I påskatider förekommer ibland ”fake news” om vår godis och läskkonsumtion, såväl i media och på sociala plattformar. Att vi till exempel dricker uppåt 90 liter läsk per person och år och att petar i oss 17 kilo godis. Det är fel. Riktigt så illa är det inte.
Jag hade anledning att grotta ner mig i försäljningsstatistiken när jag skrev rapporten ”Barns vikt och måltider” inför Konsumentföreningen Stockholms seminarium ”Ät och må bra- hur svårt kan det va’?
Läskkonsumtionen har minskat rejält, liksom i många andra länder i västvärlden.
Här kommer korrekta siffror, så långt möjligt. Försäljnings- och konsumtionsstatistik är ingen exakt vetenskap.
- Läskkonsumtionen, inklusive icke kolsyrad läsk, så kallad stilldrink, har minskat från 83 liter per person och år 2003 till 71 liter per person 2016 enligt Sveriges Bryggeriers statistik.
- Samtidigt har andelen sockerfri läsk ökat från 12 till 25 procent. Preliminära siffror för 2017 tyder på uppåt 30 procents andel lightläsk.
- Konsumtionen av den sockersötade läsken har alltså sjunkit med en dryg femtedel, från 71 liter till 57 liter under 2003 – 2016.
Statistik exklusive stilldrink, läsk utan kolsyra, liter per person och år.
Och så kommer vi till godiset
- Vi äter inte 17 kilo godis per person. Det är en uppgift från 2012 och 2013 i Jordbruksverkets statistik. Den uppgiften var fel och har nu rättats till.
- Den senaste siffran, för 2015, är 14,7 kg choklad och konfektyr per person och år, inklusive tuggummi och halstabletter. En liten minskning från 2014.
- Chokofa, konfektyrbranschens organisation, anger den svenska konsumtionen till runt 14 kg choklad och godis per person och år. Och där har konsumtionen legat de senaste 10 åren.
Mycket det också om man betänker att 14 kilo per person inbegriper både åldringar och spädbarn.
- Det verkar som om Tyskland har gått om oss i choklad och godiskonsumtion och vi ligger ungefär på samma antal kilo som våra grannländer Danmark och Norge enligt branschorganisationens statistik.
- Frida Boisen skrev i går om sockerkonsumtionen, att vi på 1800-talet åt 4 kg socker per person och i dag runt 40 kg. Sedan 60-talet har sockerförbrukningen i stort sett legat still, kring 40 kg med lite upp och ned enskilda år. Lite osäkra siffror eftersom statistikunderlaget har ändrats över tid.
- Påpekas bör också att till exempel koncentrerade äppeljuice som en del tillverkare väljer att söta med nuförtiden inte finns med i statistiken.
- Från 40 kg socker avgår sedan en hel del svinn i form av matvaror som slängs eller socker som försvinner när man häller i från t ex ättiks- och sillag, eller som förjäses när bröd bakas.
- Förr köpte vi sockret över disk och bakade, syltade och saftade så det stod härliga till. Nu kommer det mesta sockret, runt 80 procent, med de livsmedel vi köper, vare sig vi vill eller ej.
Det är inte tu tal om att många av oss dricker för mycket läsk och äter för mycket godis för att det ska vara bra för vår hälsa. Men rätt ska vara rätt och det är viktigt med korrekta siffror och utvecklingstendenser för att vi ska kunna diskutera åtgärder, framgångar och bakslag i det svenska kosthållet.
Glad Påsk!
