dag gör det samma för planeten som om 2 200 bilar försvinner från trafiken under ett helt år. Under förutsättning att vi slänger lika mycket mat som britterna förstås. Det gör vi säkert… Läs mer.

I tre stater på den amerikanska västkusten har livsmedelskedjor, industrier och organisationer gjort en frivillig överenskommelse om att minska matsvinnet rejält. Hur det har gått? Läs rapporten här.

Kiwiskal kan rena vatten från tungmetaller enligt ny forskning. Läs mer.

Slut för idag. Fler updates här.

´´

Arkiv Granskning Hushållsekonomi Mat & Livsmedel priser

Lagvidrig prisinformation

24 mars, 2021

Köper man ett enda paket av Coops bacon väger det 140 gram. Köper man tre som hänger ihop väger de bara 125 gram styck. Lätt att förledas att tro att man gör ett superklipp när ett paket kostar 12,95 och och tre 32,95…. om man inte uppmärksammar skillnaden i vikt.

Scans trepack bacon kostar 36,50. Kan tyckas dyrare än Coops vid första anblicken, men är billigare per kilo, väger 140 gram per styck. Puh…

Om detta skriver Ulf Mazur, i tidningen Fri Köpenskaps senaste nummer. Heja Ulf! Kan tillägga att Änglamarks ekologiska bacon, ett paket, bara väger 120 gram…

Väldigt svårt att uppmärksamma skillnaden pris om det inte går att läsa jämförpriset för baconpaketen. Texten för pris per kilo är nämligen pytteliten och svårläst på de elektroniska etiketterna. Den går inte att läsa om man har den minsta synsvaghet, och är därmed fullständigt lagvidrig.

Så här står det nämligen i prisinformationslagen:

§ 4 Uppgifter om pris och jämförpris ska anges i omedelbar närhet till varandra med en stil och storlek som är lätt att läsa. // På hyllkantsetiketter ska jämförpriset särskiljas från priset genom att jämförpriset anges mot gul bakgrund.

Konsumentverket gör mycket bra. Men de fallerar gruvligt i sin tillsyn över lagen. Jämförpriset är ett mycket viktigt verktyg för oss konsumenter. En varas pris per kilo ger oss ett grepp om alla ordinariepriser, extrapriser, multipriser, superduperpriser, stammis- och medlemspriser som överfaller oss så snart vi går in i en livsmedelsbutik. Men vi måste kunna läsa informationen lättvindigt. Så säger lagen.

Nu skriver jag ytterligare en gång till Konsumentverket, och som exempel tar jag baconpaketen. Så får de något att bita i.

Pricer, som gör de elektroniska hyllkantsetiketterna ska man inte skälla på. Det är butikerna som helt och hållet väljer storlek på både etiketter och text.

Arkiv Djur, Miljö & Klimat Förpackningar Granskning

Skällde på Colgate – ångrar mig lite

3 mars, 2021

Häromdagen skällde jag på Colgate för att de har pappersförpackningar kring vissa tandkrämstuber. Helt i onödan tyckte jag. Och så fick de också en släng för att förpackningen är onödigt stor. Gillar ni att transportera luft frågade jag, väldigt näsvist.

Men… det här med förpackningar är svårt, vilket jag också anade.

Läs Colgates svar här. Lärorikt. Tack för det!

“Tack för ditt mail och visat intresse för vår hemsida och våra produkter.

Att göra våra förpackningar mer hållbara är högsta prioritet för Colgate. Vi har gjort betydande framsteg när det gäller att minska mängden förpackningar vi använder, öka det återvunna materialet i våra förpackningar och att göra dem återvinningsbara.

Tyvärr finns det nackdelar med att ta bort kartongen. Utan skyddet av kartongen kräver dagens stående tuber mer plast för att säkerställa produktkvalitet, extra förpackningsmaterial för säker leverans från lager till butik och de är 15% tyngre att transportera. Kartongstorleken i sig är baserad på ett antal faktorer, inklusive tubens storlek och volym, utsläpp som behövs för förändringar i omgivningstemperaturen och förändringar i tandkrämens densitet.

Förpackningar är komplicerade som du säger, men vi undersöker alltid nya lösningar. Exempelvis introducerade Colgate nyligen en första i sitt slag återvinningsbar tandkrämtub och vi delar öppet vår innovation med andra företag.  Vi utbildar också förpacknings- och återvinningsintressenter för att få dem att acceptera  tuben. Vi är redo för det kommande arbetet med att omvandla en av de mest använda formerna av plastförpackningar som hittills inte kunde återvinnas. Du kan läsa mer om våra åtaganden här:
https://www.colgatepalmolive.com/en-us/core-values/sustainability

Med vänliga hälsningar
Colgate Palmolive AB
Margareta Andersson
Konsumentkontakt


Som sagt, bra och lärorikt svar. Det jag undrar över nu är om kanske samtliga tandkrämstuber ska ha pappersförpackningar för ökad transporteffektivitet och minskad plast. Men det kanske blir för dyrt? Har ställt frågan till Colgate. Återkommer!

8 mars: Så här svarar Colgates på frågan

Tack igen för din förfrågan om vår Colgate tandkräm och för att du bryr dig om miljön.

Vid utformningen och tillverkningen av våra produkter försöker vi hitta vi en balans mellan kostnaden för konsumenten, kostnaden för tillverkning och leverans och kostnaden för miljön. Dessutom har Colgatetandkrämer olika formuleringar som ibland kräver en speciell förpackning för att bevara optimal smak och konsistens. Vi måste också se till att vi uppfyller våra juridiska skyldigheter och att konsumenterna har all information de behöver på förpackningen och tuben. Dessutom måste tandkrämen naturligtvis vara skyddad och säker att användas.


Det finns många faktorer att ta hänsyn till och tyvärr finns det inget enkelt svar som passar alla våra produkter över hela världen – det är därför kontinuerlig förbättring är en viktig del av allt vi gör.

Tack för att du tog dig tid att kontakta oss igen.

Med vänliga hälsningar
Colgate Palmolive AB
Margareta Andersson
Konsumentkontakt