Explore

Mat & Livsmedel

Arkiv Mat & Livsmedel Matsvinn

Heja ICA och Buffé = Folkbildare

12 februari, 2019

ICAs tidning Buffé, som säkert läses av miljontals människor varje månad “folkbildar” kring att minska matsvinnet i flera nummer i rad. Så jätte bra! Det har de gjort tidigare också, men inte så konsekvent.

Coops tidning Mer Smak är inte dålig den heller och har ofta recept och reportage för att få oss att ta tillvara maten och äta upp.

Det slängs och förfars oerhörda mängder fullgod mat varje dag. I jordbruket, industrin, butikerna och hushållen. I ton räknat slänger vi där hemma mest. Men livsmedelsbranschen är riktigt goda kålsupare de också.

Vi får sluta med det- allesammans!

Arkiv Mat & Livsmedel Matsvinn

Update 1 Matsvinn 2019

10 januari, 2019

Gott Nytt År! Med nya friska tag för att minska matsvinnet. Fast det hände ju även ett och annat under 2018. Ganska mycket faktiskt. Här är en lite smått och gott från Sverige och internationellt i oprioriterad ordning. Vissa initiativ pratade vi om på SaMMA- nätverket i november. Mer från 2018 finns här.

Det största på matsvinnsområdet 2018 var kanske SVTs program i flera delar, “Maträddarna”. Bra program i sin genre och rejäl konsumentupplysning. Det är trots allt vi konsumenter som slänger mest mat i ton räknat, och programmet fick nog en och annan att äta upp mat som annars skulle kastats.

Heja Livsmedelsverket och alla andra som har engagerat sig för att komma överens om hur man mäter matsvinnet i storkök och restauranger. Ingen rocket science direkt, men bra att få det gjort. Mäts inte matsvinnet så finns det inte… Pinsamt att det dröjer så länge att få mätmetoder på plats för övriga i livsmedelskejdan.

Lidl har antagit ett mål om att halvera sitt matsvinn till 2025. Bland annat genom att erbjuda kassar med inte så perfekta frukt och grönsaker till starkt rabatterat pris. Varor som går ut i datum samma dag kan man köpa med 30 – 90 procents rabatt. 4 av 10 butiker donerar överbliven mat till välgörenhet. Målet är att alla butikerna ska göra det senast 2025.

Willys söker en familj som vill medverka i en film om matsvinn. 10 000 kronor får man för besväret. För övrigt har Axfood nu också bestämt sig för att halvera sitt matsvinn senast år 2025. 

ICA lanserade “Mitt klimatmål”. Där kan man med hjälp av ICAs kvittodata få koll på hur stor klimatpåverkan ens livsmedelsinköp har. Dessutom med mängder av hållbara tips.

Konsumentföreningen Stockholm uppdaterade sitt skolmaterial och lanserade en ny sida för sin kampanj “Släng inte maten”

Storbritanniens regering går “all in” och utnämner en “food waste tsar”. Ben Elliot heter han, tydligen en riking med adlig bakgrund. Han ska främst grilla livsmedelskedjorna så att inte en enda smula går till spillo utan i stället doneras till behövande. Drygt 150 miljoner kronor satsar regeringen på att stötta  matbanker som t ex Fare Share som med hjälp av volontärer distribuerade tiotusentals ton överbliven mat från livsmedelsbutiker och industrier förra året. I den svenska regeringens  Handlingsplan mot matsvinn nämns bara matdonationer bara lite flyktigt. Märkligt.

På  tal om donationer har Stadsmissionen med flera redovisat ett forskningsprojekt “Affärsmodeller för logistiksystem för överskottslivsmedel”, om hur överbliven mat kan distribueras på ett effektivt sätt i logistikkedjan. Nya pengar för utveckling av projektet har beviljats av Vinnova.

En annan intressant rapport som släpptes det gångna året är ett studentarbete från SLU,  “En het potatis- en undersökning av kommunikationen mellan färskpotatisodlare och handelsledet”. Kommunikationen med livsmedelskedjorna brister är slutsatsen och potatisodlare känner sig lurade.  Rapporten finns inte digitalt. Är du intresserad, kontakta mig.

Det norska forskningsinstitutet SIFO har publicerat “Maten vi kastar”, Där har man bland annat studerat 26 hushålls förhållande till mat och matsvinn. De som kastar mest mat är unga, barnfamiljer och de med god inkomst är en av flera intressanta slutsatser.

“Love food Hate waste” heter den brittiska kampanjen mot matsvinn. Nu uppmanas engelsmännen att sänka temperaturen i sina kylskåp. En låg temperatur  är avgörande för att maten ska hålla god kvalitet i många dagar.

“What gets measured gets managed”. Det menar Champions 12.3, en sammanslutning av över 200 vd:ar för globala livsmedelsföretag, universitet och organisationer som arbetar för att uppnå  FNs globala mål 12.3, att halvera matsvinnet till år 2030.  I ett första steg måste regeringar såväl som företag anta mål och börja mäta svinnet anser Champions. Hur arbetet fortskrider följs upp varje år i ambitösa rapporter.  Trist är att Sverige tillhör jumboligan. Sveriges regering har inte antagit något nationellt mål för reducering av matsvinnet. Två rapporter om hur matsvinnet kan minska i hotell och cateringföretag har publicerats under året.

Till sist för denna gång. Även president Trump har engagerat sig i kampen mot matsvinn och signerat “Winning on reducing food waste! 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Arkiv Granskning Mat & Livsmedel Omvärld & Trender

Nya dryckestrenden- energidryck eller buljong?

20 november, 2018

Kommer vi kånka med oss muggar med buljong i Stockholm “on the go”? För det gör man i New York. Broth är det nya heta, enligt servichandelns trendorgan. 

Nja, knappast. Men det är många nya drycker som har ersatt buteljerat vatten, som har dippat i försäljning med hela 25 procent de senaste åren.

Jag säger bara energidrycker…

Förr i tiden räckte det med att peta i lite koffein i läsken. Nu handlar det om att pimpa dryckerna med BCAA, vitaminer, beta- alanin, citrullin, arginin, men absolut inget socker och riktigt hög koffeinhalt, 200 mg per ynka 250 ml.

Som jämförelse innehåller Red Bull 80 mg koffein.

Eller varför inte ta ett litet shot med koffein, 180 mg, blandat med ginseng och grönt te så får du i dig motsvarande två koppar kaffe i ett enda svälj.

 

Försäljningen av energidrycker har ökat med över 40 procent de tre senaste åren. 2017 såldes drygt 50 miljoner liter.

Och läkarna larmar. Uppenbarligen för döva öron.

 

 

Granskning Hushållsekonomi Mat & Livsmedel Omvärld & Trender

Vatten på flaska – en onödig lyx?

12 november, 2018
Vatten på flaska

Är vatten på flaska en onödig lyx?

Ja, så tänkte många år 2007 när Konsumentföreningen Stockholm lanserade sin klimatrapport om om allt buteljerat vatten som tappas, transporteras, handlas och körs hem på våra vägar. Trots att vi har utmärkt kranvatten på de flesta ställen i Sverige.

På den tiden gick folk gick omkring med en flaska vatten i handen vart än man vände blicken. Färsäljningen skenade. 34 000 ton växthusgaser om året genererade tillverkning och transport av flaskvatten. Lika mycket som växthusgasutsläpp som 12 500 bilar. Onödigt- inte sant?

Människor lyssnade, tog åt sig, ändrade beteende och försäljningen sjönk som en sten. Nja, kanske inte som en sten, men 25 procent är ett väldigt stort försäljningstapp på kort tid. Bryggerierna grät och tillverkarna av Sodastream skar säkert guld med täljkniv. Borde haft royalty på den försäljningen…

Nå, hur har det gått sedan dess? Dricker vi mer eller mindre flaskvatten nu, tio år senare?

Försäljningen ligger fortfarande på en lägre nivå.

2006 drack vi 29,3 liter per person och år. Tre år senare hade försäljningen sjunkit med 25 procent, till 21,9 liter enligt Sveriges Bryggeriers statistik. 2017 drack vi ungefär lika mycket som 2009. 22,1 liter per man.

Ett försäljningstapp på 25 procent, som alltså håller i sig. Det är mycket.

Och det är intressant. Det går att ändra folks vanor. Om man har goda argument och det finns bra alternativ.

Som kranvatten till exempel.

Fast vi dricker ju även annat på flaska i dag. Fortsättning följer.

 

Arkiv Djur, Miljö & Klimat Mat & Livsmedel Matsvinn

Update Matsvinn- Tesco är superhjälten. Vem blir nästa?

2 oktober, 2018

Drygt 700 000 ton mat/matavfall slängde den brittiska livsmedelskedjan Tesco under 2017 tillsammans med 25 av sina största leverantörer. Ändå är Tesco en superhjälte. För Tesco publicerar sina avfallsdata och gör dem offentliga.

700 000 ton livsmedel som går till spillo under ett enda år är häpnadsväckande, snudd på outhärdligt. Om man betänker alla pengar, all energi, allt vatten, alla utsläpp av växthusgaser och näring som har genererats helt i onödan, när maten inte hamnar i våra magar.

Tesco mäter och publicerar data och får stå där med skammen. Men de gör det!

De har tagit på sig ledartröjan när det gäller att minska matsvinnet. De mäter och agerar och får sina största leverantörer att göra det samma. Och det är bara början. 2030 ska företagen ha minskat sitt matsvinn med 50 %, helt enligt FNs hållbarhetsmål 12.3.

Om vi nu antar att svenska livsmedelsföretag gör sig av med samma mängd mat och avfall som Tesco och Tescos leverantörer, vilka volymer skulle det då handla om, tro’? Omräknat till svenska förhållanden och invånarantal, och ja, jag vet jag höftar grymt, blir det 108 000 ton. Tesco har 27 procents marknadsandel i UK.

Om vi skalar upp Tescos siffror till att gälla samtliga svenska livsmedelskedjor skulle de tillsammans med sina största leverantörer generera 400 000 ton mat/matavfall per år.

Låt säga att 50 procent av detta är fullt ätbara mat. Det är 200 000 ton. Och då är de livsmedel som går till djurfoder borträknat, för det räknas inte som “waste” i UK och inte heller det som är kvar på fälten och plöjs ner, vad jag förstår.

Kanske är den svenska tillhöftade siffran till och med för låg. I England donerar både livsmedelsföretag och butiker ganska stora mängder till behövande, till välgörenhetsorganisationer som Fare Share med flera. Donerad mat utgör bara en smula av all överbliven mat i Sverige.

Vilken av de svenska livsmedelskedjorna blir först med att publicera sina matsvinnssiffror?

Våga och vinn! Och bli en superhjälte.

 

 

Arkiv Granskning Hushållsekonomi Mat & Livsmedel

Vi konsumenter får EU stöden- inte bönderna

26 september, 2018

Det är inte bönderna som subventioneras genom EUs jordbruksstöd på 7 miljarder kronor om året. Det är konsumenterna, menar Palle Borgström, LRFs ordförande, tillika mjölkbonde, i radions lördagsintervju. Är beredd att hålla med.

Kommer ihåg en prisjämförelse jag gjorde när jag hittade ett gammalt reklamblad från Konsum från 1993, alltså före EU-inträdet, och far iväg till Coop Häggvik i dag för att uppdatera mig.

Nedan finns en jämförelse av priset på några livsmedel 1993 jämfört med 2011 och i dag 2018. Löpande priser, d v s inte justerade för inflationen. Prisökningen på flera livsmedlen är marginell. Spagettin och snabbmakaronerna är billigare än 1993, trots inflation på 13,2 procent. Köttbullarna och oxpytten är billigare, fiskgratängen och fiskbullarna har ungefär samma pris medan sillen och riset kostar betydligt mer. Botanisera gärna.

Vår disponibla inkomst per person har ökat med 69 procent sedan 1993, om jag nu har räknat rätt. Matens andel av hushållsutgifterna har minskat rejält, där har EU-stöden spelat roll. Palle har rätt. Men det finns förstås också andra orsaker som du kan läsa om här.

I december ska jag kolla priset på julmaten igen och jämföra med ett reklamblad från Konsum från 1988! 

Inflation: 100 kr år  1993 = 132 kr i dag

Disclaimer: Varorna nedan är livsmedel som ofta är prispressade, men det var de som fanns att tillgå i det gamla reklambladet. Och fisk får inte direkta EU stöd, vad jag vet.

Arkiv Mat & Livsmedel Omvärld & Trender

Liten spaning från London

14 september, 2018

Veganskt och glutenfritt överallt

Superbra affärsidé av COOK, en ganska nyöppnad kedja med hyfsade priser. Mängder av goda, fina, frysta rätter som beställs hem på nätet. Ris, potatis eller pasta får man komplettera med själv. COOK åtar sig även catering för större sällskap. Vill ha!

Skum datuminformation på mjölkpaketen. ”Förvaras i kylskåp. Om öppnad, konsumera inom tre dagar eller på ”sista förbrukningsdag” (use by date)”. Ingen rekommenderad kylskåpstemperatur. Tacka för att det slängs mycket mejeriprodukter i England.

Tesco ställer upp för sina bönder och lovar att mjölkbönderna får rättvist/rimligt betalt för varje pint, att varje pint är 100 procent brittisk och att varje ko tas om hand på ett bra sätt. Och bonden Stuart intygar att han får ett bra pris för mjölken som gör att han kan investera för framtiden och är stolt över sitt nära samarbete med Tesco. När ser vi liknande på svenska mjölkpaket, tro’? Waitrose håller också på de brittiska bönderna med texten “We are backing Brittish” på butiksskyltar och plastkassar.Proteinet hajpas även i UK förstås. Här en mjölkdrink med hela 50 gram protein. Poppis att ge till barn. Söt jordgubbssmak är nog anledningen.

Mängder av kopior av Fjällrävens Kånken på Camden Market. 25 pund för kopian i Camden, 75 pund för orginalet i City.

Snygga “takeaway” boxar med asiatisk mat från Sainsbury- bara att värma.

Förvånansvärt mycket hål i hyllorna i flera affärer. Knappast ”fullt, fräscht och frontat” som är slagordet i svenska butiker. Kanske var det långtradarstrejk…

Påtagligt lite godis och junkfood vid butikskassorna jämfört med svenska butikers enorma godisgångar. Säkert har konsumentkampanjer som “Chuck the snacks  out of the check outs” gjort verkan.

Slutligen, jag hittade inga synliga bevis för att butikerna minskar matsvinnet mer än en och annan förpackning med kort datum till rabatterat pris. Kanske doneras de det mesta till behövande genom Fare Share och andra organisationer.

 

 

Arkiv Mat & Livsmedel Matsvinn Omvärld & Trender

Matsvinn Update III – Google vill minska matsvinnet

10 september, 2018

Först en nyhet. Google har gett sig in i kampen mot matsvinn och gjort en app “Your plan, your planet” för att hjälpa oss att slänga mindre mat, spara el och vatten. Appen är gjord i samverkan med California Academy of Sciences.

Läser vidare i Boston Consuslting Groups nya rapport om matsvinn som ger exempel på globala initiativ för att minska matsvinnet.

Rapporten lyfter “Crop Life”, ett initiativ av agritechjättarna Syngenta, Monsanto, Du Pont, BASF med flera, som utbildar småbrukare och lantarbetare i  över 60 länder att skydda grödorna mot skadedjur, sjukdomar och ogräs och minska förluster under och efter skörden.

Marks & Spencer har lagt in etylenabsorberande remsor i jordgubbsförpackningar som förlänger hållbarheten med upp till 50%.

Franska kedjan Intermarché lanserade 2014 sin Inglorious Fruits and Vegetables-kampanj, som erbjuder frukter och grönsaker med skönhetsfel till 30% rabatt. Tesco har experimenterat med  “buy one,get one free later”, i stället för exempelvis “köp tre till priset av två” som ökar på hushållens matsvinn. En lite gammal nyhet kan tyckas. Såg för övrigt inget av detta i butikerna när jag spanade i London häromsistens. Däremot verkar multipriser generellt vara på tillbakagång i UK. Bra!

Sodexo och Ikea samarbetar med företaget LeanPath för att få till ett spårningssystem för matavfall. Systemet spårar och mäter avfall och identifierar även orsakerna, till exempel överproduktion och mat som har förstörts. Målet är att höja personalens medvetenhet och ändra beteenden med hjälp av digitala verktyg.

Carrefour i Taiwan vill öka medvetenheten om vikten av att använda överbliven mat genom sin “anti wastage” restaurang, öppnad 2016, som serverar rätter från osålda matvaror från leverantörer,  grossister och egna butiker. Lite som t ex ICA Malmborg, ReTaste med flera gör här.

Fraktbolaget Maersk har utrustat alla sina 270 000 kylcontainrar med fjärrstyrning (RCM), vilket möjliggör kontinuerlig övervakning av containrarnas placering, temperatur, fuktighet m m. Maersk och kunderna kan tidigt identifiera och åtgärda eventuella problem och till exempel lossa last tidigare än planerat.

Zembra Group använder en innovativ teknik för att omvandla olivoljaavfall – det material som finns kvar från extraktionsprocessen – till produkter som kan användas inom jordbruk, kosmetika, byggindustri och andra industrier.

Offentliga och privata sociala partnerskap har utvecklat billiga soldrivna kylaggregat för att hjälpa jordbrukare i regioner som Sydasien och Östafrika att kunna lagra sin produktion och kunna sälja när priset är mer gynnsamt. Rockefeller Foundations matsvinnsprojekt Yield Wise arbetar tillsammans med TechnoServe, Meru Greens med flera för att etablera enheterna i Kenya.

Tesco garanterar leverantörer och odlarorganisationer att Tesco kommer att köpa minst 80 procent av volymen de har prognostiserat vilket minskar jordbrukarnas risk att överproducera eller skörda mindre än de behöver.

Arkiv Granskning Mat & Livsmedel priser

Trött på dåliga redskap!

7 september, 2018

Bakar sällan. Det vill sig aldrig riktigt för mig. Men att göra fröknäcke, det kan jag. Superlätt. Om man har en bra slickepott.

Fick fina Brabantia av min son när min gamla gick sönder. Stort tack, men den funkar ej.

Skulle smeta ut knäckebrödssmeten på bakpapper i en långpanna i går. Trodde det var fel på degen, för det var sannerligen inte lätt. Prövade med en annan slickepott, Coops för 15 spänn. Då gick det lätt som en plätt. Den usla kostade 109 kr.

Brabantia, ni kan inte göra en slickepott som degen kletar fast på! Skärpning!

Och Coop, degspaden är utmärkt, men se till att skrapan sitter fast på skaftet så man slipper köpa ny stup i kvarten.