Explore

Granskning

Arkiv Granskning Mat & Livsmedel Matsvinn

Gammal sill smakar bäst – Glad påsk!

17 april, 2019

Kan det vara förra påsken jag handlade för mycket sill? Sillen har legat i kylskåpet ett bra tag. Bäst före- datum 2018-09-08.

Påsk igen. Sill på bordet. Erinrar mig ett samtal på Fiskbranschens riksförbunds årsstämma där jag pratade för några år sedan. Runt bordet på lunchen satt trevliga gubbar från fisk- och konservföretag. Alla sa med en mun att de alltid låter sillen gå långt efter bäst före- datumet innan de äter den. Smakar bäst då.

Sagt och gjort. Jag öppnar de gamla sillpaketen. Sillen smakar utmärkt.

Vill ha lite mer spänst i lagen, så jag kokar en ny. Inte för att lagen är äcklig eller ser skum ut, utan för att addera lite vit- och kryddpeppar och några nejlikor. Sedan blir det en röra på finhackat äpple, zucchini (eller selleri för den som gillar det) och gurka, pepparrot, rivet citronskal, gräddfil och majonnäs. En favorit.

Varför märks inte sillen med fler dagar till bäst före- datum? Jag bara undrar.

Arkiv Granskning Mat & Livsmedel

Till färdigmatens lov

27 mars, 2019

Smakade just på Felix köttfärspaj som min man Ulf langade in i mikron från frysen. Blev klar på 5 minuter. Riktigt god och välkryddad.

Kollade nyfiket vad han stoppade i sig. Nu är jag ingen expert på pajer, men läser jag ingrediensförteckningen så innehåller pajen väl ungefär vad jag själv skulle stoppa i en köttfärspaj om jag gjorde den från grunden. Inga konstigheter. Eller hur? Absolut för mycket mättat fett för att platsa i Livsmedelsverkets kostråd, men Ulf äter ju inte pajen varje dag. Fast dra ner rejält på fettet, Orkla, så blir pajen riktigt bra!

Ulf äter ensam de kvällar jag är ute och roar mig. Han gillar inte att laga mat när han inte har någon att dela den med. Förstår honom så väl. Urtråkigt. Då är färdigmat bra att ta till.

Många färdigrätter har blivit sååå mycket bättre sedan Mats-Eric Nilsson skrev sin bok “Den hemliga kocken” som drog vanära över den mesta industrimaten. Det var 2007 och då var färdigmaten inget att hurra för. Tillsatsstinn och smaklös.

Orkla, Dafgårds och många andra fabrikanter la på ett jäkla kol och utvecklade bättre mat. I dag är det lätt att hitta maträtter som efter några minuter i mikron är helt okej, till och med riktigt bra både till smak och innehåll. Heja!

PS: Lite konstigheter är det i pajen, shea och kokosfett. Inget som jag använder. Men det har tillverkaren kanske petat i för att slippa margarinet. Då blir ingrediensförteckningen längre. Det är min enkla hypotes.

Arkiv Förpackningar Granskning Matsvinn

Är Arlas nya förpackning helkass?

12 mars, 2019

Det har blivit mycket stoj och negativ kritik mot Arlas byte av yoghurtförpackning. Är den så kass? Nej, faktiskt inte. Åtminstone när det gäller matsvinn.

För många år sedan bytte flera mejerier förpackningar, från brickförpackning ( “tegelsten”) till så kallade takås- och TetraTop förpackningar med kork. Jag skällde som en bandhund eftersom de nya förpackningarna var svår att tömma och bidrog till stort matsvinn.

Med hjälp av hushållsvågen undersökte jag då hur mycket yoghurt som blev kvar i olika sorters förpackningar, dels genom att bara skaka ur yoghurten, dels genom att med ansträngning klämma ut så mycket jag kunde. Takåsförpackningen var en värsting, tätt följt av Yoggins.

Nu har jag gjort om försöket med den nya förpackningen för naturell yoghurt. Tack vare att den har flikar i botten som går att veckla ut och “revärer” på sidorna går det hyfsat lätt att klämma ut det mesta. Resultatet för den nya förpackningen att jämföra med ovan:

103 gram yoghurt kvar i förpackningen, utan ansträngning = 10 procent

58 gram yoghurt kvar i förpackningen, med ansträngning = 5,6 procent.

Inte så tokigt och inte så mycket mer yoghurt kvar än i brickförpackningen. Även om det blir väldigt många ton yoghurt som går till spillo om man skalar upp siffran till all yoghurt som produceras i förpackningarna. Och den lilla studien visar också hur viktigt det är att verkligen klämma ihop förpackningen för att få ut så mycket yoghurt som möjligt.

OBS! Jag tog inte bort plasten på ovansidan, befarar att inte så många kommer att göra det. Då får man ut ännu mer förstås.

Här svarar Arla på varför de har bytt förpackning m m

Här är mer om yoghurtförpackningar och matsvinn från min gamla blogg.

Arkiv Djur, Miljö & Klimat Granskning Mat & Livsmedel

Bidrar vegetarisk mat till regnskogsskövling?

4 mars, 2019

Vegetarisk korv, hamburgare, köttfärs, färdigrätter, schnizel, Tzay, Oumph – you name it! De vegetariska alternativen har exploderat på butikshyllor och i frysdiskar. Oftast är de baserade på soja. Sojaodlingen breder ut sig i Sydamerika och regnskog skövlas. Det rapporterade DN om i helgen.

Fick synpunkten att vår vurm för vegetarisk sojamat bidrar till regnskogsskövlingen. Hade läst någonstans att sojan som går till livsmedel kommer från Italien, till skillnad från djurfodret som importeras från Sydamerika. Men var förstås tvungen att undersöka närmare. Googlade runt på de mest kända varumärkena.

Så här ligger det till, allt enligt företagens hemsidor och i ett fall konsumentkontakt som jag ringde när ingen information fanns på nätet.

Anamma ( Orkla) – soja från Europa och USA

Oumph (Food for Progress) – soja från Donauområdet, Europa.

TZAY (Atria) – soja från Kina och Indien

VegMe – soja från Europa

Hälsans kök (Nestlé) – Canada, USA och södra Brasilien, ej från regnskogsområden enligt telefonsamtal med konsumentkontakt.

Summan av kardemumman är att äter vi vegetarisk mat, gjort på soja, bidrar det knappast till regnskogsskövlingen i Amazonas.

Disclaimer: Bara för tydlighetens skull är jag positiv till svensktodlat protein.

Arkiv Granskning Mat & Livsmedel Matsvinn

Hundratusentals arbetstillfällen bort om matsvinnet minskar – Update 4 matsvinn

27 februari, 2019




600 000 arbetstillfällen skulle gå förlorade i Tyskland om matsvinnet minskar till noll. Det visar en EU – finansierad studie där forskare har kvantifierat den ekonomiska effekten av minskat matsvinn för tre länder, Tyskland, Polen och Spanien. De har tittat på effekter för produktion, BNP, sysselsättning och hushållsekonomi och det är sannerligen inte bara positivt.

Forskarna har genom en ny modelleringsmetod uppskattat det ekonomiska värde som livsmedelskedjan skulle tjäna på att inte producera, köpa in och hantera mat som sedan inte äts upp. Och det är nästan ofattbart stora ekonomiska värden som skulle kunna hämtas in. Nästan 300 miljarder kronor i Tyskland, 127 miljarder i Spanien och 7 miljarder kronor i Polen. Största delen av kakan skulle konsumenterna få om de slutar upp med att köpa mat som går i slaskhinken.

Men allt är inte guld som glimmar.





600 000 arbetstillfällen skulle gå förlorade i Tyskland till följd av minskad matproduktion, tillagning och försäljning, nästan dubbelt så mycket som i Spanien och Polen. Och BNP skulle sjunka med mellan 0,02 och 0,33 procent i de tre länderna.

Alltid dessa målkonflikter…






				
					
				
				
			
		
	
Arkiv Granskning Mat & Livsmedel Omvärld & Trender

Nya dryckestrenden- energidryck eller buljong?

20 november, 2018

Kommer vi kånka med oss muggar med buljong i Stockholm “on the go”? För det gör man i New York. Broth är det nya heta, enligt servichandelns trendorgan. 

Nja, knappast. Men det är många nya drycker som har ersatt buteljerat vatten, som har dippat i försäljning med hela 25 procent de senaste åren.

Jag säger bara energidrycker…

Förr i tiden räckte det med att peta i lite koffein i läsken. Nu handlar det om att pimpa dryckerna med BCAA, vitaminer, beta- alanin, citrullin, arginin, men absolut inget socker och riktigt hög koffeinhalt, 200 mg per ynka 250 ml.

Som jämförelse innehåller Red Bull 80 mg koffein.

Eller varför inte ta ett litet shot med koffein, 180 mg, blandat med ginseng och grönt te så får du i dig motsvarande två koppar kaffe i ett enda svälj.

 

Försäljningen av energidrycker har ökat med över 40 procent de tre senaste åren. 2017 såldes drygt 50 miljoner liter.

Och läkarna larmar. Uppenbarligen för döva öron.

 

 

Granskning Hushållsekonomi Mat & Livsmedel Omvärld & Trender

Vatten på flaska – en onödig lyx?

12 november, 2018
Vatten på flaska

Är vatten på flaska en onödig lyx?

Ja, så tänkte många år 2007 när Konsumentföreningen Stockholm lanserade sin klimatrapport om om allt buteljerat vatten som tappas, transporteras, handlas och körs hem på våra vägar. Trots att vi har utmärkt kranvatten på de flesta ställen i Sverige.

På den tiden gick folk gick omkring med en flaska vatten i handen vart än man vände blicken. Färsäljningen skenade. 34 000 ton växthusgaser om året genererade tillverkning och transport av flaskvatten. Lika mycket som växthusgasutsläpp som 12 500 bilar. Onödigt- inte sant?

Människor lyssnade, tog åt sig, ändrade beteende och försäljningen sjönk som en sten. Nja, kanske inte som en sten, men 25 procent är ett väldigt stort försäljningstapp på kort tid. Bryggerierna grät och tillverkarna av Sodastream skar säkert guld med täljkniv. Borde haft royalty på den försäljningen…

Nå, hur har det gått sedan dess? Dricker vi mer eller mindre flaskvatten nu, tio år senare?

Försäljningen ligger fortfarande på en lägre nivå.

2006 drack vi 29,3 liter per person och år. Tre år senare hade försäljningen sjunkit med 25 procent, till 21,9 liter enligt Sveriges Bryggeriers statistik. 2017 drack vi ungefär lika mycket som 2009. 22,1 liter per man.

Ett försäljningstapp på 25 procent, som alltså håller i sig. Det är mycket.

Och det är intressant. Det går att ändra folks vanor. Om man har goda argument och det finns bra alternativ.

Som kranvatten till exempel.

Fast vi dricker ju även annat på flaska i dag. Fortsättning följer.

 

Djur, Miljö & Klimat Förpackningar Granskning

Smart water – inte så smart!

29 oktober, 2018

Vad har Coca-Cola nu hittat på? Nyheten Smartwater lanseras på stora reklamtavlor på pendeltåget och en gammal flaskvattenaktivist som jag blir nyfiken.

Men Smartwater är sannerligen inte så smart. Svårt att begripa varför ett skickligt företag som Coca-Cola ens kommer på tanken att först ånga upp vattnet, destillera det, sedan tillsätta mineraler och tappa på flaska. Vitsen är att vattnet får en ren, krispig smak enligt företaget.

Har smakat. Blir trött och lite arg. Det smakar inget alls. Som att kyssa sin faster, som min Pappa brukar säga när något smakar fullständigt menlöst.

Hur mycket extra energi går åt i onödan för att ånga vattnet kan man undra? Var det här det smartaste Coca-Cola kunde komma på när jorden håller på att gå under?

Tydligen. För enligt Coca-Cola har Smartwater blivit en storsäljare i USA inom kategorin “premiumvatten”, d v s särskilt dyrt och tjusigt buteljerat vatten. Kanske för att mycket vatten i USA är så klorerat att det smakar äckligt. Eller för att folk där inte är så smarta. Vad vet jag.

Smart är i alla fall flaskan som eländet tappas på. PlantBottlen är gjord av 30 % sockerrörsrester ( fossilfritt), 25 % returPET och 45 % fossilplast. Coke arbetar på att öka andelen sockerrörsplast och returplast i sina flaskor, men vissa tekniska problem återstår att lösa.

 

 

Arkiv Djur, Miljö & Klimat Granskning Matsvinn

Smaktest: Sedan länge utgången bäst före datum

12 oktober, 2018

Har smakat på gammal mat.

Fick inspiration av SEIs och Berghs viktiga och fyndiga utmaning #TASTEorWASTE- hur modig är du? Letade runt i mitt kylskåp efter förpackningar med utgånget bäst före datum.  Spelade in en video som jag tänkte lägga upp på Facebook, men är urusel på rörlig media. Ska skärpa mig och medans får det bli så här. Således:

Den 30 september hittade jag följande i mitt röriga kylskåp:

Vaniljsås, vet att jag öppnade den 23 augusti och använde hälften till äppelkakan när vi hade kräftskiva. Står att den håller sig en vecka efter att man har öppnat förpackningen. Smakar som vanligt mer än en månad efter jag använde den. Ingen smakskillnad alls.

Smör, bäst före datum 6 juli. Smakade jättebra.

Bregott, bäst före 30 juli. Utmärkt.

Vispgrädde, 40 % fett, bäst före 15 september. Smakade lite annorlunda, aningens mer syrlig men absolut inte sur. Toppen att ha i en gryta.

Smör/rapsolja, flytande, bäst före datum 6 juni. Riktigt äcklig. Går bort.

Övriga går utmärkt att äta. + 5 grader i mitt kylskåp gör susen, ska sänka till 4 grader.Då håller  maten nästan dubbelt så länge som i “max + 8 grader”, som det idiotiskt nog står på förpackningarna att maten ska förvaras i. Har försökt att ändra på det sedan 2009, men det går minst sagt trögt.

Har du köpt ett nytt kylskåp de senaste åren så är  det förinställt inställt på + 4 eller +5 grader. Ändra inte! Har du ett äldre kylskåp, kolla med en termometer. Är det över  fyra – fem grader, sänk temperaturen. Den marginella ökade energiförbrukning som uppstår lovar jag att du tjänar in på att maten håller sig fräsch så väldigt mycket längre.

Mer pengar i plånboken och mindre klimatgaser till klotet. Det är det som händer om du inte slänger mat. Så enkelt är det.

PS: Lyckades lägga upp videon på facebook till slut. Nu ska jag bara klura ut hur jag får in video i blogginlägg… 

Arkiv Granskning Hushållsekonomi Mat & Livsmedel

Vi konsumenter får EU stöden- inte bönderna

26 september, 2018

Det är inte bönderna som subventioneras genom EUs jordbruksstöd på 7 miljarder kronor om året. Det är konsumenterna, menar Palle Borgström, LRFs ordförande, tillika mjölkbonde, i radions lördagsintervju. Är beredd att hålla med.

Kommer ihåg en prisjämförelse jag gjorde när jag hittade ett gammalt reklamblad från Konsum från 1993, alltså före EU-inträdet, och far iväg till Coop Häggvik i dag för att uppdatera mig.

Nedan finns en jämförelse av priset på några livsmedel 1993 jämfört med 2011 och i dag 2018. Löpande priser, d v s inte justerade för inflationen. Prisökningen på flera livsmedlen är marginell. Spagettin och snabbmakaronerna är billigare än 1993, trots inflation på 13,2 procent. Köttbullarna och oxpytten är billigare, fiskgratängen och fiskbullarna har ungefär samma pris medan sillen och riset kostar betydligt mer. Botanisera gärna.

Vår disponibla inkomst per person har ökat med 69 procent sedan 1993, om jag nu har räknat rätt. Matens andel av hushållsutgifterna har minskat rejält, där har EU-stöden spelat roll. Palle har rätt. Men det finns förstås också andra orsaker som du kan läsa om här.

I december ska jag kolla priset på julmaten igen och jämföra med ett reklamblad från Konsum från 1988! 

Inflation: 100 kr år  1993 = 132 kr i dag

Disclaimer: Varorna nedan är livsmedel som ofta är prispressade, men det var de som fanns att tillgå i det gamla reklambladet. Och fisk får inte direkta EU stöd, vad jag vet.