Arkiv Djur, Miljö & Klimat Mat & Livsmedel Matsvinn Okategoriserade

President Xi ryter till- Matsvinn Update april 2022

30 april, 2022

Kinas anti-food law, upprop om tuffare lagstiftning, svårt att få tag i donerad mat, ny rapport från UNEP och gratis kokbok.

Kina slänger cirka 350 miljoner ton mat varje år. “Shocking and distressing” tycker Kinas presiden Xi. För något år sedan införde Kina en “anti-food waste law” som bland annat ska få kineser och restaurangägare att vara återhållsamma med mängden mat som serveras och att minska portionsstorlekarna. Till exempel slängs 40 procent av all mat som serveras vid banketter, bröllop, affärsluncher och andra tillställningar. Nu främjar regeringen “a clean plate behaviour”. Några av åtgärderna är att det ska bli lätt för restauranggäster att ta med en doggybag hem och höga böter utdelas för att streama mukbang, klipp på sociala medier där ungdomar vräker i sig mat. Allt enligt en artikel i The Economist.

Matsvinnsaktivister i Danmark uppmanar danskarna att skriva på ett upprop om tuffare lagstiftning i Danmark. Det råder brist på svinndata och därför kräver man att alla företag i livsmedelsbranschen ska åläggas att rapportera sitt svinn till myndigheterna varje år.

Svenska företaget Whywaste har tecknat avtal med brittiska jätten Asda som ska använda företagets digitala verktyg för att minska sitt svinn.

Polpa produkt information | Mutti Sweden

Drygt 54 procent av svenskarna svarar att främsta orsaken till att de slänger mat är att maten blivit unken eller gammal och 51 procent att frukt och grönsaker har blivit fläckiga eller mjuka. Det visar en undersökning av Mutti, den italienska tomatfabrikanten. Här är Muttis råd och tips på hur man undviker matsvinn.
Observe
ra att en öppnad burk tomater i ett rent och kallt kylskåp är fräsch åtminstone tio dagar om den täcks så att inte elaka bakterier kryper in.

Utnyttja tekniska lösningar för att minska matsvinnet uppmanar FN-organet UNEP, som tagit fram en rapport ” Reducing consumer food waste through green and digital technology” och en video för att visa hur teknik och och digitala hjälpmedel minskar matsvinnet i länder världen över.

Danska Spisbar som arbetar för innovativa lösningar mot matsvinn ordnar en konferens i Köpenhamn 18 maj kl 13-17.

Matavfall kan bli guld värt. Läs artikeln i Asian Scientist, “Transforming Food Waste into wonder.”

Påpassligt till påsken lanserade Too Good To Go Sillkoll med tips och råd om hur du undviker att slänga överbliven sill.

Matsvinnet minskar i Finland. Välgörenhetsorganisationer har svårt att få tag i donerad mat. Läs mer här.

För att uppmärksamma sin Stop Food Waste day 27 april har Compass group lanserat en nedladdningsbar kokbok som ska inspirera till att minska matsvinnet. Recepten har levererats av 45 kockar från 30 olika länder.

Bakslag för Californiens stränga food waste law? Läs här.

Till sist, en artikel i Anthropocene som hävdar att minska matsvinnet gör större nytta för den biologiska mångfalden än att folk ändrar matvanor till förmån för mer vegetabilier.

Fler updates här.

Arkiv Hushållsekonomi Mat & Livsmedel Matsvinn priser

Spara matpengar- Glad Påsk!

16 april, 2022

Tjaha. Så blev man sparexpert i ett huj. Både Aftonbladet och Expressen har intervjuat mig och fått tips hur man får matpengarna att räcka längre.

Här är 28 tips. Håll tillgodo och Glad Påsk!

 Råd, uttjatade men mycket effektiva

Håll stenkoll på jämförpriser! Pris per kilo eller liter. Det manipuleras hej vilt med förpackningsstorlekar. Blir en vara dyrare, så händer det att industrin minskar vikten eller volymen på förpackningen så att varan förefaller ha samma styckpris som tidigare.

Handla mat i lågprisbutiker. Numera har de ofta ett stort sortiment av god kvalitet. Där finns generellt pengar att spara, t ex Lidl, Willys, Matrebellerna ( i Stockholmstrakten).

Handla aldrig utan inköpslista. Inventera din kyl, frys och skafferi. Utgå från vad du har hemma och komplettera.

Ladda ner appen Matpriskollen. Suverän att botanisera i kring extrapriser om man har flera butiker att välja emellan på nära håll.

Frysta mat är super, till exempel bär och grönsaker. Ta fram så mycket du behöver. Minskar svinnet och de flesta är minst lika nyttiga som färska.

Inventera butikernas ”ät snart-hyllor”. Ser du god mat till nedsatt pris, köp! Ät inom någon vecka eller stoppa i frysen. Många butiker rear ut kassar med frukt och grönsaker som inte är 100 procent perfekta. De är en guldgruva för smoothies, grytor, soppor och fruktsallad.

Släng inte maten! Se till att den mat du köper äts upp.

Bäst före datum på mat är oftast satt efter + 8 grader förvaringstemperatur. Se till att din kyl står på + 4 grader. Då håller maten sig fräsch nästan dubbelt så länge som i + 8 grader.

Kolla inte varans ”bäst före datum”. Titta, lukta, smaka på maten i stället. Känns den okej, är den okej. OBS! Däremot ska du inte äta mat som har passerat ”sista förbrukningsdag” enligt Livsmedelsverket. Till exempel skaldjur, köttfärs och rå kyckling.

Köp inte varor till multipris/med mängdrabatt, typ ”köp tre till priset av två”, om du inte är bombsäker på att de går åt. En vara kostar alltid mindre än tre.

Behöver du ta bilen till matbutiken? Handla mycket på en gång men alltid efter inköpslista och passa på att göra flera ärenden samtidigt. Bilresorna är dyra. Förutom höga bränslekostnaderna minskar värdet på bilen efter varje mil.

Kanske tycker du att det är jobbigt att bli pluskund, stammis, medlem, prio o s v i olika butikskedjor, men här finns pengar att hämta. Ibland genom rabatt på hela köp och oftast extrabra erbjudanden till medlemmar. Några butikskedjor kräver endas id-kort/legitimation när du handlar och du slipper ha extra kort i plånboken. Seniorer får pensionärsrabatt i många butiker. Inventera!

Det kan löna sig rejält att betala allt man köper med ett kundkort med kredit, eftersom du även kan få viss poäng på allt du inte köper i livsmedelsbutiken som resor och kläder. OBS! Detta under förutsättning att du betalar hela beloppet när fakturan kommer. Då utgår nämligen ingen ränta. Det kan bli gott om insamlade poäng som kan kvittas mot till exempel ett ”gratis” storköp kring jul eller midsommar. Jag vet, det är ett  vanskligt råd att uppmana till kreditköp, men man kan ”få” extra matpengar. Här borde media göra en jämförelse mellan olika kundkort. Fördelar och nackdelar.

Fler tips!

Handla aldrig hungrig.

Gör en budget, och gör en budget för matinköpen. Tävla om att maten inte får kosta mer än t ex 1000 kronor i veckan för familjen. Gör det till en sport!

Köp Hanna Olvenmarks bok ”Portionen under tian” eller ”300 kronors veckorna” och/eller läs bloggen.  

Följ i media vilka livsmedel som har blivit speciellt dyra. Kaffe t ex. Passa på att köpa flera paket när det är extrapris om du har råd.

Avsätt någon/några timmar i veckan till att planera inköp och laga lite mat. Bra timpeng på det. Kolla kampanj- och extrapriser. Kanske erbjuder någon butikskedja dessutom 5 eller 10 procents rabatt på ett köp?

Genom t ex Appen Ingmar kan du lägga in olika matvaror som du kanske har köpt på extrapris och få tips på recept på goda maträtter där de ingår.

Rotfrukter, tex morötter, kål, lök och potatis är såväl hyfsat billigt- även om priset stigit även där- som gott och nyttigt. Gör en stor sats sallad på strimlad vitkål, morötter och lök, den håller sig upptill en vecka i kylen och går att variera med lite olika dressingar. Använd i grytor.

Töm frysen och skafferiet, där gömmer sig ofta fullt ätbar och god mat.

Går inte maten åt, frys in, även små portioner. Det går utmärkt att frysa t ex pasta och ris.

Gör en fruktsallad av kvarglömd frukt, lite skalskrumpna apelsiner och äpplen och frukt till extrapris. Kanske har du bär eller annat i frysen som ska gå åt. Ha till efterrätt, på morgonyoghurten eller filen. Barnen brukar älska detta, dessutom nyttigt. Fruktsalladen håller sig fräsch upptill en vecka i ett kallt kylskåp om du blandar i lite apelsinjuice.

Omelett är världens bästa restmat. Släng i det du har i kylskåpet, från halvskröpliga grönsaker, en överbliven skvätt tacosås till någon kokt potatis och en snutt köttfärssås, hyvla eller riv över kvarblivna ostskalkar. Ät och njut!

Köp t ex grönkål, potatis eller purjolök eller andra grönsaker till extrapris. Laga en stor sats soppa och frys in. Buljongtärningar är ofta på extrapris. Så enkelt att bara ta fram och tina. Tillsammans med gott bröd blir det en kalasmåltid till mycket låg kostnad. Soppa mättar! Liksom bönor och linser som ofta är hyfsat billig mat. Köper man inte färdigkokta bönor utan lägger ärtor och bönor i blöt är det väldigt billig och mättande mat. Liksom en hel kyckling som räcker till flera måltider.

Lyxiga granola kan kosta upptill 100 kr kilot. Men inte om du gör en stor sats själv med flera plåtar i ugnen samtidigt. Då har du granola i några veckor. Tar cirka 40 minuter att tillaga totalt. Och du kan strimla salladen eller göra fruktsalladen samtidigt som plåtarna med granola är i ugnen.

Lagar du mat, laga alltid någon portion extra. Du tjänar tusenlappar på att ta med matlåda i stället för att äta lunch ute.  Har du kallt i kylskåpet håller sig maten fräsch upptill en vecka. Och arbetar du hemma blir matlådan till perfekt lunch under veckan. Eller frys in.

Arkiv Djur, Miljö & Klimat Granskning Mat & Livsmedel Matsvinn

Maten räcker om… – Update matsvinn mars 2022

21 mars, 2022

400 forskare i ett upprop, nya rapporter, Svinnrik- nytt utbildningsmaterial, Google minskar matsvinnet och en miljard sekunder är 32 år!

Maten räcker! Det menar 400 forskare och experter som Potsdam Institute har samlat till en apell med anledning av befarad livsmedelskris på grund av kriget i Ukraina. Experterna uppmanar beslutsfattare att 1.Påskynda övergången till hälsosammare kost med mindre animaliska produkter i Europa och andra höginkomstländer. Då minskar mängden spannmål som behövs till djurfoder; 2. Öka produktionen av baljväxter och gör EU:s jordbrukspolitik mer miljövänlig för att minska beroendet av kvävegödselmedel och naturgas från Ryssland. 3. Minska mängden matsvinn, eftersom till exempel mängden vete som går till spillo bara i EU motsvarar ungefär hälften av Ukrainas veteexport.

Heja Axfood som har minskat sitt svinn till rekordlåga 1,19 procent av omsättningen. Livsmedelskedjan räknar med att nå målet om halverat matsvinn 2025. Axfood omsätter totalt 47,8 miljarder. Livsmedel för cirka 500 miljoner kronor svinnas. ( Här stod en annan siffra tidigare, den var fel)

Svinnrik– så heter Livsmedelsverkets och Finansinspektionens nya material som riktar sig till hemkunskapslärare som ska lära barn på mellan- och högstadiet hur matsvinn påverkar ekonomin, miljön och klimatet. Kolla inslaget i TV 4!

I dessa tider när det bollas med miljarder hit och dit kan jag inte låta bli att återigen p¨åminna om skillnaden mellan en miljon och en miljard:
Om man vet att en miljon sekunder är 11 dagar och att en miljard sekunder är 32 år så inser man att en miljard är väldigt mycket pengar.

eSmiley är ett svenskt företag som med hjälp av ett enkelt verktyg hjälper företag att väga, registrera och minska matsvinnet.

UNEP har i dagarna kommit med en tjock rapport “Reducing consumer food waste using green and digital technologies”.

Fler rapporter: “No food left behind”. WWF har sammanställt odlares erfarenheter från att mäta matsvinn i fält. Här visar man steg för steg hur man samlar in data och ger exempel på utrustning som behövs för att samla in fältprover. Här finns också en enkel beräkning för hur man kan bestämma storleken på provarean med mera.

Food Waste Action Week hölls 7 – 13 mars i UK med massor av tips riktade till hushållen. Fokus var märkningen på livsmedelsförpackningarna, hur man skiljer på “Best-before date” and “Use by date”. De brittiska reglerna skiljer sig mycket från Sveriges. Till exempel är mejeriprodukter märkta med “use by date”, d v s sista förbrukningsdag. Dumt.

Förvara gurka och broccoli i + 4 grader, då håller de sig fräscha väsentligt längre än i 9 grader. Det menar WRAP och uppmanar folk att handla grönsaker och frukt i lösvikt för att undvika plastförpackningar samt att inte slänga grönsaker på bäst- före datum. Läs mer här.

EU/Horizon 2020 ger 60 miljoner kronor till projektet “Från farm till gaffel”, där sju utvalda lärosäten i Europa ska samarbeta för att minska matsvinnet. Högskolan i Gävle deltar.

Google satsar stort på att minska matsvinnet i företaget. 2025 siktar man på att halvera matsvinnet för varje “Googler” och skicka noll matsvinn till soptippen. Google ska förhindra slöseri vid matinköp och upphandling, förbättra sina kök och caféer och se till att överskottsmat återanvänds eller kasseras på ett bra sätt. Antar att det handlar om biogas.

Waste2Func är namnet på ett unikt belgiskt projekt, som syftar till att på ett effektivt sätt samla in matavfall från jordbruk, livsmedelsindustri, stormarknader, restauranger e t c för att omvandla det till bioplaster och ytaktiva biobaserade tensider. 73 miljoner kronor har anslagits för att bygga en plattform för att samla in livsmedelsspill som idag ofta slängs, förbränns eller bara lämnas på fält och åkrar. Läs mer i Packnews.

Slut för den här gången!. Fler updates här.

Arkiv Djur, Miljö & Klimat Granskning Hushållsekonomi Matsvinn

Fula fiskar minskar matsvinnet – Update matsvinn februari 2022

21 februari, 2022

Mängder av torsk sorteras bort för att paneringen skavts av, för att en bit har blivit ojämn eller på grund av andra skönhetsfel. Det duger inte tycker livsmedelskejdan Willys och har tagit fram produkten “Fula fiskar” som säljs till 30 procent längre pris än ordinarie. I Garants serie “Svinnsmart” finns även ”Skeva skivor”, spillbitar från skivat smörgåspålägg och ”Maxad lax”, spill av skivad rökt och gravad lax.  Respekt!

SAMS, Samarbetet för minskat matsvinn har publicerat en Handbok för minskat matsvinn i privata restauranger. SAMS har även initierat ett viktigt examensarbete om “Orsaker till livsmedelsförluster av nötkött och potatis”.

Från och med januari 2022 kan man certifiera sin restaurang med IP Livsmedel, tillval matsvinn.  Exempel på regler som ingår är mätning av matsvinn, menyplanering och tallriksstorlekar.

Glad nyhet. Mora kommuns skolor och förskolor hade som mål att minska matvinnet med 25 procent jämfört med 2018. Men man lyckades minska med 37 procent! Firades med pannkaksfest!

Denna bild har ett alt-attribut som är tomt. Dess filnamn är Karin-Bildsten.png

Ännu en glad nyhet. Häromveckan öppnade Stadsmissionen ytterligare en Matmission, i Hallunda. En stor och fin butik dit livsmedelskedjor, industrier, grossister och matkasseföretag skickar överbliven mat som säljs för en mycket liten slant till folk som har ont om pengar. På bilden ser du Karin Bildsten, hållbarhetsstrateg och matsvinnsansvarig på Axfood som har varit drivande i att Axfood och andra företag inom livsmedelskedjan ska donera överskottsmat till personer som har svårt att få pengarna att räcka till. Matmissionerna erbjuder även arbetsträning för människor som står långt från arbetsmarknaden. Nu finns tre Matmissioner i Stockholm, två till planeras i år. Läs mer här.

Savvegy är ytterligare ett spännande företag som arbetar med att ta fram ätbara beläggningar som förlänger hållbarheten på frukt och grönsaker. Forskning och utveckling sker på Lunds universitet med partners som ICA, Lidl och Innovation Skåne. EU har just godkänt Akorn, en produkt med liknande funktion, för den europeiska marknaden. Här är information om ännu en beläggning, en schweizisk sådan.

Hagainitiativet presenterar 100 exempel på cirkulär ekonomi. Flera handlar om matsvinn, t ex Sopkökets catering på matsvinn, Löfbergs och Cirkle K’s “Räddat kaffe” och Allwins och Samhalls samarbete med att transportera mat som annars skulle slängas till folk som har dålig ekonomi.

I samband med USAs Superbowl slog Unilever ett slag för Hellmans majo i kampen mot matsvinn. Kul video? Njä… Men Hellmans kampanj om att familjer ska ha en “Fridge night” i veckan då man rensar kylen är inte så dum. Appar finns med tips och recept, inkl Hellmans majonnäs förstås!

Skift heter norska näringslivets klimatinitiativ. Att halvera matsvinnet i livsmedelskedjan är prio ett inom området Mat och Lantbruk. Norgesgruppen driver ett projekt med att implementera bäst före datum i streckkoderna i syfte att förbättra prognoser och beställningar m m.

Vilket är det verkliga värdet av en småkaka, t ex en choclate chip cookie? Kakan kostar 0,55 US dollar i butik, kostnaderna för ta fram kakan är 0,33 USD. Men tar man med kostnaderna för klimatpåverkan, vattenbrist, matsvinn, sociala kostnaderna för arbetet e t c så blir kostnaderna 0,89 USD i stället. Varav 63 procent “göms” för oss konsumenter. Boston Consulting Group har tagit fram rapporten “The True Value of Food” för World Economic Forum för att sätta fokus på vårt ohållbara matsystem och bidra med tankar och verktyg till förbättring.

“Ni slänger bokstavligen pengar i slaskhinken när ni slänger mat” ryter Wraps Helen White till britterna i The Guardian. Närmare bestämt över 8 000 kronor (730 GBP) går i slasken varje år för en familj med barn enligt Wraps senaste beräkningar.

Betala och lagra! Det är idén med Cold Hubs, solcellsdrivna “walk in” kylrum där småbrukare kan lagra sina produkter och förlänga hållbarheten från 2 till 21 dagar på färskvaror som frukt, grönsaker och andra lättfördärvliga produkter. Viktigt initiativ för att minska matsvinnet i utvecklingsländerna.

Frankrikes lagstiftning mot matsvinn diskuteras ofta. Men vad innebär den egentligen? Läs ovan och här. Det blir ganska dryga böter om man inte följer lagen. Men att företagen tvingas att donera mat låter bättre än det är. Det räcker med att donera 1 % för att inte bötfällas…

Glöm inte alla matsvinnräddare på sociala medier, till exempel Andreas Jacobsson med utmärkta bloggen “Dumpstringslyx”, FB-gruppen “Minska matsvinnet och konsumtionen” med över 20 000 medlemmar och många på Insta:
#viärmaträddarna #dumpsterdivan #dumpsterdiving #dumpstra #dumpstring #räddamaten #matsvinn #minskamatsvinnet #svinnsmart #ätupp #klimatsmartmat

Jag avslutar med en som vanligt klok och tänkvärd betraktelse av Gunnar Rundgren, “To waste or to waist”. Om det metaboliska matsvinnet, om vår överkonsumtion av mat.

Fler updates hittar du här.

Arkiv Djur, Miljö & Klimat Granskning Mat & Livsmedel Matsvinn

Nytt om matsvinn -Update januari 2022

20 januari, 2022

Gott nytt år! Livsmedelsföretag tvingas donera mat, Do Good Chicken äter matsvinn, Kentucky Fried Chicken får skäll i Kina, skolorna minskar matsvinnet och klisterlappar ökar hållbarheten på frukt.

4 000 ton. Så mycket matavfall genereras i Los Angeles County varje dag. Såväl middagsrester som frukt och mögliga grönsaker från livsmedelsbutiker och restauranger. Det mesta läggs på soptipparna. Men nu är det slut med det. En ny lag ålägger livsmedelsföretag, hotell, myndigheter, skolor, eventbolag m fl att donera minst 20 procent av den ätbara maten till människor i nöd. Resten måste komposteras eller gå till biogas. Läs mer här.

En stor majoritet av svenska grundskolor har satt mål för hur mycket matsvinnet ska minska. Det och mycket annat visar Livsmedelsverkets nya kartläggning av måltider i den kommunala verksamheten.

Bravo Rscued! Nu samarbetar Rscued med Svenska Lantchips och tillverkar chips av rödbetor och andra rotfrukter som har knasiga storlekar eller andra kosmetiska fel. Listade på ICA centralt. Bara det är en bedrift.

Bravo Matmissionen! Under 2021 överträffade Matmissionen sina högt ställda mål om att sälja och distribuera 1000 ton mat till personer i med låg inkomst som har svårt att få pengarna att räcka till. I de två butikerna i Jakobsberg och Hägersten hanterades hela 1187 000 kg matsvinn 2021! Totalt har alla Stadsmissioner räddat 2 100 ton mat från att bli matsvinn under 2021.

ReSvinn, Vinnovaprojektet som startade 2018 och har letts från Chalmers i syfte att utveckla ”Effektiv och innovativ redistribution av överskottsmat i Sverige” har kommit med sin slutrapport. Du kan ladda ner olika guider och verktyg till exempel för dig som arbetar i restaurang, i skola eller livsmedelsbutik. Verkar väldigt användbart och “hands on”.

Det stora brödsvinnet diskuteras i en artikel i Forskning och Framsteg. Kan man månne göra hamburgare av brödsvinn och svamp i framtiden?

KFC, snabbmatskedjan, får skäll i Kina för att de bidrar till ökat matsvinn. I den senaste reklamkampanjen får alla en leksak som köper en måltid. Leksakerna har snabbt blivit samlarobjekt och folk köper mängder av måltider bara för att kunna få tag i figurerna. Inte sällan slängs sedan maten. Hjärnsläpp av KFC anser China News.

Stix fresh är en liten klisterlapp som gör att frukt och grönsaker håller sig fräscha två veckor längre, enligt filmen ovan. Tidigare har vi stiftat bekantskap med Apeel.

Food Waste Funder Circle (FWFC). Så kallas ett nybildat nätverk för privata och offentliga investerare samt filantroper som vill investera i åtgärder för att minska matsvinnet. FWFC, grundat av ReFED och Upcycled Food Association, erbjuder en plattform för utbildning, samarbete och investeringar i syfte att minska matsvinnet med 50 % till år 2030.

Här är ReFEDs nyhetsbrev Januari 2022. Mycket på gång. Bland annat ett lunchseminarium ” Lunch and learn” 22 februari.

Drygt 1,5 miljarder kronor har företaget “Do Good Foods” tagit in från investerare 2021. I februari i år lanseras Do Good Chicken i amerikanska butiker. “The first domestic chicken brand actively combating climate change.” På förpackningen informeras om att varje kyckling bidrar till räddar två¨ kilo matavfall från att läggas på soptippen och minskar växthusgaserna med 1,5 kilo CO₂ekv . Marknadsföringen har godkänts av USDA. Do Good Foods samlar in livsmedel som frukt, grönsaker och kött från butiker genom smart logistik och infrastruktur och konverterar det till ett näringstätt kycklingfoder. Do Good Food poängterar att insamlingen sker först efter att butikerna har donerat överskottsmat till behövande. Den första fabriken kommer att ta emot 160 ton matavfall per dag från 450 butiker. Ytterligare fem fabriker planeras, och i februari kommer alltså de första “klimatreducerade” Do Good chickens att nå butikerna, uppfödda på mer hållbart foder. Läs mer i Politico.

Det absolut viktigaste är dock att se till att matsvinn överhuvud taget inte uppkommer. Det menar USAs Naturvårdsverk EPA i sin stora matsvinnsrapport som vi skrivit om tidigare. Huvudfokus kan inte vara att överbliven mat ska doneras eller bli till djurfoder även om det också behövs. Läs en bra artikel av Civil Eats här.

Bland de 10 viktigaste trenderna inom matsystemet 2022 är att finna lösningar så att matsvinnet minskar. Dels för att det är bra business, dels för att det är nödvändigt för att kunna föda världen framöver. Det menar s2gVentures i sin spännande trendrapport “Shaping the Future of Food 2022.

Denna bild har ett alt-attribut som är tomt. Dess filnamn är image-4.png


Höll ju på att alldeles glömma den största matsvinnssnackisen i internationell press de senaste dagarna: Den brittiska livsmedelskedjan Morrison som nu – hör och häpna- skippar “use by dates” ( sista förbrukningsdag) på mjölkförpackningarna och märker med “best before dates” ( bäst före datum) i stället. På så sätt vill man hindra att miljontals liter mjölk slängs i brittiska hem. Inget revolutionärt initiativ tycker vi svenskar, och på tiden att inte bara Morrisson utan att alla livsmedelskedjor i UK och överallt annars gör detsamma. 7 procent av mjölken som produceras i UK går till spillo.

Slut för idag. Fler updates hittar du här.

Arkiv Djur, Miljö & Klimat Granskning Matsvinn

God jul! Update matsvinn december 2021

19 december, 2021

God jul alla. Här är världens bästa guide för julbordet så du inte lagar för mycket mat. Konsumentföreningen Stockholms portionsguide med massor av bra tips. En klassiker i juletid.

USAs Naturvårdsverk, EPA, har publicerat en gedigen och tung rapport om matsvinn, den första i en serie om två. From Farm to Kitchen- the Environmental Impact of U.S. Food Waste. Miljöpåverkan från USAs matsvinn motsvarar utsläpp av växthusgaser från 42 kolkraftverk, oräknat metanutsläppen från deponier och vatten och energi som skulle kunna försörja mer än 50 000 hem.

Bild: Arla

Strax över hälften av svenskarna känner till datummärkningen “Bäst före- oftast bra efter”. Det visar en ny undersökning av Livsmedelsverket. Nästan alla i undersökningen, 91 procent, förstår att maten oftast går bra att äta efter att bäst före-datumet har passerat och 86 procent tycker att tillägget ”ofta bra efter” är ett bra sätt att märka livsmedel.

Norska Norsus har tillsammans med Matvett publicerat en ny rapport om matsvinn. Definitionen av matsvinn är densamma som Sveriges “Matsvinn omfatter alle nyttbare deler av mat produsert for mennesker, men som enten kastes eller tas ut av matkjeden til andre formål enn menneskeføde, fra tidspunktet når dyr og planter er slaktet eller høstet.” Matsvinnet är 400 000 ton årligen i Norge. Det motsvarar 75 kg matsvinn utslaget per person och år. 1,1 miljoner kg ätbar mat slängs varje dag, det ger ett årligt klimatavtryck på 1,3 millioner ton CO2-ekv samt en ekonomisk förlust på över 20 miljarder NOK. Matsvinnet totalt har minskat med 9 procent 2015 – 2020. Livsmedelsbranschen har minskat sitt svinn med 21 procent. Det är hushållen som ligger på efterkälken.

Det är bedrövligt att den brittiska regeringen ännu inte har utarbetat förslag om obligatorisk rapportering av matsvinn för företag inom livsmedelskedjan. Åtgärden beslutades 2018 och initiativet skjuts upp gång efter annan. Det menar en rad organisationer med bland andra Feedback i spetsen.

Det investeras många miljoner dollar i startups som arbetar för att minska matsvinnet. ReFED har en lista som är intressant att botanisera i.

Flera startups som arbetar mot matsvinn uppmärksammades vid The Nordic Impact Business Summit i december. Bland andra svenska Innocentia, Whywaste och danska Upfood.

Tolv kockar från fine-dining restauranger fick i uppgift att laga mat på matsvinn av Stars du Nord, en nordisk kocktävling. Här hittar du många bra tips!

Connecting Food Loss and Waste to Greenhouse Gas Emissions: Guidance for Companies. Så heter ett nytt verktyg för företag som vill beräkna hur mycket företagets utsläpp av växthusgaser kan minska genom att minimera förluster och svinn i verksamheten. Guiden har tagits fram av EUs Platform for Food Losses and Waste.

Fler rapporter: De offentliga köken kan spela en nyckelroll i att vänja danskarna vid att äta klimatvänlig mat, d v s mer växtbaserad och med mindre kött och mejeriprodukter. Det menar danska Klimatrådet som i en rapport uppmanar regeringen att bland annat bygga upp en offentligt tillgänglig statskontrollerad klimatdatabas med information om livsmedlens klimatavtryck.

Till sist, som ett tips som inte har med matsvinn att göra, men ändå. Det har kommit en intressant studie från Lunds universitet där man studerat EAT- Lancetdieten med hjälp av Malmös kost-cancerstudie. Forskarna menar att risken för att dö i hjärt-kärlsjukdom skulle minska med 32 procent och risken att dö i cancer med 34 procent om vi skulle äta enligt den omdiskuterade EAT-Lancetstudien jämfört med hur vi äter i dag.

God Jul och ett riktigt Gott Nytt År!

Fler updates hittar du här.

Arkiv Djur, Miljö & Klimat Granskning Mat & Livsmedel Matsvinn

Pengar dröser in- Update matsvinn november 2021

16 november, 2021

Miljarder till matsystemet, regnbågslax käkar matsvinn, ny app, var sjätte måltid slängs och mycket om COP26.

Jeff Bezos, grundare av Amazon, näst rikast i hela världen, har lovat att fylla på sin “Earth fund” med ytterligare 2 miljarder dollar (!). Pengarna skall gå till att återställa mark framförallt i Afrika och USA, att öka produktiviteten i jordbruket, minska utsläpp, bidra till att öka andelen vegetabilier i kosten samt minska matsvinn och förluster.

Matsmart, eller Motatos som företaget heter internationellt, har tagit in ytterligare 230 miljoner kronor i finansiering. Stålarna läggs till de nästan 350 miljoner som togs in tidigare i år. Pengarna ska användas till expansion på nya marknader.

Denna bild har ett alt-attribut som är tomt. Dess filnamn är image-2.png

Riktigt rolig nyhet! 4 ton regnbågslax har sett dagens ljus. Inte uppfödd på soja och fiskmjöl från fjärran länder, utan på insekter som käkat brödsvinn och matavfall från grönsaker och frukt samt rapsolja, musslor, sjöpung och lite fiskmjöl -och olja från Östersjön. Detta på grund av ett idogt arbete av Axfoundation, SLU, Älvdalslax och ytterligare 16 partners. Vill ha på julbordet! Går att köpa på Hemköp City, Hemköps Torsplan m fl butiker och restauranger så långt fisken räcker. Läs mer!

Denna bild har ett alt-attribut som är tomt. Dess filnamn är image.png

Nu provas en digital matsvinnscoach i fyra butiker. Det är Whywaste som i samarbete med ICAx har tagit fram ett verktyg som med hjälp av artificiell intelligens (AI) i realtid kan ge rekommendationer för hur butiken kan förebygga och minska sitt svinn. Låter klokt. Hoppas också att man lägger in rutiner så att butikerna bakar rätt mängd bröd i rätt tid så att inte så himla mycket bröd svinnas.

Markus Wahlgren, Stora Coop Visby blev vinnare av Dagligvarugalans Hållbarhetsinitiativ för sitt arbete med att minska brödsvinnet. Stort Grattis! Vill du veta mer? Läs min Brödsvinnsrapport Brödbusar del II- vad hände sen? Se sid 22.

Bild:Axfood

För varje kilo cashewnötter som produceras slängs 90 kg cashewäpplen, det fruktkött som sitter runt nötterna. Nu har företaget Cashewmeetly tillsammans med Axfood utvecklat en vegoprodukt av frukten som både är näringsrik och smakar gott. Läs mer.

Barnfamiljer och unga 18 – 29 år är de som slänger mest mat. Det och mycket mer visar Too Good To Go’s Matsvinnsrapport 2021.

Var sjätte måltid slängs i bamba! Det är Livsmedelsverket som kartlagt mängden matsvinn och orsaker i skolbespisningarna. Skattepengar och miljö går till spillo. Läs mer här.

Credit: Food Waste Scotland

Att skicka ett enda kilo matavfall på deponi- soptipp- ger lika stora klimatutsläpp som produktionen av 25 000 500 ml plastflaskor. Det menar Zero Waste Scotland som inför COP 26 samarbetat med den kände fotografen Rankin för att uppmärksamma problemet med matsvinn kopplat till klimatet. Tur att det är förbjudet i Sverige att lägga matavfall på tippen.

Växthusgaserna som genereras av livsmedelsproduktionen har ökat med 17 procent sedan 1990 samtidigt som världens befolkning har ökat med 45 procent. Det visar en ny studie av FAO som släpptes i samband med COP26. Det som bidragit med störst ökning är tillverkningen av gödselmedel, livsmedelsindustrin, transporter, förpackningar, dagligvaruhandeln samt matavfallet. Studien är ännu inte granskad, och lite svårgenomtränglig…

Mer från COP26: 100 länder har förbundit sig att minska utsläppen av metan, en potent växthusgas, med 30 procent till 2030. 30 procent av metanet kommer från animalieproduktion enligt denna artikel. Mycket kommer också från matavfall på soptippar världen över.

Mycket kritik har riktats mot att matsystemets påverkan på klimatet inte har getts större uppmärksamhet under COP26. Matt Homewood, The Urban Gardener, gjorde i alla fall ett framträdande under eventet där han pratade om magnituden av mat som slängs i dagligvaruhandeln världen över. Kolla föredraget här!  

Denna bild har ett alt-attribut som är tomt. Dess filnamn är image-3.png
Credit: Climate Healers/The Guardian

Och här är en artikel från The Guardian ” The cow in the room”, som berättar hur diskussionerna har gått om jordbruk, klimat och livsmedelsproduktion under COP26.

Vi avslutar med en krönika inför COP26 av Dr Richard Swannell, WRAP, “Fixing the food system can help make a giant step towards tackling climate change”

Fler updates här.

Arkiv Djur, Miljö & Klimat Granskning Matsvinn Omvärld & Trender

Mycket på gång – Update matsvinn oktober 2021

21 oktober, 2021

Riksdagsmotion om matsvinn, tre nya Matmissioner, möjlighet att lämna synpunkter på EUs bindande matsvinnsmål, 12 appar för att minska matsvinnet och läckert recept på brödpudding.

Beställde ett norskt fenalår, torkat fårkött, av min bror att ha till jul. Är halvt norsk så det är tradition. Så här står det på förpackningen:
Oöppnad förpackning: förvara torrt och inte över rumstemperatur. Öppnad förpackning: Förvara kallt ( 0-4 grader). Bäst före: Se datummärkning. Gått ut på bäst före datum? Ofta gott efter. Titta, lukta, smaka innan du kastar! Följt av loggan.
Rejäl upplysning med andra ord. Sverige, ta efter!

Maria Gardfjell och Anna Sibinska (båda MP) har skrivit en klok riksdagsmotion om matsvinn. En uppföljare till en motion från 2019. Heja!

Tre nya Matmissioner, så kallade sociala matmarknader, ska etableras i Stockholmstrakten genom samarbete mellan Stockholms Stadsmission, Svenska Dagligvaruhandel och Dagligvaruleverantörernas Förbund. Matsvinnet förväntas minska med 3 000 ton mat årligen. Läs här och här.

Too Good To Go har låtit YouGov göra en stor konsumentundersökning. Rapport publiceras inom kort. Här ovan är en liten teaser. Spännande!

Fram till 29 oktober kan du lämna synpunkter på EUs roadmap mot matsvinn och ett nytt lagbundet mål för minskat matsvinn i form av matavfall. Där kan du också läsa vad andra tycker och tänker.

World Food Day 16 oktober firade UK med att WRAP delade ut nästan fem miljoner kronor till olika projekt med syfte att förändra konsumenternas beteende och minska matsvinnet. Här är projekten som fick pengar.

En bra instruktionsfilm med tips om hur man minskar matsvinnet i storkök har Norrtälje Vatten och Avfall presenterat.

Matt Homewood, matsvinnsaktivist, sammanfattar här och här på ett utmärkt sätt varför matsvinnet måste minska och vilka som bär den största skammen för att så mycket mat slängs. Det är inte konsumenterna.

FoodTank har listat 12 appar som kan minska hushållens matsvinn.

AGFOs spännande frukostseminarium “Från svinn till vinn – morgondagens uppcyclade produkter” 27 oktober är tyvärr fullbokat, men kommer att filmas. Håll utkik! Under tiden kan du läsa artikeln Upcycling to a circular foodsystem av Steven M Finn och Sara Rovesi.

Anders René Jensen, Rema 1000 har fått motta utmärkelsen “Sträberen” ur danska HKH prinsessan Maries hand för sitt arbete mot matsvinn. Bland mycket annat har livsmedelskedjan Rema 1000 skippat multipriser ( rabatt på flerköp) så att konsumenterna inte köper på sig för mycket, lanserat mindre förpackningar av rågbröd och köttfärs utan att höja kilopriset och sagt ja till krokiga gurkor och andra grönsaker med kosmetiska “fel”. Prinsessan Marie tog emot utmärkelsen 2020.



WRAPs kampanj mot matsvinn, Love Food Hate Waste tuffar vidare. Nu hjälper de Channel 4 att räkna ut kändisars klimatavtryck. Läs mer på #TrashMonsters.

21 oktober går startskottet för Australian Food Pact, en frivillig överenskommelse mellan aktörer i livsmedelsbranschen att samverka för att göra livsmedelssystemet mer hållbart, motståndskraftigt och cirkulärt. Att minska matsvinnet står högst på dagordningen.

George Montbiot, känd och respekterad miljöjournalist ryter till mot att använda majs och andra grödor till biogasproduktion. Läs artikel och twittertråd.

Fareshare, Storbritanniens största matbank, protesterar tillsammans med 50 riksdagsledamöter mot att bidragen till matbankerna har upphört samtidigt som biogasindustrin subventioneras och attraherar både jordbrukare och industri att lämna överskottsmat till biogas i stället för att donera det till matbanker. Långt bättre att matsvinn föder fattiga människor än går till biogas är kontentan av uppropet. Läs mer här.

Här är en artikel från CEO magazine om de starkaste mattrenderna. Att minska matsvinnet är en av dem.

Under FNs toppmöte om hållbara matsystem Food System Summit 2021 som hölls i New York i september tog Sverige upp matsvinnet som en prioriterad fråga. Bra! Vad händer nu? Dags att se till att vackra ord blir verkstad. Anmäl dig till Kungliga Skogs- och Lantbruksakademiens digitala möte 29 oktober.

Avslutningsvis, får vi fresta med ett läckert svinnsrecept på brödpudding med apelsin och pecannötter. Låter gott tycker jag. 1 cup = 2,4 dl.

Fler Updates här.

Arkiv Djur, Miljö & Klimat Granskning Mat & Livsmedel Matsvinn

Stort svinn på gårdsnivå-Update matsvinn september 2021

13 september, 2021

Slopa multipriserna, inför straffskatt på slängd mat och kritik av brödrapporten.

Discarded spirits, “Once wasted, now treasured”, gör vodka, gin, vermouth och rom på sprit förstås men också på rester från vintillverkning, banan- och citrusskal, skal från kaffebönor m m. Snyggt paketerat. Funderar dock på hur mycket bananskal som återfinns i rommen…

Livsmedelsbutikerna kan bidra till att minska konsumenternas matsvinn, bland annat genom att slopa multipriser, mängdrabatt, om man köper fler av en och samma vara. Det konstaterar Livsmedelsverket i en ny rapport.

Boka in 29 september, Internationella matsvinnsdagen! Då anordnar Livsmedelsverket ett frukostseminarium, öppet för alla, om svinn av frukt och grönsaker. Länk hittar du här!

Bra information om matsvinn, för både företag och konsumenter, har Generation Waste på sin sajt. Generation Waste hjälper restauranger och kommunala kök att minska sitt matsvinn.

Brödbranschen är inte nådig i sin kritik av min rapport  “Brödbusar del II. Men de läser rapporten som fan läser bibeln. Läs mer här.

Det indiska företaget Wastelink konverterar överbliven mat och svinn från livsmedelsindustrier, grossister och butiker till djurfoder.

Bild

Brittiska företaget Toastale, som gör öl på överblivet bröd, bär och annat svinn, uppmanar medborgarna genom kampanjen #TimeToRiseUp att skriva till sina riksdagsledamöter och kräva att förändringar av matsystemet – från jord till slaskhink- ska inkluderas i alla beslut som rör miljön vid COP 26 mötet i Glasgow i november.

Ytterligare ett upprop: Organisationen Feedback ber britterna att skriva till premiärminister Boris Jonsson med uppmaning till den brittiska regeringen att sätta livsmedel i centrum för Storbritanniens klimatpolitik. Bland annat genom att

anta ett mål om att halvera köttkonsumtionen i Storbritannien till 2030 och

anta strikta regler för företag och lantbruk att rapportera och minska matsvinnet

Läs mer här

Matt Homewood, dumpstrare och prisbelönt matsvinnsaktivist i Danmark är trött på att fotograferas sittande på högar av fullt ätbart mat som butiker har slängt och trött på att vi konsumenter får den mesta skulden för svinnet. Inför straffskatt på mat som butikerna slänger och ta bort momsen på mat som säljs ut några dagar före bäst före datum skriver han i en uppgiven och engagerad krönika.  Fullt rimligt tycker jag.

Ovan är ett diagram från den nyligen publicerade rapporten från WWF och Tesco “Driven to waste”. Så här definieras “waste” i rapporten:
“This report considers the term food waste at the farm stage to apply to any outputs from primary food production that are, or were at some point, intended and suitable for human consumption but which end up either not being harvested or sent to one of a range of food waste destinations”. Här är en artikel från Bloomberg om rapporten. OBS! Friedrike Ziegler, forskare på sjömat, hörde av sig. Hon anser att 44 % svinn för fisk/skaldjur inte kan stämma. Troligen har man också räknat med fisk som enkom tas upp för produktion av fiskmjöl och – olja. Och säkert har hon rätt!

Här är ytterligare en artikel från Civil Eats om det enorma svinnet på gårdsnivå, denna gången i USA.

Midsona Food Service med bland andra Urtekram och Friggs som varumärken vill stödja högstadie- och gymnasieelever att bland annat minska matsvinnet med sin temavecka “Håll det hållbart”.

2,7 miljoner morötter slängs varje dag av hushåll i Storbritannien. Slänger vi lika mycket i Sverige, vilket vi säkert gör, blir det 415 000 morötter om dagen. Läs mer här och dividera med britternas siffror med 6,5 så får du en uppfattning om hur mycket mat som troligen slängs i Sverige.

Slutar med en intressant artikel från the Guardian, inte om matsvinn men ändå. De tjugo största kött- och mejeriföretagen i världen bidrar med mer växthusgaser än Tyskland, England eller Frankrike samtidigt som produktionen drar in 478 miljarder dollar i subventioner varje år. Det visar Organisationerna Friends of the Earth och Heinrich Böll Stiftung som står bakom The Meat Atlas.

Fler updates hittar du här.

Arkiv Djur, Miljö & Klimat Hushållsekonomi Matsvinn

Brödbranschen- ni läser min rapport om brödsvinn som fan läser bibeln!

26 augusti, 2021

Bästa Martin Lundell, vd för Sveriges bagare och konditorer och Maria Sitell, kommunikationschef för Brödinstitutet,

Ni har skrivit en lång kritisk kommentar till min rapport Brödbusar del II som handlar om de enorma mängder bröd som slängs. Rapporten publicerades i maj 2021. Här är min kommentar!

Ni läser faktiskt min rapport som fan läser bibeln. Jag föreslår att ni tar av era egna vinklade glasögon och läser rapporten Brödbusar II ytterligare en gång. För ni har fel.

  1. Ni anklagar mig för att skriva att bageriernas retursystem innebär ett systemfel. Det har jag inte skrivit. Jag skriver att systemfelet ligger i att både butiker och bagerier bakar alldeles för mycket bröd. Bröd som man redan på förhand vet aldrig kommer att gå åt(sid 3).
  2. Ni säger att jag i rapporten argumenterar för att butikerna ska ta över brödaffären. Det är fel. Jag låter både brödbranschen, Sveriges bagare och konditorer (SBK), och livsmedelskedjorna komma till tals med sina respektive åsikter och argumenterar själv varken för den ena eller andra hållningen. Däremot framför jag fördelar och nackdelar med både retursystemet och om butikerna själva skulle köpa in brödet. Jag anser att min rapport ger de ” tydliga och korrekta infallsvinklar ” som ni själva efterlyser.
  3. På vilket sätt är min analys av de två sätten att distribuera bröd felaktig? Jag redogör klart och tydligt för att störst andel bröd svinnas inom bake-off och butiksbakat bröd, d v s det bröd som butikerna själva ansvarar för, och att flest antal ton bröd svinnas inom bageriernas retursystem. Dessutom redogör även jag själv för SBKs siffror om ”överandel resp underandel av svinnet” som ni hänvisar till (sid 13).
  4. Jag har skrivit rapporten av eget intresse och helt på eget bevåg och har inget som helst intresse av att stärka handelns position, som ni antyder. Mitt intresse är att minska brödsvinnet och att bland annat inspirera alla aktörer till följande: (sid 3).

Börja samarbeta! Dela information om försäljningsstatistik, kunddata, svinn, returer.

Inled gemensamma svinnprojekt, utvärdera, justera.

Mät och följ upp butikernas eget svinn, åtgärda, sälj ut överblivet bröd, donera.

Minska antalet brödsorter, ta bort ”svansar”.

Acceptera ”hål” i brödhyllan då och då, informera kunderna om anledningen.

Fundera över gemensamma lösningar så att överblivet bröd kan förädlas till andra livsmedel, djurfoder eller bioetanol.

Se över och uppdatera affärsmodellen och logistikkedjan.

Det är bara att sätta igång! För så här kan vi inte ha det.

Vänliga hälsningar

Louise Ungerth