Arkiv Mat & Livsmedel Matsvinn

Mer svinn i Coronatider? Matsvinn update mars 2020

30 mars, 2020

Matlådans dag 23 mars gick nog obemärkt förbi de flesta i år. Dagen lanserades av ICA för några år sedan och plockades upp av Sydvatten med flera i år. Bild Sydvatten.

I Coronatider rycker permitterade in som volontärerGöteborgs Matcentral och distribuerar överbliven mat till behövande. Heja!

Danska företaget Too Good To Go som finns i 13 länder, etablerar sig nu i Sverige. Företaget är världens största matsvinnsrörelse med en app där överskottsmat från butiker, caféer, restauranger och hotell säljs till reducerat pris. Företaget arbetar även med opinionsbildning, utbildning i skolor, näringslivsprojekt och informationsspridning till allmänheten.

Trivsamma måltider har minskat matsvinnet med 40 procent vid äldreboende och sjukhus i Norrtälje.

Matsvinnsforskaren och “Klimatångestdoktorn” Helén Williams ger de bästa mattipsen under pandemin.

Ny handbok från Livsmedelsverket ska hjälpa skola, vård och omsorg att minska matsvinnet. Ladda ner här.

Så kan matsvinn och restprodukter bli foder. Läs en ny rapport från Jordbruksverket.

Nu har MatRätt, Göteborgs första sociala matbutik, slagit upp portarna. Här säljer man överbliven mat till fattigt folk och erbjuder arbetsträning för dem som står långt från arbetsmarknaden. Förebild är Matmissionen Hägersten och snart även Jakobsberg. Bravo Räddningsmissionen och alla sponsorer!

INTERNATIONELLT

Mat för 11 miljarder kronor har hamstrats i UK på tre veckor till följd av Coronapandemin. Risk för att mer mat i hemmen leder till ännu mer matsvinn enligt Cranfield University.

“A quote from a refuse collector: “In the past 2 weeks, we have seen a 30% increase in Food Waste collected from households, the additional weight is mainly fresh food that has gone out of date and was never even touched, some still in wrappers. ” Uppsnappat på twitter.

Norska Spot-on shop ligger i startgroparna för att samla samtliga butikserbjudanden om överbliven mat till rabatterat pris i en och samma app.

Kampanjen  #Flungtogetherfood är UKs senaste påfund för att få britterna att sluta kasta mat.

Lång artikel i The New Yorker om Sydkorea och matsvinnet.

Riktigt bra och viktig information från UKs Livsmedelsverk. När får vi se liknande från våra svenska myndigheter? Lättfattligt, enkelt och snabbt.

Slut. Här är fler updates!

Arkiv Granskning Hushållsekonomi Konsument priser

Hallå Konsumentverket! I butikerna står lagbrytarna på rad

8 mars, 2020

I butikerna står lagbrytarna på rad. Vad gör ni åt det?

Enligt prisinformationslagen ska prisinformation “vara väl synlig och lätt att uppfatta”. Vidare ska ” jämförpriset på hyllkantsetiketten skiljas från priset genom att jämförpriset anges mot gul bakgrund”.

Det är få livsmedelskedjor som följer lagen.

De digitala etiketterna är bland de värsta – inte sant?

Jämförpriset, liksom produktens slutliga pris, ska “anges med en stil och storlek som är lätt att läsa”. Lätt att läsa? Knappast. Jag kan med svårighet läsa jämförpriserna med glasögon. Min man Ulf kan inte läsa dem alls.

Köpte paprika i går. 14,95 kronor kilot. Blev glad. Lågt pris, säkert överskott på paprikor tänkte jag och gick för att väga paprikorna. Funkade ej. Priset var 14,95 kronor per styck. Jämförpriset var 93 kronor kilot (!). Det kunde jag med stor ansträngning lista ut.

Det är bedrövligt att det finns en lag som ska följas men ingen tillsyn finns över lagen. Hög tid!

Skärpning alla butiker och skärpning Konsumentverket! Inte minst i dessa tider då många tillverkare manipulerar och minskar förpackningsstorlekarna så att styckpriset blir detsamma eller lägre än tidigare, medan kilopriset ökar. Med pyttesiffror är det jättesvårt att jämföra kilopris mellan olika varumärken. Så kan vi inte ha det.


Gör något! Lagför brottslingarna!

Tidigare fanns det bestämda regler för hur jämförpriser skulle anges, men den bilden är borttagen ur Konsumentverkets nya vägledning. Varför då?

Så här ska jämförpriset se ut!

Arkiv Granskning Mat & Livsmedel Matsvinn

Mycket svinn i butikerna- Update matsvinn februari 2020

4 mars, 2020

Jaha, så var det konstaterat. Det som så gott som alla redan visste. Att matsvinnet från butiker är mycket, mycket större än vad som redovisats tidigare. 100 000 ton i stället för 30 000 ton. Det visar Naturvårdsverkets senaste rapport. Tack för den! Läs mer här.

Nu har Sverige äntligen ett förslag till svenskt etappmål för minskat matsvinn. Så bra. Något att arbeta för och stämma av mot. Nu gäller det för alla att jobba på så det ryker, för så här lyder förslaget:

“Matsvinnet ska minska så att det sammantagna livsmedelsavfallet minskar med minst 20 viktprocent per capita från år 2020 till år 2025 samtidigt som en ökad andel av den svenska livsmedelsproduktionen når butik och konsument till år 2025.”

Livsmedelsverket, Jordbruksverket och Naturvårdsverket lämnade 2 mars sin slutredovisning av regeringsuppdraget 2017 – 2019 om minskat matsvinn. Sammanfattningsvis går det ganska trögt.

Willys har startat #restakuten och ger goda råd och tips till alla som har rester i kyl och skafferi men slut på idéer. Käck idé! Kolla på Insta

AGFO skriver om en ny rapport från Chalmers Industriteknik samt Stadsmissionens seminarium i januari. 5 000 ton mat skulle kunna doneras av industri och grossister till organisationer som distribuerar överbliven mat till fattigt folk. Det skulle räcka till ett mål mat om dagen i ett år till 25 000 personer. Endast 15 av 51 tillfrågade företag svarade på enkäten så siffrorna är skakiga. Skärpning!

Som alltid klokt talat av Andreas Jakobssons i bloggen Dumpstringslyx. Läs t ex om den hypade vegoburgaren “Beyond burger” som åker över Atlanten för att slängas. Dels säkert för att den inte köps av så många, nya produkter är ganska trögsålda och står för en stor del av matsvinnet. Dels för att den är märkt med sista förbrukningsdag och inte bäst före-datum. Då måste den slängas.

Fick just syn på den här gamla godingen, om brödsvinn, från i somras i Almedalen. Får uppdatera mig i frågan. Vad händer? Rapporterar i nästa update!

INTERNATIONELLT

Här är en krönika från en som försökt att livnära sig helt på mat från matsvinnsappar och gratismat under en vecka i London.

Och apropå London. “Olympia”, Londons enorma mässhallar, har lyckats minska matsvinnet med 17 procent. Läs hur här.

Startupföretaget Tresaure8 som bland annat uppgraderar överbliven mat till nya produkter i USA, har nu givit sig på hundmat tillsammans med företaget “Shameless pets”. Läs mer här.

Ju fler butiker desto mindre matsvinn i hemmen visar en studie från Cornell University. Däremot ökar svinnet i butik med antalet butiker.

“Wasting less food in a shitty food system won’t make that system any less shitty”

“The war on food waste is a waste of time”


Läs Austin Bryniarskis artikel i The Outland

Av 3 500 restauranger som bedömts i Frankrike av Guide Michelin belönades endast lite över 50 restauranger med Michelins nya utmärkelse för “Sustainable Gastronomy”. I lilla Sverige premieras hela åtta restauranger av Michelins nordiska guide. Ett av kriterierna är “Taking on a zero-waste, nose-to-tail approach”.

Den franska mejerijätten Danone investerar i företaget Phenix som har utvecklat flera digitala plattformar för att minska matsvinnet i butiker, industrier och jordbruk. Phenix finns i dag i fem länder, hanterar motsvarande 100 000 måltider av överbliven mat varje dag och tar hand om 50 ton matavfall/svinn som blir djurfoder eller biogas.

Slut för denna gång. Fler updates här.


Arkiv Djur, Miljö & Klimat Mat & Livsmedel Matsvinn

Heja Sverige! – Update matsvinn januari 2020

3 februari, 2020

Heja Sverige. Regeringen har anslagit 6 miljoner kronor om året i sex år, 2020 – 2025, till myndigheternas arbete med att minska matsvinnet. Det är väsentligt mer än de ynka 2,5 miljoner kronor per år som de tre myndigheterna, Livsmedelsverket, Jordbruksverket och Naturvårdsverket, fick dela på tidigare. Nu kanske det äntligen kan bli fart på en frivillig överenskommelse i Sverige á la Norges och UKs. Vi ligger efter. Pengarna behövs! (Bild ovan: dumpstrad mat av @dumpsterdivan)

IVAs projekt Resurseffektivitet och Cirkulär ekonomi har publicerat fem rapporter, varav en om matsvinn, ”Resurseffektiv livsmedelssektor i Sverige – Mätning av matsvinn och övrigt matavfall”. Här finns ett förslag till nationellt ramverk för hur svenska livsmedelsföretag ska mäta och rapportera sitt matsvinn och övrigt matavfall, en kartläggning av vilka lösningar som finns för att mäta matavfallet samt bidrag till att etablera en plattform för en frivillig branschöverenskommelse.

Livsmedelsverket har kartlagt matsvinnet i äldreboende och skolor. 6 100 ton mat förfars per år enbart i skolorna.

En av mina favoriter @dumpsterdivan  gör podden #viärmaträddarna. Lyssna bland annat på en intervju med matsvinnsforskaren Ingrid Strid som tycker vi ska “Utmana färskvarunormen”. Mycket klokt sägs.

Coop har tecknat ett ramavtal med Karma som ska underlätta för Coops drygt 800 butiker att sälja sitt matsvinn genom Karmas app. Coop hoppas att det även ska leda till merförsäljning av livsmedel till ordinarie pris i butikerna.

Hanna Sjöström, bloggare, har listat tre filmer om matsvinn som hon tycker du bör se! Se här

INTERNATIONELLT

Bild Flickr

I helgen gick det enorma eventet, Super Bowl, av stapeln i Miami, Florida. Ungefär 20 000 kg hamburgare, hummerstjärtar, korvar och annat uppskattas gå till spillo bara under den dagen. Läs här hur arrangörerna resonerar och vilka initiativ som tas för att rädda maten.

Heja Norge som har minskat sitt svinn med 12 procent mellan 2015 – 2018! Delmålet är 15 procent  2015 – 2020. Läs om Norges branschöverenskommelse som över hundra företag har skrivit under, läs om kampanjen ”Kutt matsvinn 2020”, läs om forskning kring matsvinn och mycket mer här.

UK släppte just sina matsvinnssiffror. Där har matsvinnet har minskat med 7 procent per person 2015 – 2018.  För att få ännu mer skjuts i arbetet släpper regeringen ytterligare 1,15 miljoner pund ur sin Food Waste Reduction Fund, till innovativa projekt för att minska matsvinnet. Läs mer här.

UKs konsumentkampanj ”Love Food HateWaste” har tagit fram ett nytt verktyg med information om hur man ska förvara maten. Riktigt bra!

Helsingfors stad bidrar med 600 000 euro till ett logistikcenter så att överbliven mat kan distribueras till behövande på ett mer effektivt sätt.

TRIFOCAL, en del av EU projektet Life, delar med sig av sitt prisbelönta material om matsvinn riktat till skolorna.

Ska restauranger donera överbliven mat? Svaret är inte så enkelt. Läs en lång intressant artikel i The Counter om restauranger som donerar eller vill donerar mat, om problem och möjligheter.

Enorma mängder mat går till spillo när vi flyger, för att inte tala om engångsmaterial av plast. Läs mer här.

Slut för denna gång. Här hittar du fler updates.

Arkiv Återvinning Djur, Miljö & Klimat

2 miljarder kuvert bränns upp- fixa återvinning!

7 januari, 2020

Återvinning är ett jäkligt knepigt område skrev jag häromdagen.

Just nu är jag återigen inne på kuvert. Drygt 2 miljarder kuvert bränns upp i Sverige varje år. De går inte att återvinna utan går till förbränning, trots finfina fibrer. Det retar mig rejält.


I USA och UK funkar återvinningen och säkert också på andra ställen. Varför inte här?

Kolla klippet från Michigan, USA.

Var övertygad om att just Svanenmärkta kuvert skulle gå att återvinna. I så fall kan man ju bara stifta en lag som säger att inget annat än godkänt lim och plast får användas vid tillverkningen. Men nix.

Har talat med pappersbruken i Sverige som tar emot förpackningar, mjukpapper och tidningar för återvinning.

Plasten i fönsterkuverten kan de fixa och likaså limmet på kuverten man slickar igen. Det är de självklistrande kuverten som ställer till stora problem.

Kan man åka till månen borde det väl gå att tillverka ett lim som inte sätter igen filtren i pappersmaskinerna?

Men så finns det ett annat problem. Kuvert omfattas ej av pappersinsamlingen. Tillverkarna betalar ej avgift till Förpacknings- och Tidningsinsamlingen för att de ska ta reda på kuverten.

Fixa limmet och fixa avgiften till FTI. Bums!

GOTT NYTT ÅR!

Arkiv Djur, Miljö & Klimat Förpackningar Matsvinn

God Jul- Matsvinn Update nov-dec

19 december, 2019

God Jul!

Här hittar du lite smått och gott om matsvinn. Till exempel att…

Aftonbladet satsar stort på området matsvinn med mängder av artiklar under devisen “Matsmart Onsdag”. Aftonbladet är Nordens största nättidning så den här informationen lär nå ut till breda lager. Känner på mig att hushållens svinn minskar…

Gänget bakom Karma utvecklar företaget till något mer än en app för att köpa överbliven mat i restauranger och butik. Karma har nyss startat en Karmunity och postar info om matsvinn i allmänhet, recept, tips etc på sociala medier. Och med ett antal följare och tusentals e-postadresser på fickan når man många. Spännande att se vart detta tar vägen.

Inför riksdagens budgetdebatt om livsmedelsstrategin i förra veckan publicerade Föreningen Matsvinnet en debattartikel i GP. I sitt anförande nämnde Maria Gardfjell, MP, både artikeln och föreningens arbete mot brödsvinnet,(1.16 minuter in). Disclaimer: Är styrelseledamot i Föreningen Matsvinnet, därför detta skryt.

Resvinn kallas ett nytt forskningsprojekt med ett fyrtiotal företag och organisationer inblandade. Syftet är att hitta ett logistiksystem som gör att ätbar mat som annars skulle ha slängts av butiker och grossister kan komma till nytta i restaurangkök.

Karlstad Universitet med Helén Williams och Fredrik Wikström i spetsen tog hem storslam, 3,8 miljoner kronor, av totalt 10 miljoner i projektpengar i Lidls plastutmaning. Stort grattis till dem och övriga pristagareHär ger Helén tips som minskar matsvinnet i jul.

INTERNATIONELLT

Varje dag slängs 2,7 miljoner morötter i England. Typ en halv miljon morötter om det vore i Sverige. Här är några inspirerande morotsrecept från den brittiska regeringens ständigt pågående och uppfinningsrika matsvinnskampanj “Love Food- Hate Waste”

Drygt 30 procent av skörden lämnas på åkrarna visar ny fältstudie från Kalifornien. Lantbrukarna själva underskattar svinnet med 150 %!

The Gleaning Network sprids nu till övriga områden i UK. Frivilliga ger sig ut på åkrarna och plockar grönsaker som av någon anledning inte går att sälja. Grönsakerna eller frukten doneras till välgörenhetsorganisationer med flera. Här är en handbok  för hur man går tillväga. Bara att sätta igång!


Här ovan göder 12 000 ton apelsinskal marken i Costa Rica.

FAO har publicerat en ny rapport om det globala matsvinnet, “Moving forward on Food loss and Waste reduction”.

I förra veckan höll EU sitt sjunde möte inom EU Platform on Food Losses and Food Waste. I dokumentet “Time’s up for food waste” ges rekommendationer och “call for action” för hur matsvinnet ska hejdas. Samtidigt presenterade FoodDrink Europe, livsmedelsindustrins branschorganisation, en deklaration med åtaganden samt krav på politiska åtgärder. Här är dokumentation från mötet.

Happy Hour i butikerna. Ett sätt att minska matsvinnet skriver New York Times.

Intressant artikel i Forbes om matsvinn, AI m m

God Jul!


Arkiv Återvinning Förpackningar Granskning

Fortfarande förbannad på “komposterbart” material. Nu anmäler jag!

7 december, 2019

Lovade att återkomma. Fortfarande förbannad på begreppet “komposterbar”, och även “biologiskt nedbrytbar”.

Häromveckan skrev jag om de “miljövänliga” “komposterbara” engångstallrikarna av palmblad som inte alls går att sortera och samla in för kompostering, trots att det står på förpackningen.

Vi har nämligen inga storskaliga anläggningar för industriell kompostering i Sverige. Och det är sannerligen inte bara palmbladstallrikar som är “komposterbara”. Nu anmäler jag företag som marknadsför produkter som “komposterbara” till Konsumentverket och ber att de reder ut när ordet får användas.

Begreppet är jäkligt vilseledande för konsumenter som vill göra rätt. Och när jag ändå är igång ber jag dem att även titta på förpackningar som märks med “biogradable” eller “biologiskt nedbrytbar ” som gafflarna på bilden ovan. Det signalerar att det inte gör så mycket om det hamnar i naturen. De bryts ju ner. Nej det gör de ej. 


Nå, vad ska vi göra med palmbladstallrikarna då’? Hur ska de återvinnas?

De ska brännas upp helt enkelt. Eller “energiåtervinnas” som det också kallas.

Tack vare många bra personer och inte minst Johan och Bea på Sörab har jag rotat fram följande:

Att lämna tallrikarna till biogasutvinning går inte. För att bryta ner dem på 30 dagar som är intervallet i en biogasanläggning behövs högre temperatur än vad som genereras där. Det är inte skadligt att ta med tallrikarna i processen men rötresterna som ska ut på åkrarna kommer att vara “förorenat” av större, ännu ej nedbrutna, bitar, och då kan gränsen för högsta halt av synliga föroreningar överskridas.

Fast…andelen palmbladstallrikar av de totala rötresterna (biogödseln) torde ju vara försvinnande liten, någon tusendels promille, om ens, tänker jag. De är ju knappast någon storsäljare. Så biogas skulle säkert kunna gå, med lite vilja.


Men då har vi andra problem.

Hur ska konsumenter kunna hålla koll på vilka engångstallrikar som kan gå till rötning och vilka som ska gå annorstädes? Lika bra att allt går till restavfall ( förbränning) säger branschen, som ofta hänvisar till pedagogiska problem. Och lite ligger det väl i det.

Men vad värre är, när det gäller återvinning av engångsprodukter på det hela taget, omfattas de inte av producentansvaret. De räknas inte som förpackningar. Få tillverkare och/eller försäljare av engångsartiklar betalar avgift till FTI för att deras varor ska samlas in från hushållen, sorteras och återvinnas.


Återvinningen borde gå att ordna förstås, och det bör man göra på stört – inte sant?

Det anses bra att att återvinna kladdiga pappersförpackningar, då borde det vara lika bra att återvinna kladdiga papperstallrikar, eller hur?

Oavsett vad man tycker om engångsartiklar och oavsett kommande plastförbud, kommer engångsartiklar av någon sort att finnas kvar på marknaden och då får man se till att de går att återvinna.

Lös det!

Arkiv Djur, Miljö & Klimat Granskning Matsvinn

Stort om matsvinn – Update oktober

4 november, 2019

Det största som har hänt den senaste månaden är att Lidl har offentliggjort hur mycket mat de svinnar i ton. 6 400 ton är Lidls matsvinn. Heja Lidl som är så modiga och går ut offentligt med siffrorna! Bravooo!

Lidl har 4,7 procent marknadsandel. Om vi skalar upp Lidls siffror till att gälla alla livsmedelskedjor i Sverige, skulle det bli 136 000 ton svinn av livsmedel från svenska butiker. Det är mycket det. Och väldigt mycket mer än vad Naturvårdsverkets siffror visar, som är 30 000 ton. En siffra, som vi som engagerar oss i frågan har misstrott allt sedan den publicerades.

Aftonbladet har i samarbete med Matsmart.se gjort tre korta filmer med information och tips om hur länge maten är okej efter bäst före- datum. Trehundrafemtio tusen personer öppnade den första filmen för två veckor sedan! Intressant. Frontar gör jag.

Bild lånad från Dumpstringsdivans snygga instagramkonto

Två eldsjälar som sätter fokus på butikernas svinn är @dumpsterdivan på Instagram och Andreas Jakobssons blogg Dumpstringslyx. Följ, titta, läs och begrunda!

Stadsmissionen har gjort en film om den växande matfattigdomen och vad som behöver göras för att överbliven mat ska kunna gå till dem som behöver den bäst.

Jag påminner som (nästan) alltid om AGFOs nyhetsbrev och artiklar som ofta tar upp matsvinnet.T ex den här.

Mer än 20 procent av skörden som lämnas i fält skulle kunna säljas i stället för att plöjas ner. Det menar forskare i North Carolina. 20 procents högre skörd helt enkelt!

Meal Makers och några skolor i Göteborgs stad testar att köpa in partier med livsmedel som har nära till bäst före – datum. Låter som en mycket god idé!

Södersjukhuset har minskat sitt matsvinn med 70 procent. Till hjälp har de kostplaneringsverktyget Matilda och en kylskåpsapp. Coolt.

Matsmart.se tar in ytterligare 180 miljoner kronor i en investeringsrunda för expansion utomlands. Det är investerare i Tyskland som lättar på plånboken samt även tidigare investerare som IKEA, Norrsken och Axel Johnsons D-AX.

Här hittar du dokumentation från matsvinnsmyndigheternas dag om matsvinn.

INTERNATIONELLT

Nya produkter poppar upp hela tiden som – mer eller mindre- minskar matsvinnet. Här har Pulp Pantry tagit tillvara på fruktspillet från juicebarer, pressat ihop det, kryddat upp lite och lanserar dem som ingrediens till hemmagjord granola. Påhittigt! Och juicebarer finns det ju gott om….

Nya mer hållbara textilier utvecklas av matavfall skriver Forbes, till exempel från ananasblad. 700 000 ton apelsinskal kan också bli kläder hoppas italienarna.

USA baserade Winnow, som minskar matsvinnet genom digitala vågar och AI i bland andra IKEAs kök, tar in nya stålar. Senaste verktyget är Winnow Vision, en kamera som tar bilder på den mat som slängs. Sedan används bilderna till att träna upp verktyget att känna igen och registrera den mat som gått till spillo. På så sätt slipper personalen att knappa in data.

Matvett.no tipsar restaurangbranschen om hur de ska minska matsvinnet. Inte lika flashig kampanj som WRAPs Guardians of Grub.

Tesco tar tillvara på svinn som uppkommer i packerier och lagerhus i Kenya och donerar grönsaker och frukt till skolor. Utmärkt idé att ta efter för svenska livsmedelskedjor- inte sant?

Slut för denna gång. Fler updates finns här

Arkiv Återvinning Förpackningar Konsument Marknadsföring

“Komposterbart” material vilseleder. Är förbannad!

25 oktober, 2019

Förbannad, frustrerad och irriterad på all vilseledande information om miljövänliga “komposterbara” engångsprodukter.

Deltog som volontär på ett event för några helger sedan. Så otroligt fint arrangerat med diskussioner och workshops om viktiga frågor i underbar miljö vid havet. Ljuvlig mat i tält men inga diskmöjligheter. Därför hade arrangörerna verkligen ansträngt sig för att välja engångmuggar, tallrikar och bestick skulle vara det allra bästa för miljön. Komposterbara och inte av fossilt material.

Dra åt skogen alla företag som marknadsför sina produkter som “komposterbara”! Låter tjusigt men är begrepp som är totalt vilseledande. Vi har inga anläggningar för storskalig industriell kompostering i Sverige, för det är det som krävs för att bryta ner materialet.

De dyra palmbladstallrikarna och muggarna av bagasse, en restprodukt från sockerrörsproduktion måste gå i tunnan för brännbart. Inte till återvinning. Det meddelade kommunens återvinningscentral när jag ringde dem.

Blir förbannad och frustrerad. Tar kontakt med FTI, Förpacknings- och tidningsinsamlingen samt Fiskeby som är bruket som återvinner pappersförpackningar. Bagasse hade visst kunnat återvinnas säger Fiskeby. Men FTI säger nej. Ringer till Papstar som marknadsför produkterna. De är också frustrerade, har rotat i frågan och funderar på hur de ska marknadsföra produkten.

Ringer till Sörab, kanske kan palmbladstallrikarna gå som trädgårdsavfall? Blad som blad. Kvinnan jag talar med säger att det ska gå till brännbart. Ber att få tala med en expert. Han kommer på måndag. Puh.

Kollar med Konsumentverket om det kan anses som vilseledande och “greenwashing” att skriva “komposterbar” i företagens marknadsföring. Det finns ju ingen sådan storskalig möjlighet i Sverige. De tycker jag ska komma in med en anmälan. Jag tycker även de ska ta sig en titt på begreppet “nedbrytbart material “. Låter som om man kan slänga produkterna i naturen och att den snabbt bryts ner. Det kan ta åratal. Och handlar det om bionedbrytbar plast så funkar den inte heller i återvinningen. Sedan må den vara hur växtbaserad och fossilfri som helst.

Måste ta reda på mer. Jäkligt knepigt område att sätta sig in i. Återkommer i frågan.