Louise Ungerth - En hållbar blogg

Arkiv• Djur, Miljö & Klimat• Granskning• Mat & Livsmedel• Matsvinn

Stort svinn på gårdsnivå-Update matsvinn september 2021

13 september, 2021

Slopa multipriserna, inför straffskatt på slängd mat och kritik av brödrapporten.

Discarded spirits, “Once wasted, now treasured”, gör vodka, gin, vermouth och rom på sprit förstås men också på rester från vintillverkning, banan- och citrusskal, skal från kaffebönor m m. Snyggt paketerat. Funderar dock på hur mycket bananskal som återfinns i rommen…

Livsmedelsbutikerna kan bidra till att minska konsumenternas matsvinn, bland annat genom att slopa multipriser, mängdrabatt, om man köper fler av en och samma vara. Det konstaterar Livsmedelsverket i en ny rapport.

Boka in 29 september, Internationella matsvinnsdagen! Då anordnar Livsmedelsverket ett frukostseminarium, öppet för alla, om svinn av frukt och grönsaker. Länk hittar du här!

Bra information om matsvinn, för både företag och konsumenter, har Generation Waste på sin sajt. Generation Waste hjälper restauranger och kommunala kök att minska sitt matsvinn.

Brödbranschen är inte nådig i sin kritik av min rapport “Brödbusar del II. Men de läser rapporten som fan läser bibeln. Läs mer här.

Det indiska företaget Wastelink konverterar överbliven mat och svinn från livsmedelsindustrier, grossister och butiker till djurfoder.

Brittiska företaget Toastale, som gör öl på överblivet bröd, bär och annat svinn, uppmanar medborgarna genom kampanjen #TimeToRiseUp att skriva till sina riksdagsledamöter och kräva att förändringar av matsystemet – från jord till slaskhink- ska inkluderas i alla beslut som rör miljön vid COP 26 mötet i Glasgow i november.

Ytterligare ett upprop: Organisationen Feedback ber britterna att skriva till premiärminister Boris Jonsson med uppmaning till den brittiska regeringen att sätta livsmedel i centrum för Storbritanniens klimatpolitik. Bland annat genom att

anta ett mål om att halvera köttkonsumtionen i Storbritannien till 2030 och
anta strikta regler för företag och lantbruk att rapportera och minska matsvinnet
Läs mer här

Matt Homewood, dumpstrare och prisbelönt matsvinnsaktivist i Danmark är trött på att fotograferas sittande på högar av fullt ätbart mat som butiker har slängt och trött på att vi konsumenter får den mesta skulden för svinnet. Inför straffskatt på mat som butikerna slänger och ta bort momsen på mat som säljs ut några dagar före bäst före datum skriver han i en uppgiven och engagerad krönika. Fullt rimligt tycker jag.

Tänkvärt diagram från den nyligen publicerade rapporten från WWF och Tesco “Driven to waste”. Så här definieras “waste” i rapporten:
“This report considers the term food waste at the farm stage to apply to any outputs from primary food production that are, or were at some point, intended and suitable for human consumption but which end up either not being harvested or sent to one of a range of food waste destinations”. Här är en bra sammanfattande artikel från Bloomberg.

Här är ytterligare en artikel från Civil Eats om det enorma svinnet på gårdsnivå, denna gången i USA.

Midsona Food Service med bland andra Urtekram och Friggs som varumärken vill stödja högstadie- och gymnasieelever att bland annat minska matsvinnet med sin temavecka “Håll det hållbart”.

2,7 miljoner morötter slängs varje dag av hushåll i Storbritannien. Slänger vi lika mycket i Sverige, vilket vi säkert gör, blir det 415 000 morötter om dagen. Läs mer här och dividera med britternas siffror med 6,5 så får du en uppfattning om hur mycket mat som troligen slängs i Sverige.

Slutar med en intressant artikel från the Guardian, inte om matsvinn men ändå. De tjugo största kött- och mejeriföretagen i världen bidrar med mer växthusgaser än Tyskland, England eller Frankrike samtidigt som produktionen drar in 478 miljarder dollar i subventioner varje år. Det visar Organisationerna Friends of the Earth och Heinrich Böll Stiftung som står bakom The Meat Atlas.

Fler updates hittar du här.

Comments

Arkiv• Djur, Miljö & Klimat• Hushållsekonomi• Matsvinn

Brödbranschen- ni läser min rapport om brödsvinn som fan läser bibeln!

26 augusti, 2021

Bästa Martin Lundell, vd för Sveriges bagare och konditorer och Maria Sitell, kommunikationschef för Brödinstitutet,

Ni har skrivit en lång kritisk kommentar till min rapport Brödbusar del II som handlar om de enorma mängder bröd som slängs. Rapporten publicerades i maj 2021. Här är min kommentar!

Ni läser faktiskt min rapport som fan läser bibeln. Jag föreslår att ni tar av era egna vinklade glasögon och läser rapporten Brödbusar II ytterligare en gång. För ni har fel.

Ni anklagar mig för att skriva att bageriernas retursystem innebär ett systemfel. Det har jag inte skrivit. Jag skriver att systemfelet ligger i att både butiker och bagerier bakar alldeles för mycket bröd. Bröd som man redan på förhand vet aldrig kommer att gå åt(sid 3).
Ni säger att jag i rapporten argumenterar för att butikerna ska ta över brödaffären. Det är fel. Jag låter både brödbranschen, Sveriges bagare och konditorer (SBK), och livsmedelskedjorna komma till tals med sina respektive åsikter och argumenterar själv varken för den ena eller andra hållningen. Däremot framför jag fördelar och nackdelar med både retursystemet och om butikerna själva skulle köpa in brödet. Jag anser att min rapport ger de ” tydliga och korrekta infallsvinklar ” som ni själva efterlyser.
På vilket sätt är min analys av de två sätten att distribuera bröd felaktig? Jag redogör klart och tydligt för att störst andel bröd svinnas inom bake-off och butiksbakat bröd, d v s det bröd som butikerna själva ansvarar för, och att flest antal ton bröd svinnas inom bageriernas retursystem. Dessutom redogör även jag själv för SBKs siffror om ”överandel resp underandel av svinnet” som ni hänvisar till (sid 13).
Jag har skrivit rapporten av eget intresse och helt på eget bevåg och har inget som helst intresse av att stärka handelns position, som ni antyder. Mitt intresse är att minska brödsvinnet och att bland annat inspirera alla aktörer till följande: (sid 3).

Börja samarbeta! Dela information om försäljningsstatistik, kunddata, svinn, returer.

Inled gemensamma svinnprojekt, utvärdera, justera.

Mät och följ upp butikernas eget svinn, åtgärda, sälj ut överblivet bröd, donera.

Minska antalet brödsorter, ta bort ”svansar”.

Acceptera ”hål” i brödhyllan då och då, informera kunderna om anledningen.

Fundera över gemensamma lösningar så att överblivet bröd kan förädlas till andra livsmedel, djurfoder eller bioetanol.

Se över och uppdatera affärsmodellen och logistikkedjan.

Det är bara att sätta igång! För så här kan vi inte ha det.

Vänliga hälsningar

Louise Ungerth

Comments

Arkiv• Djur, Miljö & Klimat• Granskning• Matsvinn

Matsvinnet står för 10 procent av alla växthusgaser – Update juli 2021

29 juli, 2021

Sommarens rapportflod, krav om djurfoder av överbliven mat, UK engagerar sig i vattenbristen och Danmark publicerar svinnsiffor.

Matsvinnet i livsmedelskedjan motsvarar svinn av jordbruksgrödor på en areal större än den indiska subkontinenten. Det visar en ny studie av WWF, Driven to Waste: The global impact on food loss and waste on farms som gjorts i samarbete med Tesco. Matsvinnet påverkan på klimatet har underskattats. Matsvinnet bidrar snarare till tio procent av alla växthusgaser globalt än åtta procent som antagits i tidigare studier. Över 15 procent av alla livsmedel som produceras i jordbruket svinnas nämligen och lämnar aldrig gården, vilket har förbisetts i tidigare studier.

I Europa står matsvinnet för 15 procent av växthusgaserna. Det anges i en studie av WWF och WRAP från juni 2020, Halving Food loss and Waste in Europe by 2030. Här är en sammanfattning.

Att minska förbrukningen av kött- och mejeriprodukter är nödvändigt, men inte tillräckligt för att hålla den globala temperaturen under 1,5 grader eller att minska förlusten av biologisk mångfald. Men det är också viktigt att förändra hur animalier produceras anser Feedback i en ny rapport “Living well on leftovers“. Organisationen slår ett hårt slag för att överbliven mat på ett säkert sätt ska kunna omvandlas till foder till icke idisslande djur.

True Cost of Food heter en ny rapport av Rockefeller Foundation. I USA handlas mat för 1.1 triljoner* dollar per år. Men de verkliga kostnaderna är 3,2 triljoner dollar om kostnaderna för hälso- och sjukvård för de som blir sjuka av kostrelaterade sjukdomar inkluderas. Liksom nuvarande och framtida kostnader för matsystemets bidrag till vatten och luftföroreningar, minskad biologiska mångfald och växthusgaser. (*En triljon är tusen miljarder, d v s 1:a med 12 nollor.)

Inför G20 mötet i Rom i höst har Barilla Foundation låtit The Economist Intelligens Unit syna G20 ländernas initiativ för att göra livsmedelssystemet mer hållbart. Rapporten Fixing Food 2021- an opportunity for G20 countries to lead the way koncentreras till tre områden: matsvinn, hållbart jordbruk och utmaningarna kring mat och hälsa. När det gäller att minska matsvinnet uppmanas länderna bland annat att införa bindande lagstiftning för alla aktörer.

“Target, Measure, Act” är The Courtauld Comittments slogan. 249 företag i livsmedelsbranschen i Storbritannien har förbundit sig att minska matsvinnet och antagit nya mål för 2030. Nu handlar det inte enbart om att minska matsvinnet och reducera växthusgaser utan även åtgärder för att minska vattenbristen. År 2030 ska 50 procent av alla färskvaror komma från odlingar med en hållbar vattenhantering. Läs även Courtaulds Annual Report 2021. Respekt!

LMK group med Linas matkasse i täten hade ett matsvinn om 1,74 gram per måltid under 2020. 21,5 miljoner måltider levererades.

Företaget Matsmart som säljer överbliven mat har tagit in ytterligare 350 miljoner kronor i kapital och satsar stort på ett robotiserat lager i Örebro.

Till sist. Danmark har fått koll på matsvinnet. Miljöstyrelsen har för första gången kartlagt matsvinnet noggrant, förutom hushållens svinn som väntas först 2022. Intressant och svårt att jämföra med Danmark med Sverige. I svenska Naturvårdsverkets statistik handlar det om ton matavfall. Alltså även sådant som inte går att äta som skal, ben, kaffesump etc. I Sverige framhålls jämt hushållen som de stora svinnbovarna, men i DK är det industrin som svinnar mest enligt tabellen ovan.
Men Danmark har en jättelik livsmedelsindustri, säkert är det därför siffrorna är förhållandevis höga. Kanske blir det andra bullar när aktuella siffror för hushållens svinn publiceras nästa år. Spännande!

Fortsatt glad sommar! Vill du läsa fler updates så finns de här.

Comments

Arkiv• Djur, Miljö & Klimat• Konsument• Matsvinn

Hushållen inte största bovarna – Update matsvinn juni 2021

5 juli, 2021

Restaurang och food service slänger mest mat, UK minskar matsvinnet rejält, läs Toast Ales Impact report och Daloon säljer fula vårrullar.

Andelen mat som går till spillo i ton räknat av det som köps in är högre i restaurang – och foodservice (= grossist och storhushåll) jämfört med det som slängs i hushållen i Storbritannien. Det ser säkert likadant ut i Sverige. Detta och mycket annat spännande och tänkvärt finns att läsa i WRAPs “Key facts” om matsvinn i UK.

Mer info från UK, som leder ligan med att minska matsvinnet globalt. 27 procent mindre matsvinn 2018 jämfört med 2007 rapporteras. Att halvera matsvinnet till 2030 är fullt möjligt menar man. Den största minskningen görs i hushållen och livsmedelsindustrin. Läs mer.

Matnyttigt nyhetsbrev från EUs plattform för minskat matsvinn. Bra översikt om som händer i olika länder. Tack för tipset Karin Fritz, Livsmedelsverket.

Hur föda 10 miljarder människor på ett hållbart sätt 2050? World Resource Institute har listat 22 åtgärder som måste till. Nr 1 är att minska matsvinnet.

Toast Ale som gör öl av brödsvinn ( precis som svenska Crumbs )har publicerat sin Impact report, om hur företaget förändrar världen.

På ICA Älmhult kan den kund som hittar en vara som har tre dagar kvar till bäst före datum scanna varan och köpa den till lägre pris.

SAMS, Samarbetet för minskat matsvinn har publicerat sin första årsrapport. Fler medlemmar önskas!

Daloon säljer forårsrullar (vårrullar :-)) med kosmetiska fel i Danmark. Great!

Ny förpackningsteknik förlänger hållbarheten på fisk.

Skånemejerier skänker överskott av mellanmål till ensamkommande flyktingbarn på Mötesplats Otto i Malmö. Heja!

Utmana din restaurangpersonal att minska svinnet! Utmärkta tips från Leanpath.

“Go Bananas”! För cirka 3 kronor (25 cent) kan M&S’s kunder plocka på sig minst tre övermogna bananer som annars skulle slängts, samt två recept på hur man kan använda bananerna. Läs mer.

Noll matsvinn för rebellisk mathandlare i Visby. Läs artikeln i Cradlenet. Och apropå brödsvinn, här är en påminnelse om min nya Brödsvinnsrapport för er som har legat på latsidan och inte läst den ännu.

Avslutningsvis, Andreas Jakobsson, journalist och författare till boken “Svinnlandet” har dumpstrat mat från livsmedelsbutiker i många år. Nu har han på bloggen Dumpstringslyx startat en dumpstringsskola för hågade personer som vill lära sig hur man dumpstrar mat på bästa sätt.

Fler updates här!

Glad sommar!

Comments

Arkiv• Djur, Miljö & Klimat• Hushållsekonomi• Matsvinn

Ny rapport: Brödsvinnet måste minska-konsumenterna betalar notan

3 juni, 2021

Enorma mängder bröd går till spillo varje dag. Det är vi konsumenter som betalar notan, i pengar och i påfrestningar på klimatet och den biologisk mångfalden.

Nu har jag skrivit en uppföljande rapport om brödsvinn.

Brödbusar del II.

Den första rapporten “Brödbusar är vi allihopa” publicerades sommaren 2019 med ett seminarium i Almedalen. En intensiv diskussion om brödsvinnet följde. Vad har hänt sedan dess?

Det bakas alltjämt för mycket bröd i Sverige. Enorma mängder bröd äts aldrig upp utan bränns i värmeverk eller blir biogas, bioetanol och djurfoder.

Störst andel bröd svinnas inom bake-off och butiksbakat bröd.
Flest antal ton bröd svinnas inom bageriernas retursystem.

I en studie från Högskolan i Borås och Sveriges Lantbruksuniversitet från 2019 uppskattades det totala brödsvinnet till 80 000 ton per år varav 40 000 ton svinnas i bagerier och butik. Siffran är omdiskuterad.

De tre stora leverantörerna som står för 80 procent av allt förpackat bröd i Sverige är inte transparenta. De vill inte uppge hur mycket osålt bröd de tar i retur från butikerna. Och de flesta butikskedjor, dock ej alla, har dålig koll på hur mycket butiksbakat bröd som svinnas. Kedjorna och de stora bagerierna är också oense om hur svinnet ska minska.

Brödsvinnet har stor miljöpåverkan; på klimatet och den biologiska mångfalden. Men också på hushållens ekonomi. Till syvende och sist är det vi konsumenter som betalar för svinnet. Svinnet måste minska och då krävs att butiker och de stora leverantörerna börjar samarbeta. Det gör de inte i dag.

Här är tips på enklare åtgärder för branschen:

Bagerier och butiker: Dela försäljningsstatistik, kunddata, svinn och returer och inleder gemensamma projekt för att minska svinnet
Minska antalet brödsorter. I dag kan det finnas långt över 100 sorters förpackat bröd i en medelstor butik. Det driver på svinnet.
Acceptera att det är ”hål” i hyllan då och då. Kunderna överger inte butiken för att de inte hittar ”sitt” bröd, utan väljer ett annat.
Börja mäta och åtgärda butikernas svinn av bake-off och butiksbakat bröd.

”Brödbusar del II” tar upp orsaker till brödsvinn, åtgärder, synpunkter från bagerier och butikskedjor, vad som händer med brödsvinnet samt olika initiativ för att minska svinnet. Rapporten har färdigställts under våren 2021.

Rapporten har skrivits av purt intresse och helt på eget bevåg.

Den bygger på intervjuer med branschorganisationer, leverantörer, butikskedjor och butikspersonal, forskare och experter. Tack till alla som har bjudit på tid och kunskap. Ett särskilt tack till Lovisa Madås som har designat rapporten.

Comments

Arkiv• Djur, Miljö & Klimat• Granskning• Matsvinn

Sätt matsvinnet på agendan! Update matsvinn april 2021

6 april, 2021

Mycket mat slängs i rika och inte så rika länder. Bamse engagerar sig mot matsvinnet. Vad gör myndigheterna med miljonerna?

Resvinn kallas ett stort matsvinnsprojekt med finansiering från Vinnova. Nästan 50 projektpartners från olika delar av livsmedelskedjan deltar. Just nu prövas en interaktiv app, Resvinn guide 2.0 som ska få butikspersonal att inspirera hushållen att slänga mindre mat.

Leverantörerna ansluter sig men handlarna är ännu inte med på tåget. Det menar Louise Kallenberg, grundare av INnOUT, en digital marknadsplats där leverantörer kan sälja varor med kortare datum till livsmedelsbutiker. Läs mer.

Du hittar massor av intressant och värdefull data i Livsmedelsverkets nya stora konsumentundersökning ” Matsvinn i hemmen”. Själv tror jag dock att fler än hälften av oss svenskar har kallare i sitt kylskåpet än 6 – 8 grader. Tror inte man har koll helt enkelt. Sedan cirka tio år tillbaka är kylskåpen nämligen förinställda på + 4 – 5 grader när de levereras och så himla många äldre kylskåp finns det väl inte i våra bostäder- eller? I ett kallt kylskåp, typ + 4 grader, håller maten nästan dubbelt så länge som i vid + 8 grader.

Mer från myndigheterna. Jordbruksverket har släppt rapporten “Livsmedelsförluster i Sverige”. Den presenterar metoder för hur livsmedelsförluster kan följas upp i produktionskedjorna för nötkött, griskött, mjölk, fisk, vete, potatis, morötter och jordgubbar fram till butiksledet.

En annan ny spännande rapport från Jordbruksverket är “Hållbara Livsmedelssystem” som bland annat redogör för pågående initiativ på området och ger förslag till åtgärder.

Bamse vill också minska matsvinnet! Läs mer.

Vad gör Livsmedelsverket med matsvinnspengarna? Riktigt mycket visade det sig när jag för Föreningen Matsvinnets räkning intervjuade Karin Fritz, ansvarig för matsvinnsarbetet. Läs här.

Det nya sättet att luncha på jobbet? Lunch.co kallas en app för arbetsplatsen där kollegor kan köpa och sälja sina hemlagade luncher till varandra.

“Monitoring Food waste and loss in the Nordic countries” heter en ny rapport av Nordiska rådet.

Den 23 mars var det “Matlådans dag” instiftad av ICA. Kolla alla fina matlåderecept och matsvinnstips!

INTERNATIONELLT

Sätt maten på agendan! Nästa stora klimatmöte, COP 26, hålls i Glasgow. Livsmedelsystemets påverkan på klimatet finns inte ens med på dagordningen. Ändra på det uppmanar organisationen Feedback tillsammans med 50 ytterligare organisationer Bara att hålla med. Läs brevet till beslutsfattare här.

https://currentaffairs.adda247.com/unep-food-waste-index-report-2021/

United Nations Environment Programme har publicerat FOOD WASTE INDEX REPORT 2021. 8-10 per cent av alla växthusaser generas av mat som i slängs i slutändan. En viktig slutsats som går på tvärs av vad man tidigare antagit är att hushållens matavfall per capita i stort sett är lika i alla inkomstgrupper, vilket tyder på att åtgärder mot livsmedelsavfall är lika relevanta i hög- som i medelinkomstländer. Läs mer.

Gratis mat! Så heter en dansk sajt och plattform som visar vart hemlösa, fattiga och andra som har behov av ett gratis mål mat kan vända sig och vart butiker, industrier med flera kan donera överskottsmat så att matsvinnet minskar.

Coolt. I danska butikskedjan Nettos app kan man få veta vilka varor i en specifik butik som försetts med sänkt pris för att bäst före-datum är på väg att gå ut. Heja! Läs mer.

Genom det norska initiativet mot matsvinn i serveringsbranschen #Kutt matsvinn 2020″ har matsvinnet minskat med 15 procent. Nu tar man nya tag till 2030!

New Yorks borgmästare har tagit initiativ till en lag, The Excess Food Law, som beordrar butiker att donera mat som håller på att gå ut i datum till behövande. Under pandemin har efterfrågan på mat från matbanker och välgörenhetsorganisationer stiget enorm. Läs mer.

Om svenskarna slutar slänga mat under en enda dag gör det samma för planeten som om 2 200 bilar försvinner från trafiken under ett helt år. Under förutsättning att vi slänger lika mycket mat som britterna förstås. Det gör vi säkert… Läs mer.

I tre stater på den amerikanska västkusten har livsmedelskedjor, industrier och organisationer gjort en frivillig överenskommelse om att minska matsvinnet rejält. Hur det har gått? Läs rapporten här.

Kiwiskal kan rena vatten från tungmetaller enligt ny forskning. Läs mer.

Slut för idag. Fler updates här.

´´

Comments

Arkiv• Granskning• Hushållsekonomi• Mat & Livsmedel• priser

Lagvidrig prisinformation

24 mars, 2021

Köper man ett enda paket av Coops bacon väger det 140 gram. Köper man tre som hänger ihop väger de bara 125 gram styck. Lätt att förledas att tro att man gör ett superklipp när ett paket kostar 12,95 och och tre 32,95…. om man inte uppmärksammar skillnaden i vikt.

Scans trepack bacon kostar 36,50. Kan tyckas dyrare än Coops vid första anblicken, men är billigare per kilo, väger 140 gram per styck. Puh…

Om detta skriver Ulf Mazur, i tidningen Fri Köpenskaps senaste nummer. Heja Ulf! Kan tillägga att Änglamarks ekologiska bacon, ett paket, bara väger 120 gram…

Väldigt svårt att uppmärksamma skillnaden pris om det inte går att läsa jämförpriset för baconpaketen. Texten för pris per kilo är nämligen pytteliten och svårläst på de elektroniska etiketterna. Den går inte att läsa om man har den minsta synsvaghet, och är därmed fullständigt lagvidrig.

Så här står det nämligen i prisinformationslagen:

§ 4 Uppgifter om pris och jämförpris ska anges i omedelbar närhet till varandra med en stil och storlek som är lätt att läsa. // På hyllkantsetiketter ska jämförpriset särskiljas från priset genom att jämförpriset anges mot gul bakgrund.

Konsumentverket gör mycket bra. Men de fallerar gruvligt i sin tillsyn över lagen. Jämförpriset är ett mycket viktigt verktyg för oss konsumenter. En varas pris per kilo ger oss ett grepp om alla ordinariepriser, extrapriser, multipriser, superduperpriser, stammis- och medlemspriser som överfaller oss så snart vi går in i en livsmedelsbutik. Men vi måste kunna läsa informationen lättvindigt. Så säger lagen.

Nu skriver jag ytterligare en gång till Konsumentverket, och som exempel tar jag baconpaketen. Så får de något att bita i.

Pricer, som gör de elektroniska hyllkantsetiketterna ska man inte skälla på. Det är butikerna som helt och hållet väljer storlek på både etiketter och text.

Comments

Arkiv• Djur, Miljö & Klimat• Förpackningar• Granskning

Skällde på Colgate – ångrar mig lite

3 mars, 2021

Häromdagen skällde jag på Colgate för att de har pappersförpackningar kring vissa tandkrämstuber. Helt i onödan tyckte jag. Och så fick de också en släng för att förpackningen är onödigt stor. Gillar ni att transportera luft frågade jag, väldigt näsvist.

Men… det här med förpackningar är svårt, vilket jag också anade.

Läs Colgates svar här. Lärorikt. Tack för det!

“Tack för ditt mail och visat intresse för vår hemsida och våra produkter.

Att göra våra förpackningar mer hållbara är högsta prioritet för Colgate. Vi har gjort betydande framsteg när det gäller att minska mängden förpackningar vi använder, öka det återvunna materialet i våra förpackningar och att göra dem återvinningsbara.

Tyvärr finns det nackdelar med att ta bort kartongen. Utan skyddet av kartongen kräver dagens stående tuber mer plast för att säkerställa produktkvalitet, extra förpackningsmaterial för säker leverans från lager till butik och de är 15% tyngre att transportera. Kartongstorleken i sig är baserad på ett antal faktorer, inklusive tubens storlek och volym, utsläpp som behövs för förändringar i omgivningstemperaturen och förändringar i tandkrämens densitet.

Förpackningar är komplicerade som du säger, men vi undersöker alltid nya lösningar. Exempelvis introducerade Colgate nyligen en första i sitt slag återvinningsbar tandkrämtub och vi delar öppet vår innovation med andra företag. Vi utbildar också förpacknings- och återvinningsintressenter för att få dem att acceptera tuben. Vi är redo för det kommande arbetet med att omvandla en av de mest använda formerna av plastförpackningar som hittills inte kunde återvinnas. Du kan läsa mer om våra åtaganden här: https://www.colgatepalmolive.com/en-us/core-values/sustainability

Med vänliga hälsningar
Colgate Palmolive AB
Margareta Andersson
Konsumentkontakt

Som sagt, bra och lärorikt svar. Det jag undrar över nu är om kanske samtliga tandkrämstuber ska ha pappersförpackningar för ökad transporteffektivitet och minskad plast. Men det kanske blir för dyrt? Har ställt frågan till Colgate. Återkommer!

8 mars: Så här svarar Colgates på frågan

Tack igen för din förfrågan om vår Colgate tandkräm och för att du bryr dig om miljön.

Vid utformningen och tillverkningen av våra produkter försöker vi hitta vi en balans mellan kostnaden för konsumenten, kostnaden för tillverkning och leverans och kostnaden för miljön. Dessutom har Colgatetandkrämer olika formuleringar som ibland kräver en speciell förpackning för att bevara optimal smak och konsistens. Vi måste också se till att vi uppfyller våra juridiska skyldigheter och att konsumenterna har all information de behöver på förpackningen och tuben. Dessutom måste tandkrämen naturligtvis vara skyddad och säker att användas.

Det finns många faktorer att ta hänsyn till och tyvärr finns det inget enkelt svar som passar alla våra produkter över hela världen – det är därför kontinuerlig förbättring är en viktig del av allt vi gör.

Tack för att du tog dig tid att kontakta oss igen.
Med vänliga hälsningar
Colgate Palmolive AB
Margareta Andersson
Konsumentkontakt

Comments

Arkiv• Djur, Miljö & Klimat• Mat & Livsmedel• Matsvinn

Matsvinnsvecka i UK. Blir avundsjuk – Update mars 2021

1 mars, 2021

Ny konsumentundersökning, klimatavtryck från skolmat kan minska, var tredje portion sjukhusmat slängs.

Tack Willys, som återigen har gjort en värdefull konsumentundersökning.

Willys lät Sifo fråga drygt 1000 konsumenter följande: “Om du tänker på matvaror som du slänger innan de tagit slut, vilka tre matvaror känner du att du mest sällan lyckas använda upp hela av?” Flest svarade tacosås, bröd och gurka. Av mat man har kvar i kylen anger folk tacosås, brödkanter (!) och salladsrester.

Jag slängde också massa slattar av tacosås innan Sara Begner på Coop lärde mig för en herrans massa år sedan att använda skvätten som smaksättare i omeletter, pastasåser och annat. Såklart. Hade inte tänkt på det.

Tips till Santa Maria och alla andra som gör tacosåser. Gör förpackningen ännu mindre. Och du, tacosåsen håller väldigt länge även om den har varit öppnad om du har använt en ren sked i burken och håller kallt i kylskåpet, + 4 grader.

Generation Waste hjälper restauranger och storkök att minska sitt matsvinn. Här bjuder de på ett lärorikt webbinarium om hur man tar vara på mat i restaurang- och storkök. Klok kunskap för alla.

Livsmedelsbranschens hållbarhetsrapporter börjar droppa in. Alltid spännande. ICA Sverige har minskat sitt totala matsvinn 2018 – 2020 från 1,65 till 1,43 procents viktandel. Skulle vara intressant att veta hur många ton det blir. Axfood minskade sitt matsvinn från 1,47 procent till 1,25 procent av omsättningen 2019 – 2020. De går åt rätt håll alltså. Hos ICA anges svinnet i vikt och hos Axfood i kronor. Lite knöligt att hålla reda på.

Lantmännen inviger en bioetanolfabrik i Danmark. Där gör man etanol, djurfoder och kolsyra av matrester, liksom man gör på Agroetanol i Norrköping, som tar hand om mycket bröd som svinnas från butiker och bagerier. Skulle dock inte säga att fabrikerna minskar matsvinnet. De omvandlar matsvinnet. Ingenting annat.

Hemköp sålde kassar med 350 ton frukt och grönsaker som annars skulle slängts 2020 och är på väg mot att halvera matsvinnet till 2025, enligt ett pressmeddelande.

Semmeldags har det varit och Coop Visby, som jag berättar om här, gjorde vodka på överblivna semlor och fick stor uppmärksamhet i media tillsammans med Too Good to Go’s semmelkampanj.

En avhandling från KI visar att klimatavtrycket av skolmaten kan minska med 40 procent samtidigt som kostnaderna, näringsvärdet och matsvinnet ligger kvar på ungefär samma nivåer. Läs mer.

I Region Skåne slängs var tredje portion sjukhusmat. Nu ska man ändra på det. Lyssna här.

Mät mer och minska svinnet! RISE har tillsammans IVL tagit fram tre branschspecifika verktyg för hur matsvinnet kan mätas. Så jättebra! Läs mer.

INTERNATIONELLT

Den första #FoodWasteActionWeek i UK går av stapeln 1 – 7 mars. Här uppmanas hushållen att skicka in tips och att anta utmaningar. Fina priser i potten. Fyrtio livsmedelsföretag är strategiska partners, exempelvis jättar som Unilever, Nestlé, Asda och M&S och ytterligare sextio företag stöder kampanjen. Läs här. Blir avundsjuk.

Lärorikt från Imperfect om varför goda äpplen och andra frukter och grönsaker ratas av butikskedjor.

I ett enormt lager i Stockport utanför London säljs matvaror som har gått ut i datum. Läs mer.

Slut för idag. Här finns fler updates.

Bli gärna medlem i Föreningen Matsvinnet. Snabbar du dig kan du vara med på årsstämman 9 mars.

Comments

Arkiv• Djur, Miljö & Klimat• Förpackningar

Hallå Colgate! Sicken onödig förpackning.

28 februari, 2021

Begriper inte att tandkrämsförpackningarna är tillbaka. Det har de i och för sig varit ett tag, men ändå. Dem slängde vi ju ut på 70-talet i protest. Vi plockade ur tuben och slängde demonstrativt förpackningen i en papperskorg i butiken. Det tog skruv och det tog inte lång stund förrän tandkrämsförpackningarna var borta.

Och nu är de tillbaka. På de dyrare tandkrämerna. Varför då Colgate? Och varför göra en förpackning som är onödigt stor dessutom? Gillar ni att transportera luft?

Eller kan det vara så att den fyrkantiga förpackningen är mer transporteffektiv än om tuberna transporteras utan förpackning? Att det blir mycket luft mellan tuberna. Kan möjligen vara så. Och att den energi man tjänar in på effektivare transport kompenserar för de resurser som gått åt för att göra själva förpackningen?

Förutsätter att någon på Colgate har räknat på det. Oavsett, så ska inte förpackningen vara större än vad som behövs. 10 – 15 procent överförpackning kan låta lite men det blir jäkligt mycket onödiga transporter totalt.

Förpackningar är ett roligt men krångligt ämne. Det är inte alltid som man tror.

Återkommer med vad Colgate svarar. Colgate-Palmolive har en himla tjusig hållbarhetsdeklaration så det gäller att svara upp mot den. Inte sant?

Här är lite mer om luft i förpackningar.

Comments

Older Posts