1 Matkedjan Willys har gjort en värdefull undersökning och bett drygt 1000 personer att svara på vilka matvaror de har slängt den senaste månaden. På första plats kommer bröd, följt av gurka, bananer, clementiner och tomater. Nästan varannan svensk slängde bröd. Genom att sänka priset på bröd med kort datum i butik har Willys minskat brödsvinnet med 17 procent under 2018.
3 Läs en välskriven artikel av den amerikanska journalisten Emily Atkin som ville göra gott för sig själv och klimatet, och börjar prenumerera på matlådor med frukt och grönsaker med fel färg och form och som annars skulle kastats. Men gör hon rätt? Hjälper hon planeten, eller stjälper hon?
4 Re:Winers är ett coolt projekt för att ta vara på vin som annars skulle destrueras. Minst 5 % av den gigantiska svenska vinmarknaden når aldrig någons glas. Ett samarbete mellan Brasri AB, en vinimportör, Food Loopz och Örebro Universitet/ Grythyttan.
ICAs tidning Buffé, som säkert läses av miljontals människor varje månad “folkbildar” kring att minska matsvinnet i flera nummer i rad. Så jätte bra! Det har de gjort tidigare också, men inte så konsekvent.
Coops tidning Mer Smak är inte dålig den heller och har ofta recept och reportage för att få oss att ta tillvara maten och äta upp.
Det slängs och förfars oerhörda mängder fullgod mat varje dag. I jordbruket, industrin, butikerna och hushållen. I ton räknat slänger vi där hemma mest. Men livsmedelsbranschen är riktigt goda kålsupare de också.
Danska Tulip lanserar en ny förpackning för strimlad skinka och salami, så kallad topping, läser jag i Food Supply. Hälften så mycket plast i förpackningen mot tidigare, lätt att försluta, förvara och frysa in. Och enkelt att ta precis så mycket man behöver, varken mer eller mindre = mindre matsvinn.
Håller förpackningen lika mycket som den lovar är det BINGO! Fast jag begriper inte varför Tulip har valt svart plast. Funkar inte bra att återvinna.
Knasig kyckling och kött! Knasiga “wonky” grönsaker lanserades av Coop för ett par år sedan. Grönsaker med “fel” färg och form som vanligtvis ratas av livsmedelskedjorna men har utmärkt kvalitet såldes i Coops butiker. Nu tar det brittiska företaget Musclefood det ett steg längre. De tar vara på och säljer kycklingfiléer som inte har “rätt” storlek för livsmedelskedjorna och även prima nötkött i “fel” storlek til ett bra pris. Musclefood tycker att det är synd att fina köttdetaljer mals ner till färs och chicken nuggets bara för att de råkar se annorlunda ut. Klokt.
Göteborgs stad har lyckats halvera sitt matsvinn på två år. Göteborgs Stad tillagar varje år runt 20 miljoner portioner mat i drygt 500 kök. 2016 gick 3,6 miljoner portioner årligen bort i svinn, motsvarande 1200 ton i koldioxidutsläpp. Närmare 1 miljon portioner har Göteborgs stad sparat på två år. Heja!
Måltid Sverige, nätverk för folk som arbetar med mat inom skola, vård och omsorg informerar om två webbinarier om matsvinn, 28 februari och 13 mars, anordnade av MatTanken.
“Substantially
reducing food losses at the production side and food waste at the consumption
side is essential for the global food system to stay within a safe operating
space. Both technological solutions applied along the food supply chain and
implementation of public policies are required in order to achieve an overall 50%
reduction in global food loss and waste as per the targets of the SDGs. Actions
include improving post-harvest infrastructure, food transport, processing and
packing, increasing collaboration along the supply chain, training and
equipping producers, and educating consumers.”
Fazer och Lidl samarbetar för att minska brödsvinnet. Hälften så mycket svinn blir det i brödhyllan när Lidl tar över ansvaret förbeställning och order från bageriet. Vanligt sedan länge är att bagerierna prognostiserar och fyller på hyllorna i livsmedelskedjornas butiker och tar tillbaka det som inte blir sålt. Slut med det alltså. Nu bestämmer Lidl i brödhyllan. Bra.
Forskare inom REFRESH, EUs projektet för mindre matsvinn, har undersökt hur konsumenter använder appar destinerade för att minska hushållens svinn. 28 konsumenter använde tre appar under tre veckor. App 1 hade måltidsplanerare, inköpslista, inventeringslista (av kylskåp och skafferi antar jag) och recept. App 2 en inköpslista som kunde delas och App 3 en inventeringslista med månatliga rapporter. Resultatet var nedslående. Apparna var inte tillräckligt användarvänliga. Personerna slutade använda dem innan försöket var slut. Minimal användartid och minimal ansträngning är nyckeln till framgång för matsvinnsappar enligt forskarna.
Huffington Post refererar i en intressant artikel till en studie av 119 hushålls matavfall i Seattle. En tredjedel av matavfallet var onödigt, samma andel som i Sverige. Hälften var livsmedel som inte använts, en tredjedel var matrester från middagsbordet och övrigt var “uncooked food”, vad som nu menas med det. I en annan studie från tre städer i USA var hela 68 procent av matsvinnet onödigt. Nästan som i Konsumentföreningen Stockholms studie av matavfall från 72 hushåll i Bromma från 2009, “Rapport från en slaskhink” . 57 procent av maten i soptunnorna var onödigt matavfall, d v s matsvinn. Resten var ben, kaffesump, skal m m.
Vid Davosmötet i förra veckan publicerade Ellen Mac Arthur Foundation en ny rapport “Cities and the circular economy of food”. År 2050 kommer 80 procent av världsbefolkningen att bo i städer. Vårt nuvarande livsmedelssystem passar inte längre för 21: århundradet, en ny modell krävs. 1. Maten måste produceras med regenerativa jordbruksmetoder och lokalt där det är lämpligt; 2. det måste gå att få ut mer av livsmedlen/ maten (använda biprodukter mer effektivt, förhindra matsvinn/avfall); 3. design och marknadsföring hälsosammare mat.
Gott Nytt År! Med nya friska tag för att minska matsvinnet. Fast det hände ju även ett och annat under 2018. Ganska mycket faktiskt. Här är en lite smått och gott från Sverige och internationellt i oprioriterad ordning. Vissa initiativ pratade vi om på SaMMA- nätverket i november. Mer från 2018 finns här.
Det största på matsvinnsområdet 2018 var kanske SVTs program i flera delar, “Maträddarna”. Bra program i sin genre och rejäl konsumentupplysning. Det är trots allt vi konsumenter som slänger mest mat i ton räknat, och programmet fick nog en och annan att äta upp mat som annars skulle kastats.
Heja Livsmedelsverket och alla andra som har engagerat sig för att komma överens om hur man mäter matsvinnet i storkök och restauranger. Ingen rocket science direkt, men bra att få det gjort. Mäts inte matsvinnet så finns det inte… Pinsamt att det dröjer så länge att få mätmetoder på plats för övriga i livsmedelskejdan.
Lidl har antagit ett mål om att halvera sitt matsvinn till 2025. Bland annat genom att erbjuda kassar med inte så perfekta frukt och grönsaker till starkt rabatterat pris. Varor som går ut i datum samma dag kan man köpa med 30 – 90 procents rabatt. 4 av 10 butiker donerar överbliven mat till välgörenhet. Målet är att alla butikerna ska göra det senast 2025.
ICA lanserade “Mitt klimatmål”. Där kan man med hjälp av ICAs kvittodata få koll på hur stor klimatpåverkan ens livsmedelsinköp har. Dessutom med mängder av hållbara tips.
Konsumentföreningen Stockholm uppdaterade sitt skolmaterial och lanserade en ny sida för sin kampanj “Släng inte maten”
Storbritanniens regering går “all in” och utnämner en “food waste tsar”. Ben Elliot heter han, tydligen en riking med adlig bakgrund. Han ska främst grilla livsmedelskedjorna så att inte en enda smula går till spillo utan i stället doneras till behövande. Drygt 150 miljoner kronor satsar regeringen på att stötta matbanker som t ex Fare Share som med hjälp av volontärer distribuerade tiotusentals ton överbliven mat från livsmedelsbutiker och industrier förra året. I den svenska regeringens Handlingsplan mot matsvinn nämns bara matdonationer bara lite flyktigt. Märkligt.
På tal om donationer har Stadsmissionen med flera redovisat ett forskningsprojekt “Affärsmodeller för logistiksystem för överskottslivsmedel”, om hur överbliven mat kan distribueras på ett effektivt sätt i logistikkedjan. Nya pengar för utveckling av projektet har beviljats av Vinnova.
En annan intressant rapport som släpptes det gångna året är ett studentarbete från SLU, “En het potatis- en undersökning av kommunikationen mellan färskpotatisodlare och handelsledet”. Kommunikationen med livsmedelskedjorna brister är slutsatsen och potatisodlare känner sig lurade. Rapporten finns inte digitalt. Är du intresserad, kontakta mig.
Det norska forskningsinstitutet SIFO har publicerat “Maten vi kastar”, Där har man bland annat studerat 26 hushålls förhållande till mat och matsvinn. De som kastar mest mat är unga, barnfamiljer och de med god inkomst är en av flera intressanta slutsatser.
Ninja Casinos marknadsföring strider mot lagens krav på måttfull spelreklam och nu vill KO få en praxis på området.
KO anser att det är viktigt att domstolen väger in hur sårbara grupper, personer med spelmissbruk eller som riskerar att hamna i spelmissbruk, påverkas av reklamen.
Ja, det är ju fullständigt nödvändigt.
Själv har jag länge tänkt att engagera mig mot spelbolagens vidriga marknadsföring. Men hindrats av tanken att om jag går in och granskar sajterna så kommer jag att förföljas av deras äckliga annonser vart än jag ställer kosan på nätet.
Fegt, ja. Men nu har ju KO ÄNTLIGEN tagit saken i egna händer. Bättre sent än aldrig. Kanske.
Men f-n vet. Många liv har gått till spillo i väntan på tuffare tag mot spelbolagens hänsynslösa framfart. Och media tiger (nästan) still. Tjänar multum på alla spelannonser. SvD är en av de få som rutit till. Tyvärr behöver man en prenumeration för att läsa artiklarna.
Förr i tiden räckte det med att peta i lite koffein i läsken. Nu handlar det om att pimpa dryckerna med BCAA, vitaminer, beta- alanin, citrullin, arginin, men absolut inget socker och riktigt hög koffeinhalt, 200 mg per ynka 250 ml.
Som jämförelse innehåller Red Bull 80 mg koffein.
Eller varför inte ta ett litet shot med koffein, 180 mg, blandat med ginseng och grönt te så får du i dig motsvarande två koppar kaffe i ett enda svälj.
Ja, så tänkte många år 2007 när Konsumentföreningen Stockholm lanserade sin klimatrapport om om allt buteljerat vatten som tappas, transporteras, handlas och körs hem på våra vägar. Trots att vi har utmärkt kranvatten på de flesta ställen i Sverige.
Människor lyssnade, tog åt sig, ändrade beteende och försäljningen sjönk som en sten. Nja, kanske inte som en sten, men 25 procent är ett väldigt stort försäljningstapp på kort tid. Bryggerierna grät och tillverkarna av Sodastream skar säkert guld med täljkniv. Borde haft royalty på den försäljningen…
Nå, hur har det gått sedan dess? Dricker vi mer eller mindre flaskvatten nu, tio år senare?
Försäljningen ligger fortfarande på en lägre nivå.
Vad har Coca-Cola nu hittat på? Nyheten Smartwater lanseras på stora reklamtavlor på pendeltåget och en gammal flaskvattenaktivist som jag blir nyfiken.
Men Smartwater är sannerligen inte så smart. Svårt att begripa varför ett skickligt företag som Coca-Cola ens kommer på tanken att först ånga upp vattnet, destillera det, sedan tillsätta mineraler och tappa på flaska. Vitsen är att vattnet får en ren, krispig smak enligt företaget.
Har smakat. Blir trött och lite arg. Det smakar inget alls. Som att kyssa sin faster, som min Pappa brukar säga när något smakar fullständigt menlöst.
Hur mycket extra energi går åt i onödan för att ånga vattnet kan man undra? Var det här det smartaste Coca-Cola kunde komma på när jorden håller på att gå under?
Tydligen. För enligt Coca-Cola har Smartwater blivit en storsäljare i USA inom kategorin “premiumvatten”, d v s särskilt dyrt och tjusigt buteljerat vatten. Kanske för att mycket vatten i USA är så klorerat att det smakar äckligt. Eller för att folk där inte är så smarta. Vad vet jag.
