Search results

matsvinn

Arkiv Mat & Livsmedel Matsvinn

I dag är det “Stoppa matsvinnets – dag”

24 april, 2019

Bli en matsvinnskrigare, en “food waste warrior” uppmanar Compass group, världens största food-service företag, tillsammans med kända kockar och organisationer. 24 april har utnämnts till “Stop food waste day”.

Syftet är att uppmärksammas det enorma matsvinnet och resursslöseriet världen över, att driva på arbetet mot matsvinn och engagera konsumenter, organisationer och företag i kampen.

Philadelphia, Toronto, San Diego och många andra städer har deklarerat och dedikerat dagen till att uppmärksamma matsvinnet. Initiativet sprider sig. Japan, Brasilien med flera har hakat på.

Något även för Sverige? Javisst! Föreningen Matsvinnet kommer att engagera sig framöver så att dagen också uppmärksammas i Sverige. För att sätta ljus på matsvinnet, på all onödig miljöpåverkan och alla pengar som går till spillo när vi inte äter upp maten.

Om “Stop food waste day” på twitter och facebook






				
					
				
				
			
		
	
Arkiv Mat & Livsmedel Matsvinn

Svegro räddar grönt- Update matsvinn

11 april, 2019

För att minska svinnet och i stället ta tillvara plantor och örter som inte går att sälja lanserar nu Svegro tre olika smaker av örtpesto under devisen “räddat grönt”. Plantorna som räddas kan vara för små eller av överskott och har förstås lika bra kvalitet som allt annat.

Med glimten i ögat lanserar Livsmedelsverket nyord för svinn på språket svinniska. Egen favorit är “svinntage”, att laga mat på rester.

Inte bara Urban Deli utan också Willys har sålt öl gjort på osäljbart bröd. BRÖLET fanns i butikerna i julas och råvaran fick man från Dafgårds. 100 kg bröd går åt till 1000 liter öl. Även Fotografiska lanserar nu bröl, i samverkan med Carnegie.

Foto Carlsberg

Julmust till påsk? Mängder av julmust blev över på bryggerierna i julas. Nu har Matsmart sålt 14 700 flaskor julmust till hugade påskfirare. Smaken är ju densamma, typ.

Matomatic är ett mätinstrument för matsvinn utvecklat för skolkök, restauranger och storkök. Nu investerar SLU Holding i företaget för ta fram ett prognosverktyg.

Här används AI för att mäta och dokumentera matsvinn i storkök. IKEA bland andra använder systemet från Winnow Solutions

ICA slår ett slag för att ta tillvara matrester, bland annat genom “Matlådans dag” 23 mars.

Norge har minskat matsvinnet med 13 procent 2015 – 2017, att läggas till de 14 procent som uppnåddes 2010-2015. En matsvinnskalkulator som hjälper företagen att beräkna matsvinnet har tagits fram och många andra initiativ har sjösatts.

Den engelska organisationen WRAP som driver matsvinnsarbetet i UK lanserar Roadmap och Hospitality and Food Service Action Plan. En klar och tydlig vägvisare för hur matsvinnet ska reduceras.

Genom att ge “skulor” dvs matrester till grisar kan kväveeffektiviteten förbättras väsentligt och läckagen minska. Miljontals ton foder som soja och vete skulle kunna ersättas med överbliven mat i foderstaten visar en vetenskaplig artikel “Nitrogen flows in global pork supply chains and potential improvement from feeding swill to pigs” av Aimable Uwizeye et al. Mer forskning och innovation behövs för att lösa problem med livmedelssäkerhet innan det kan bli verklighet menar författarna. Redan i dag får grisar i Sverige rester från bröd- och mejeriindustrin.

Slut för denna gång. Fler “Updates Matsvinn” hittar du här.

Arkiv Mat & Livsmedel Matsvinn

Fula frukter blir smoothies – Update matsvinn

20 mars, 2019

Nu blir det smoothies av frukter och grönsaker med bra kvalitet men som ratas på grund av att de inte ser perfekta ut. ReFood är ett nystartat företag som tar hjälp av och anställer nyanlända kvinnor i produktionen. Frukten och grönsakerna får man från ICA Maxibutiker och det som blir över ges till djuren på Kastellgården. Ugly smoothies är en uppföljare till Rescued vars juiceflaskor man hittar på vart och vartannat café i dag. Här en intervju av Medveten Konsumtion med grundaren Tova Björklund. Företaget har fått stöd av Vinnova för att utveckla idén. Stort lycka till med Ugly! Vill ha!

Mjölk är ett av de livsmedel vi slänger mest av. När förpackningen öppnas och innehållet exponeras för syre förkortas hållbarheten. Nu har två KTH-forskare hittat en lösning rapporterar Breakit och Butikssäljaren. Forskarna har uppfunnit ett litet membran som släpper igenom vätska åt ena hållet men samtidigt inte släpper in någon luft åt andra hållet.

Matkedjan Willys har startat Restakuten: en tjänst på Instagram där användarna kan lägga upp en bild på sina rester och Willys svarar med ett recept eller tips på hur man kan ta vara på maten.

Går det att minska matsvinnet hos hushåll med matkassar? Det undrade matkasseföretaget Årstiderna och gjorde ett litet försök i Danmark. En grupp kunder fick annorlunda recept, en annan grupp klistermärken med tips direkt på varorna, en tredje tips på fina A5 ark i matkassen. Hushållen mätte sitt svinn under några veckor. Nu ska försöket utvärderas för att se vilken information som fungerat bäst.

Save the food, ett projekt inom USAs Naturskyddsförening, spottar ut nya appar och annat som ska inspirera amerikanerna att inte slänga så mycket mat. Senaste verktyget i raden är ”Meal prep Mate” där man anger hur många man ska laga mata till, vad man ska laga och till vilka måltider, vad som finns i kylskåpet och hur mycket man behöver kompletteringsköpa. Så att man inte lagar eller köper på sig för mycket. Lite för komplicerat för min smak… Bättre då kanske att läsa på ordentligt på till exempel ICAs webbsajt som har bra tips och råd för att minska matsvinnet.

”Don’t just eat it, Compleat it” uppmanas britterna genom den brittiska regeringens kampanj mot matsvinn ”Love Food Hate Waste”. Nu ska engelsmännen lära sig att äta upp potatis- och pumpaskalen, brödskalkarna, fiskskinnet och broccolistammarna och inte låta något gå till spillo. Livsmedelsföretag hjälper till med recept och tips.

Det förekommer inte mycket matsvinn i det danska jordbruket och livsmedelsindustrin hävdar forskare från Århus Universitet i studien Food Waste in the Danish Primary Production and Food Industry. Slutsatsen är att det är en ganska liten andel av den årliga produktionen inom varje livsmedelskategori som blir svinn. Vidare att avfallet är högst för frukt och grönsaker. I denna studie räknas inte livsmedel som går till djurfoder som svinn.

Arkiv Granskning Mat & Livsmedel Matsvinn

Hundratusentals arbetstillfällen bort om matsvinnet minskar – Update 4 matsvinn

27 februari, 2019




600 000 arbetstillfällen skulle gå förlorade i Tyskland om matsvinnet minskar till noll. Det visar en EU – finansierad studie där forskare har kvantifierat den ekonomiska effekten av minskat matsvinn för tre länder, Tyskland, Polen och Spanien. De har tittat på effekter för produktion, BNP, sysselsättning och hushållsekonomi och det är sannerligen inte bara positivt.

Forskarna har genom en ny modelleringsmetod uppskattat det ekonomiska värde som livsmedelskedjan skulle tjäna på att inte producera, köpa in och hantera mat som sedan inte äts upp. Och det är nästan ofattbart stora ekonomiska värden som skulle kunna hämtas in. Nästan 300 miljarder kronor i Tyskland, 127 miljarder i Spanien och 7 miljarder kronor i Polen. Största delen av kakan skulle konsumenterna få om de slutar upp med att köpa mat som går i slaskhinken.

Men allt är inte guld som glimmar.





600 000 arbetstillfällen skulle gå förlorade i Tyskland till följd av minskad matproduktion, tillagning och försäljning, nästan dubbelt så mycket som i Spanien och Polen. Och BNP skulle sjunka med mellan 0,02 och 0,33 procent i de tre länderna.

Alltid dessa målkonflikter…






				
					
				
				
			
		
	
Arkiv Djur, Miljö & Klimat Förpackningar Matsvinn

Bröd slängs mest – Update 3 matsvinn

18 februari, 2019

1 Matkedjan Willys har gjort en värdefull undersökning och bett drygt 1000 personer att svara på vilka matvaror de har slängt den senaste månaden. På första plats kommer bröd, följt av gurka, bananer, clementiner och tomater. Nästan varannan svensk slängde bröd. Genom att sänka priset på bröd med kort datum i butik har Willys minskat brödsvinnet med 17 procent under 2018.


2 De fem vanligaste förpackningsfelen i livsmedelsindustrin är migration/urlakning, förorening, vidhäftning/försegling, materialdefekter och etikettfel.  Med ny optisk teknik kan fel upptäckas tidigt i produktionskedjan och färre skadade förpackningar behöver kastas. Allt enligt nyhetsbrevet Recycling.

3 Läs en välskriven artikel av den amerikanska journalisten Emily Atkin som ville göra gott för sig själv och klimatet, och börjar prenumerera på matlådor med frukt och grönsaker med fel färg och form och som annars skulle kastats. Men gör hon rätt? Hjälper hon planeten, eller stjälper hon?

4 Re:Winers är ett coolt projekt för att ta vara på vin som annars skulle destrueras. Minst 5 % av den gigantiska svenska vinmarknaden når aldrig någons glas. Ett samarbete mellan Brasri AB, en vinimportör, Food Loopz och Örebro Universitet/ Grythyttan.

5 Champions 12.3 har publicerat en ny rapport om hur man ska minska matsvinnet i restaurangkök.

Här hittar du fler Updates om matsvinn

Matsvinn

Update 2 Matsvinn 2019

1 februari, 2019

Knasig kyckling och kött! Knasiga “wonky” grönsaker lanserades av Coop för ett par år sedan. Grönsaker med “fel” färg och form som vanligtvis ratas av livsmedelskedjorna men har utmärkt kvalitet såldes i Coops butiker. Nu tar det brittiska företaget Musclefood det ett steg längre. De tar vara på och säljer kycklingfiléer som inte har “rätt” storlek för livsmedelskedjorna och även prima nötkött i “fel” storlek til ett bra pris. Musclefood tycker att det är synd att fina köttdetaljer mals ner till färs och chicken nuggets bara för att de råkar se annorlunda ut. Klokt.

Göteborgs stad har lyckats halvera sitt matsvinn på två år. Göteborgs Stad tillagar varje år runt 20 miljoner portioner mat i drygt 500 kök. 2016 gick 3,6 miljoner portioner årligen bort i svinn, motsvarande 1200 ton i koldioxidutsläpp. Närmare 1 miljon portioner har Göteborgs stad sparat på två år. Heja!

Måltid Sverige, nätverk för folk som arbetar med mat inom skola, vård och omsorg informerar om två webbinarier om matsvinn, 28 februari och 13 mars, anordnade av MatTanken.

Den mycket uppmärksammade rapporten Food, Planet, Health från The EAT-Lancet Commission bekräftar FNs 12.3 mål om att det globala matsvinnet minst måste halveras.

“Substantially reducing food losses at the production side and food waste at the consumption side is essential for the global food system to stay within a safe operating space. Both technological solutions applied along the food supply chain and implementation of public policies are required in order to achieve an overall 50% reduction in global food loss and waste as per the targets of the SDGs. Actions include improving post-harvest infrastructure, food transport, processing and packing, increasing collaboration along the supply chain, training and equipping producers, and educating consumers.”

Bergendahls, d v s Citygross med flera har minskat köttsvinnet med drygt 60 procent sedan man infört skinpack, d v s vakuumförpackning för skivat kött. Mycket bra. Vakuum ökar hållbarheten på köttet med många dagar och dessutom möras köttet i förpackningen, till skillnad från kött i modifierad atmosfär som varit legio tidigare. 520 000 kilo mindre kött har gått till spillo med den nya förpackningen. Inte illa. Köp alltid vakuumförpackat kött och köttfärs!

Fazer och Lidl samarbetar för att minska brödsvinnet. Hälften så mycket svinn blir det i brödhyllan när Lidl tar över ansvaret förbeställning och order från bageriet. Vanligt sedan länge är att bagerierna prognostiserar och fyller på hyllorna i livsmedelskedjornas butiker och tar tillbaka det som inte blir sålt. Slut med det alltså. Nu bestämmer Lidl i brödhyllan. Bra.

Forskare inom REFRESH, EUs projektet för mindre matsvinn, har undersökt hur konsumenter använder appar destinerade för att minska hushållens svinn. 28 konsumenter använde tre appar under tre veckor. App 1 hade måltidsplanerare, inköpslista, inventeringslista (av kylskåp och skafferi antar jag) och recept. App 2 en inköpslista som kunde delas och App 3 en inventeringslista med månatliga rapporter. Resultatet var nedslående. Apparna var inte tillräckligt användarvänliga. Personerna slutade använda dem innan försöket var slut. Minimal användartid och minimal ansträngning är nyckeln till framgång för matsvinnsappar enligt forskarna.

Huffington Post refererar i en intressant artikel till en studie av 119 hushålls matavfall i Seattle. En tredjedel av matavfallet var onödigt, samma andel som i Sverige. Hälften var livsmedel som inte använts, en tredjedel var matrester från middagsbordet och övrigt var “uncooked food”, vad som nu menas med det. I en annan studie från tre städer i USA var hela 68 procent av matsvinnet onödigt. Nästan som i Konsumentföreningen Stockholms studie av matavfall från 72 hushåll i Bromma från 2009, “Rapport från en slaskhink” . 57 procent av maten i soptunnorna var onödigt matavfall, d v s matsvinn. Resten var ben, kaffesump, skal m m.

Vid Davosmötet i förra veckan publicerade Ellen Mac Arthur Foundation en ny rapport “Cities and the circular economy of food”. År 2050 kommer 80 procent av världsbefolkningen att bo i städer. Vårt nuvarande livsmedelssystem passar inte längre för 21: århundradet, en ny modell krävs. 1. Maten måste produceras med regenerativa jordbruksmetoder och lokalt där det är lämpligt; 2. det måste gå att få ut mer av livsmedlen/ maten (använda biprodukter mer effektivt, förhindra matsvinn/avfall); 3. design och marknadsföring hälsosammare mat.

Restauranger som vill laga mat på överbliven mat från butiker upplever det ibland som dyrare än att köpa “nya” råvaror. Det beror bland annat på transport och logistik. För att lösa knutarna har Vinnova gett pengar till forskningsprojekt inom Chalmers Industriteknik. Bland andra medverkar kocken Paul Svensson, Why waste, Stadsmissionen, Martin&Servera och Coop.

Här hittar du fler “Update Matsvinn”

 





Arkiv Mat & Livsmedel Matsvinn

Update 1 Matsvinn 2019

10 januari, 2019

Gott Nytt År! Med nya friska tag för att minska matsvinnet. Fast det hände ju även ett och annat under 2018. Ganska mycket faktiskt. Här är en lite smått och gott från Sverige och internationellt i oprioriterad ordning. Vissa initiativ pratade vi om på SaMMA- nätverket i november. Mer från 2018 finns här.

Det största på matsvinnsområdet 2018 var kanske SVTs program i flera delar, “Maträddarna”. Bra program i sin genre och rejäl konsumentupplysning. Det är trots allt vi konsumenter som slänger mest mat i ton räknat, och programmet fick nog en och annan att äta upp mat som annars skulle kastats.

Heja Livsmedelsverket och alla andra som har engagerat sig för att komma överens om hur man mäter matsvinnet i storkök och restauranger. Ingen rocket science direkt, men bra att få det gjort. Mäts inte matsvinnet så finns det inte… Pinsamt att det dröjer så länge att få mätmetoder på plats för övriga i livsmedelskejdan.

Lidl har antagit ett mål om att halvera sitt matsvinn till 2025. Bland annat genom att erbjuda kassar med inte så perfekta frukt och grönsaker till starkt rabatterat pris. Varor som går ut i datum samma dag kan man köpa med 30 – 90 procents rabatt. 4 av 10 butiker donerar överbliven mat till välgörenhet. Målet är att alla butikerna ska göra det senast 2025.

Willys söker en familj som vill medverka i en film om matsvinn. 10 000 kronor får man för besväret. För övrigt har Axfood nu också bestämt sig för att halvera sitt matsvinn senast år 2025. 

ICA lanserade “Mitt klimatmål”. Där kan man med hjälp av ICAs kvittodata få koll på hur stor klimatpåverkan ens livsmedelsinköp har. Dessutom med mängder av hållbara tips.

Konsumentföreningen Stockholm uppdaterade sitt skolmaterial och lanserade en ny sida för sin kampanj “Släng inte maten”

Storbritanniens regering går “all in” och utnämner en “food waste tsar”. Ben Elliot heter han, tydligen en riking med adlig bakgrund. Han ska främst grilla livsmedelskedjorna så att inte en enda smula går till spillo utan i stället doneras till behövande. Drygt 150 miljoner kronor satsar regeringen på att stötta  matbanker som t ex Fare Share som med hjälp av volontärer distribuerade tiotusentals ton överbliven mat från livsmedelsbutiker och industrier förra året. I den svenska regeringens  Handlingsplan mot matsvinn nämns bara matdonationer bara lite flyktigt. Märkligt.

På  tal om donationer har Stadsmissionen med flera redovisat ett forskningsprojekt “Affärsmodeller för logistiksystem för överskottslivsmedel”, om hur överbliven mat kan distribueras på ett effektivt sätt i logistikkedjan. Nya pengar för utveckling av projektet har beviljats av Vinnova.

En annan intressant rapport som släpptes det gångna året är ett studentarbete från SLU,  “En het potatis- en undersökning av kommunikationen mellan färskpotatisodlare och handelsledet”. Kommunikationen med livsmedelskedjorna brister är slutsatsen och potatisodlare känner sig lurade.  Rapporten finns inte digitalt. Är du intresserad, kontakta mig.

Det norska forskningsinstitutet SIFO har publicerat “Maten vi kastar”, Där har man bland annat studerat 26 hushålls förhållande till mat och matsvinn. De som kastar mest mat är unga, barnfamiljer och de med god inkomst är en av flera intressanta slutsatser.

“Love food Hate waste” heter den brittiska kampanjen mot matsvinn. Nu uppmanas engelsmännen att sänka temperaturen i sina kylskåp. En låg temperatur  är avgörande för att maten ska hålla god kvalitet i många dagar.

“What gets measured gets managed”. Det menar Champions 12.3, en sammanslutning av över 200 vd:ar för globala livsmedelsföretag, universitet och organisationer som arbetar för att uppnå  FNs globala mål 12.3, att halvera matsvinnet till år 2030.  I ett första steg måste regeringar såväl som företag anta mål och börja mäta svinnet anser Champions. Hur arbetet fortskrider följs upp varje år i ambitösa rapporter.  Trist är att Sverige tillhör jumboligan. Sveriges regering har inte antagit något nationellt mål för reducering av matsvinnet. Två rapporter om hur matsvinnet kan minska i hotell och cateringföretag har publicerats under året.

Till sist för denna gång. Även president Trump har engagerat sig i kampen mot matsvinn och signerat “Winning on reducing food waste! 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Arkiv Djur, Miljö & Klimat Mat & Livsmedel Matsvinn

Update Matsvinn- Tesco är superhjälten. Vem blir nästa?

2 oktober, 2018

Drygt 700 000 ton mat/matavfall slängde den brittiska livsmedelskedjan Tesco under 2017 tillsammans med 25 av sina största leverantörer. Ändå är Tesco en superhjälte. För Tesco publicerar sina avfallsdata och gör dem offentliga.

700 000 ton livsmedel som går till spillo under ett enda år är häpnadsväckande, snudd på outhärdligt. Om man betänker alla pengar, all energi, allt vatten, alla utsläpp av växthusgaser och näring som har genererats helt i onödan, när maten inte hamnar i våra magar.

Tesco mäter och publicerar data och får stå där med skammen. Men de gör det!

De har tagit på sig ledartröjan när det gäller att minska matsvinnet. De mäter och agerar och får sina största leverantörer att göra det samma. Och det är bara början. 2030 ska företagen ha minskat sitt matsvinn med 50 %, helt enligt FNs hållbarhetsmål 12.3.

Om vi nu antar att svenska livsmedelsföretag gör sig av med samma mängd mat och avfall som Tesco och Tescos leverantörer, vilka volymer skulle det då handla om, tro’? Omräknat till svenska förhållanden och invånarantal, och ja, jag vet jag höftar grymt, blir det 108 000 ton. Tesco har 27 procents marknadsandel i UK.

Om vi skalar upp Tescos siffror till att gälla samtliga svenska livsmedelskedjor skulle de tillsammans med sina största leverantörer generera 400 000 ton mat/matavfall per år.

Låt säga att 50 procent av detta är fullt ätbara mat. Det är 200 000 ton. Och då är de livsmedel som går till djurfoder borträknat, för det räknas inte som “waste” i UK och inte heller det som är kvar på fälten och plöjs ner, vad jag förstår.

Kanske är den svenska tillhöftade siffran till och med för låg. I England donerar både livsmedelsföretag och butiker ganska stora mängder till behövande, till välgörenhetsorganisationer som Fare Share med flera. Donerad mat utgör bara en smula av all överbliven mat i Sverige.

Vilken av de svenska livsmedelskedjorna blir först med att publicera sina matsvinnssiffror?

Våga och vinn! Och bli en superhjälte.

 

 

Arkiv Mat & Livsmedel Matsvinn Omvärld & Trender

Matsvinn Update III – Google vill minska matsvinnet

10 september, 2018

Först en nyhet. Google har gett sig in i kampen mot matsvinn och gjort en app “Your plan, your planet” för att hjälpa oss att slänga mindre mat, spara el och vatten. Appen är gjord i samverkan med California Academy of Sciences.

Läser vidare i Boston Consuslting Groups nya rapport om matsvinn som ger exempel på globala initiativ för att minska matsvinnet.

Rapporten lyfter “Crop Life”, ett initiativ av agritechjättarna Syngenta, Monsanto, Du Pont, BASF med flera, som utbildar småbrukare och lantarbetare i  över 60 länder att skydda grödorna mot skadedjur, sjukdomar och ogräs och minska förluster under och efter skörden.

Marks & Spencer har lagt in etylenabsorberande remsor i jordgubbsförpackningar som förlänger hållbarheten med upp till 50%.

Franska kedjan Intermarché lanserade 2014 sin Inglorious Fruits and Vegetables-kampanj, som erbjuder frukter och grönsaker med skönhetsfel till 30% rabatt. Tesco har experimenterat med  “buy one,get one free later”, i stället för exempelvis “köp tre till priset av två” som ökar på hushållens matsvinn. En lite gammal nyhet kan tyckas. Såg för övrigt inget av detta i butikerna när jag spanade i London häromsistens. Däremot verkar multipriser generellt vara på tillbakagång i UK. Bra!

Sodexo och Ikea samarbetar med företaget LeanPath för att få till ett spårningssystem för matavfall. Systemet spårar och mäter avfall och identifierar även orsakerna, till exempel överproduktion och mat som har förstörts. Målet är att höja personalens medvetenhet och ändra beteenden med hjälp av digitala verktyg.

Carrefour i Taiwan vill öka medvetenheten om vikten av att använda överbliven mat genom sin “anti wastage” restaurang, öppnad 2016, som serverar rätter från osålda matvaror från leverantörer,  grossister och egna butiker. Lite som t ex ICA Malmborg, ReTaste med flera gör här.

Fraktbolaget Maersk har utrustat alla sina 270 000 kylcontainrar med fjärrstyrning (RCM), vilket möjliggör kontinuerlig övervakning av containrarnas placering, temperatur, fuktighet m m. Maersk och kunderna kan tidigt identifiera och åtgärda eventuella problem och till exempel lossa last tidigare än planerat.

Zembra Group använder en innovativ teknik för att omvandla olivoljaavfall – det material som finns kvar från extraktionsprocessen – till produkter som kan användas inom jordbruk, kosmetika, byggindustri och andra industrier.

Offentliga och privata sociala partnerskap har utvecklat billiga soldrivna kylaggregat för att hjälpa jordbrukare i regioner som Sydasien och Östafrika att kunna lagra sin produktion och kunna sälja när priset är mer gynnsamt. Rockefeller Foundations matsvinnsprojekt Yield Wise arbetar tillsammans med TechnoServe, Meru Greens med flera för att etablera enheterna i Kenya.

Tesco garanterar leverantörer och odlarorganisationer att Tesco kommer att köpa minst 80 procent av volymen de har prognostiserat vilket minskar jordbrukarnas risk att överproducera eller skörda mindre än de behöver.

Arkiv Djur, Miljö & Klimat Matsvinn Omvärld & Trender

Matsvinns Update – Färsk rapport av BCG

30 augusti, 2018

Livsmedelssvinnet kan öka med nästan en tredjedel, till 2 miljarder ton år 2030 anser Boston Consulting Group i en nyligen publicerad rapport “Tackling the 1,6 billion- ton food waste and loss crisis”. Rapporten har gjorts i samverkan med forskare på Thomson Reuters Foundation.

I rapporten varnas för en svindlande matsvinnskris som drivs på av en ökande världsbefolkning och förbättrad levnadsstandard i utvecklingsländerna. Matsvinnet påverkar ekonomier, miljön, klimatet, vattenbristen och möjligheterna att minska hunger och fattigdom. Mycket av ansvaret för att hejda utvecklingen läggs på livsmedelsföretagen, men också på politiken. Medvetenheten om problemet brister i alla led.

Enligt FAO och World Resources Institute orsakar matsvinn och förluster 8 % av de totala växthusgaserna.

Slutsats: För att hejda utvecklingen kommer det att krävas engagemang och samordnade åtgärder från konsumenter, regeringar, icke-statliga organisationer, lantbrukare och företag. Inget nytt, men ändå.

Utdrag i korthet:

Forskarna identifierade fem drivkrafter för matsvinnet

  • Bristande medvetenhet om frågan och om möjliga lösningar. Exempel: Konsumenter efterfrågar färska livsmedel av hälsoskäl. trots att fryst mat har samma eller högre näringsvärde. Färska produkter ökar matsvinnet. Livsmedelsbutiker uppmuntrar sina kunder att köpa på sig mer mat än de behöver.
  • Otillräcklig infrastruktur Investeringar i lager och att hålla maten väl kyld genom hela livsmedelskedjan saknas i många utvecklingsländer.
  • Låg effektivisering av försörjningskedjan. Inte tillräckligt fokus på matsvinn, förluster och avfall. Exempelvis kan digitala system bättre matcha utbud och efterfrågan, effektivisera transaktionerna i leverantörskedjan och göra dem smidigare, göra det möjligt att spåra svinn och avfall, och möjliggöra dynamisk prissättning, som kan flytta produkter genom systemet innan de går ut i datum. Livsmedelsföretagarnas ansträngningar att förbättra produktiviteten tenderar att fokusera på stora hävstångseffekter.Till exempel på maskiner och utrustning samt hastigheten på produktionslinjen, snarare än på råvaruförluster genom svinn. Svinnet är ofta knepigare att ta sig an och förbättringar ger mindre ekonomisk avkastning.
  • Bristande samordning och samarbete. Särskilt mellan producenter och industrin. Detta bidrar väsentligt till ineffektivitet, svinn och avfall. Exempelvis saknas bra affärsavtal mellan producenten, och industrin och livsmedelskedjorna vilket ibland gör att jordbrukarna, för att förbättra kassaflödet, skördar tidigare än vad som är optimalt  vilket leder till lägre volymer och sämre kvalitet.
  • Svagt regelverk. Regler och lagar, standarder och skattepolitik har i allmänhet inte införts eller utformats med sikte på att minimera matsvinn och avfall, och inte heller uppmuntrat till effektiv användning av restprodukter. Det är fortfarande mycket billigt att lägga matavfall på soptippar i många delar av världen. Skatter och avgifter straffar inte företag och konsumenter för det avfall de genererar eller stimulerar dem att minska avfallet. Bäst före datumet är onödigt konservativa. Kosmetiska normer på frukt, bär och grönsaker är godtyckligt restriktiva på vissa marknader, t ex Kina. Standarder för importerade livsmedel skiljer sig avsevärt mellan länder, vilket leder till ineffektivitet och gör det svårt för producenterna att flytta sin export till andra länder som svar på förändrad efterfrågan.

13 åtgärder som minskar förluster och svinn

Det handlar bland annat om

  • Utbildning av lantbrukare
  • Utveckla produkter, kampanjer och förpackningar som möjliggör för konsumenter att minska svinnet
  • Förbättra lagring och transporterna tidigt i livsmedelskedjan, speciellt kyla.
  • Utveckla nya affärsavtal mellan producenter, industri och livsmedelskedjor
  • Effektivisera produktion, logistik och i handel genom digitala verktyg och big data, och inte minst
  • SAMARBETE

Klicka på rapporten så finns det bättre läsbara bilder. Bra exempel på initiativ för att minska matsvinnet finns också i rapporten. Fortsättning följer.