Fakta Analys
Påverkan

Läkemedel ger försäljningstapp, AI minskar matsvinnet, bröd utan kanter, Stena Line på G och Ätbarts nya rapport.

Intressant hur GLP-1-analoger kommer att påverka matsvinnet och annat. Läkemedlen, t ex Ozempic och Wegovy behandlar diabetes 2 men tas också för att minska aptiten i syfte att gå ner i vikt. Äter man mindre och slänger mer- eller? Jag frågar Chat GPT. Ja, läkemedlen påverkar matsvinnet markant enligt flera studier. 25 procent uppger i en studie att de slänger mer mat för att de mår illa och har svårt förutse vilken mat de är sugna på. Efter att man har vant sig vid läkemedlet (tar cirka 90 dagar) minskar svinnet. Man blir mer försiktig med vilken mat man köper in. Inköpen minskar av kaloririka, söta och friterade livsmedel samtidigt som inköp av proteinrika livsmedel ökar något. Eftersom läkemedlen är dyra tenderar livsmedelsinköp och restaurangbesök att minska.  När folk äter mindre på grund av GLP1-läkemedel går det sämre för matbutikerna. I USA visar studier att om en person i ett hushåll börjar med läkemedlen så minskar matutgifterna med över 5 procent, och i ett höginkomsthushåll med 8 procent. HUI har gjort tre scenarier.I dag har 7,5 procent av svenska familjer en person som äter läkemedlet. Det motsvarar ett försäljningstapp i dagligvaruhandeln om 1,7 miljarder kronor. Om svenskarna härmar USA där någon i 15 procent av familjerna äter läkemedlet skullle det motsvara 5,1 miljarder i minskad butilksförsäljning.  Även alkoholförsäljningen minskar. Kolla här. Bild Diabetes Sverige.

Winnows grundare Marc Zornes med flera pratade matsvinn med Al Gore häromdagen. Tydligen har USAs matsvinn minskat med  2,2 procent senaste året. Det kan tyckas lite men är ett viktigt framsteg. AI har stor del av framgången  säger (förstås) Zornes. Med hjälp av AI kan data, som som helt enkelt inte varit tillgängligt tidigare, driva på bättre och snabbare beslut. Läs här.

Mängder av brödkanter kastas i världen. I bästa fall går de till biogas eller möjligen djurfoder. Det duger inte, tänkte ett hotell och  uppfann ett bröd utan kanter. Ett litet skifte inom livsmedelsteknik, men ett stort skifte i tänkande: Återvinn inte avfallet, se till att det inte blir något avfall i första hand är uppmaningen. Läs mer här.

Lunds kommun testar att skolpersonal får köpa överbliven lunchmat för 40 kronor per matlåda enligt en artikel i DN. Svårast är att göra något åt tallrikssvinnet. Paradoxalt nog blir det mest matsvinn när det är populära rätter på menyn: köttbullar, tacos, fiskburgare – eller schnitzlar. – Då toppar (eleverna) tallriken för att de inte vill behöva ställa sig i kön igen. Då tar de för mycket, äter inte upp, utan kastar i stället det som blir över, säger enhetschef Klas Thermenius.

Stena Line minskade matsvinnet med 600 ton (2024-2025) och sparade 30 miljoner kronor. På köpet blev  matkvaliten bättre och teamet gladare. Att få ner överproduktionen av mat var nyckeln till framgången. – Vi har gått från att fatta beslut baserat på magkänsla och tänka att ”det här är nog hur mycket vi kommer att behöva” till att i stället sträva efter att vara datadrivna i allt vi gör och bara köpa in det vi faktiskt planerar att laga säger Joakim Lells, Stena Line. Försäljningsdata gör t ex att vi vet hur många passagerare som planerar att äta ombord och vad de brukar äta. Läs mer här.

Föreningen Ätbarts Matbanksrapport #3 publicerades häromdagen. Den tar upp omfördelning av överskott från gårdar och offentliga kök och omfördelning till utsatta hushåll i Sverige. Rapporten ger även exempel på alternativ till det konventionella matsystemet och hur man kan tänka i strävan efter att minska matsvinnet.

Vid ett lunchevent för 1000 personer minskades mängden sås och salladesdressing till hälften. Svinnet minskade med 35 kg och 10 000 kronor sparades. Det är ett exempel som tas upp i artikeln ”How the Events Industry is Tackling Food Waste”. Under pilot- och samarbetsprojektet ”Low-Waste Events” minskade brödsvinnet med 55 proc, dressing och såser med 50 proc och fruktsvinnet med 85 procent.

Nästan tre fjärdedelar (73 proc) av de stora amerikanska företagen i livsmedelsbranschen tar upp matsvinn som ett problem i sin offentliga rapportering. Ändå har färre än ett av tre företag satt ett kvantitativt mål för att minska det. Läs ReFEDS rapport ”US Food Waste Committment Landscape”. 

Hur det går för butiker och företag som arbetar med eller mot matsvinn. Det kan du läsa om i Dagligvarunytt. Matsmart till exempel gjorde en förlust på drygt 300 miljoner kronor senaste året, avvecklar verksamheten i Tyskland, Österrike och Schweiz och koncentrerar sig nu på den nordiska marknaden. Klippster är relativt nya på marknaden och ser till att sälja överskott  till butiker och andra som säljer vidare partier som ”klipp” till hugade konsumenter. Oksalis Utbildning forsar fram. Företaget hjälper butiker att arbeta systematiskt med matsvinnsfrågan och omsätter 4 miljoner med en rörelsemarginal om 26 %. – Vi säljer vår kunskap och har inte stora omkostnader, förutom våra löner. Vi stämplade ut Ica Maxi i Göteborg nyligen, butiken har minskat sitt svinn med 35 procent och ger butiken miljonbelopp i besparing. Så klart tar vi rätt bra betalt för att leverera ett sådant resultat, men det är butiken som är den största vinnaren säger en av ägarna Christian Ruhdensjö, tidigare ICA-handlare till Dagligvarunytt. Se nedan. Bild Dagligvarunytt.

Kor gillar melon! Salico Oy/Greenfood (Picadeli) samarbetar med lokala bönder och skickar frukt, grönsaker, skal och rester till gårdar där 250 kor äter upp ”fodret”. Mest gillar de melon. Även om den här hanteringen kostar mer än att biprodukterna går till biogas är det  rätt att se till att varje råvara tjänare sitt syfte menar Greenfood. Sedan 2019 har företaget minskat svinnet med 73 procent. Läs här.

Nätverket Matsvinnet.se lägger ner verksamheten. Givetvis kommer vi på olika sätt, enskilt eller i samarbete, fortsätta kampen för mindre matsvinn och jag kommer att fortsätta med uppdateringar om hur matsvinnsarbetet fortskrider i Sverige och runt om i världen.

Fler uppdates här.