Search results

update

Matsvinn

Update 2 Matsvinn 2019

1 februari, 2019

Knasig kyckling och kött! Knasiga “wonky” grönsaker lanserades av Coop för ett par år sedan. Grönsaker med “fel” färg och form som vanligtvis ratas av livsmedelskedjorna men har utmärkt kvalitet såldes i Coops butiker. Nu tar det brittiska företaget Musclefood det ett steg längre. De tar vara på och säljer kycklingfiléer som inte har “rätt” storlek för livsmedelskedjorna och även prima nötkött i “fel” storlek til ett bra pris. Musclefood tycker att det är synd att fina köttdetaljer mals ner till färs och chicken nuggets bara för att de råkar se annorlunda ut. Klokt.

Göteborgs stad har lyckats halvera sitt matsvinn på två år. Göteborgs Stad tillagar varje år runt 20 miljoner portioner mat i drygt 500 kök. 2016 gick 3,6 miljoner portioner årligen bort i svinn, motsvarande 1200 ton i koldioxidutsläpp. Närmare 1 miljon portioner har Göteborgs stad sparat på två år. Heja!

Måltid Sverige, nätverk för folk som arbetar med mat inom skola, vård och omsorg informerar om två webbinarier om matsvinn, 28 februari och 13 mars, anordnade av MatTanken.

Den mycket uppmärksammade rapporten Food, Planet, Health från The EAT-Lancet Commission bekräftar FNs 12.3 mål om att det globala matsvinnet minst måste halveras.

“Substantially reducing food losses at the production side and food waste at the consumption side is essential for the global food system to stay within a safe operating space. Both technological solutions applied along the food supply chain and implementation of public policies are required in order to achieve an overall 50% reduction in global food loss and waste as per the targets of the SDGs. Actions include improving post-harvest infrastructure, food transport, processing and packing, increasing collaboration along the supply chain, training and equipping producers, and educating consumers.”

Bergendahls, d v s Citygross med flera har minskat köttsvinnet med drygt 60 procent sedan man infört skinpack, d v s vakuumförpackning för skivat kött. Mycket bra. Vakuum ökar hållbarheten på köttet med många dagar och dessutom möras köttet i förpackningen, till skillnad från kött i modifierad atmosfär som varit legio tidigare. 520 000 kilo mindre kött har gått till spillo med den nya förpackningen. Inte illa. Köp alltid vakuumförpackat kött och köttfärs!

Fazer och Lidl samarbetar för att minska brödsvinnet. Hälften så mycket svinn blir det i brödhyllan när Lidl tar över ansvaret förbeställning och order från bageriet. Vanligt sedan länge är att bagerierna prognostiserar och fyller på hyllorna i livsmedelskedjornas butiker och tar tillbaka det som inte blir sålt. Slut med det alltså. Nu bestämmer Lidl i brödhyllan. Bra.

Forskare inom REFRESH, EUs projektet för mindre matsvinn, har undersökt hur konsumenter använder appar destinerade för att minska hushållens svinn. 28 konsumenter använde tre appar under tre veckor. App 1 hade måltidsplanerare, inköpslista, inventeringslista (av kylskåp och skafferi antar jag) och recept. App 2 en inköpslista som kunde delas och App 3 en inventeringslista med månatliga rapporter. Resultatet var nedslående. Apparna var inte tillräckligt användarvänliga. Personerna slutade använda dem innan försöket var slut. Minimal användartid och minimal ansträngning är nyckeln till framgång för matsvinnsappar enligt forskarna.

Huffington Post refererar i en intressant artikel till en studie av 119 hushålls matavfall i Seattle. En tredjedel av matavfallet var onödigt, samma andel som i Sverige. Hälften var livsmedel som inte använts, en tredjedel var matrester från middagsbordet och övrigt var “uncooked food”, vad som nu menas med det. I en annan studie från tre städer i USA var hela 68 procent av matsvinnet onödigt. Nästan som i Konsumentföreningen Stockholms studie av matavfall från 72 hushåll i Bromma från 2009, “Rapport från en slaskhink” . 57 procent av maten i soptunnorna var onödigt matavfall, d v s matsvinn. Resten var ben, kaffesump, skal m m.

Vid Davosmötet i förra veckan publicerade Ellen Mac Arthur Foundation en ny rapport “Cities and the circular economy of food”. År 2050 kommer 80 procent av världsbefolkningen att bo i städer. Vårt nuvarande livsmedelssystem passar inte längre för 21: århundradet, en ny modell krävs. 1. Maten måste produceras med regenerativa jordbruksmetoder och lokalt där det är lämpligt; 2. det måste gå att få ut mer av livsmedlen/ maten (använda biprodukter mer effektivt, förhindra matsvinn/avfall); 3. design och marknadsföring hälsosammare mat.

Restauranger som vill laga mat på överbliven mat från butiker upplever det ibland som dyrare än att köpa “nya” råvaror. Det beror bland annat på transport och logistik. För att lösa knutarna har Vinnova gett pengar till forskningsprojekt inom Chalmers Industriteknik. Bland andra medverkar kocken Paul Svensson, Why waste, Stadsmissionen, Martin&Servera och Coop.

Här hittar du fler “Update Matsvinn”

 





Arkiv Mat & Livsmedel Matsvinn

Update 1 Matsvinn 2019

10 januari, 2019

Gott Nytt År! Med nya friska tag för att minska matsvinnet. Fast det hände ju även ett och annat under 2018. Ganska mycket faktiskt. Här är en lite smått och gott från Sverige och internationellt i oprioriterad ordning. Vissa initiativ pratade vi om på SaMMA- nätverket i november. Mer från 2018 finns här.

Det största på matsvinnsområdet 2018 var kanske SVTs program i flera delar, “Maträddarna”. Bra program i sin genre och rejäl konsumentupplysning. Det är trots allt vi konsumenter som slänger mest mat i ton räknat, och programmet fick nog en och annan att äta upp mat som annars skulle kastats.

Heja Livsmedelsverket och alla andra som har engagerat sig för att komma överens om hur man mäter matsvinnet i storkök och restauranger. Ingen rocket science direkt, men bra att få det gjort. Mäts inte matsvinnet så finns det inte… Pinsamt att det dröjer så länge att få mätmetoder på plats för övriga i livsmedelskejdan.

Lidl har antagit ett mål om att halvera sitt matsvinn till 2025. Bland annat genom att erbjuda kassar med inte så perfekta frukt och grönsaker till starkt rabatterat pris. Varor som går ut i datum samma dag kan man köpa med 30 – 90 procents rabatt. 4 av 10 butiker donerar överbliven mat till välgörenhet. Målet är att alla butikerna ska göra det senast 2025.

Willys söker en familj som vill medverka i en film om matsvinn. 10 000 kronor får man för besväret. För övrigt har Axfood nu också bestämt sig för att halvera sitt matsvinn senast år 2025. 

ICA lanserade “Mitt klimatmål”. Där kan man med hjälp av ICAs kvittodata få koll på hur stor klimatpåverkan ens livsmedelsinköp har. Dessutom med mängder av hållbara tips.

Konsumentföreningen Stockholm uppdaterade sitt skolmaterial och lanserade en ny sida för sin kampanj “Släng inte maten”

Storbritanniens regering går “all in” och utnämner en “food waste tsar”. Ben Elliot heter han, tydligen en riking med adlig bakgrund. Han ska främst grilla livsmedelskedjorna så att inte en enda smula går till spillo utan i stället doneras till behövande. Drygt 150 miljoner kronor satsar regeringen på att stötta  matbanker som t ex Fare Share som med hjälp av volontärer distribuerade tiotusentals ton överbliven mat från livsmedelsbutiker och industrier förra året. I den svenska regeringens  Handlingsplan mot matsvinn nämns bara matdonationer bara lite flyktigt. Märkligt.

På  tal om donationer har Stadsmissionen med flera redovisat ett forskningsprojekt “Affärsmodeller för logistiksystem för överskottslivsmedel”, om hur överbliven mat kan distribueras på ett effektivt sätt i logistikkedjan. Nya pengar för utveckling av projektet har beviljats av Vinnova.

En annan intressant rapport som släpptes det gångna året är ett studentarbete från SLU,  “En het potatis- en undersökning av kommunikationen mellan färskpotatisodlare och handelsledet”. Kommunikationen med livsmedelskedjorna brister är slutsatsen och potatisodlare känner sig lurade.  Rapporten finns inte digitalt. Är du intresserad, kontakta mig.

Det norska forskningsinstitutet SIFO har publicerat “Maten vi kastar”, Där har man bland annat studerat 26 hushålls förhållande till mat och matsvinn. De som kastar mest mat är unga, barnfamiljer och de med god inkomst är en av flera intressanta slutsatser.

“Love food Hate waste” heter den brittiska kampanjen mot matsvinn. Nu uppmanas engelsmännen att sänka temperaturen i sina kylskåp. En låg temperatur  är avgörande för att maten ska hålla god kvalitet i många dagar.

“What gets measured gets managed”. Det menar Champions 12.3, en sammanslutning av över 200 vd:ar för globala livsmedelsföretag, universitet och organisationer som arbetar för att uppnå  FNs globala mål 12.3, att halvera matsvinnet till år 2030.  I ett första steg måste regeringar såväl som företag anta mål och börja mäta svinnet anser Champions. Hur arbetet fortskrider följs upp varje år i ambitösa rapporter.  Trist är att Sverige tillhör jumboligan. Sveriges regering har inte antagit något nationellt mål för reducering av matsvinnet. Två rapporter om hur matsvinnet kan minska i hotell och cateringföretag har publicerats under året.

Till sist för denna gång. Även president Trump har engagerat sig i kampen mot matsvinn och signerat “Winning on reducing food waste! 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Arkiv Djur, Miljö & Klimat Mat & Livsmedel Matsvinn

Update Matsvinn- Tesco är superhjälten. Vem blir nästa?

2 oktober, 2018

Drygt 700 000 ton mat/matavfall slängde den brittiska livsmedelskedjan Tesco under 2017 tillsammans med 25 av sina största leverantörer. Ändå är Tesco en superhjälte. För Tesco publicerar sina avfallsdata och gör dem offentliga.

700 000 ton livsmedel som går till spillo under ett enda år är häpnadsväckande, snudd på outhärdligt. Om man betänker alla pengar, all energi, allt vatten, alla utsläpp av växthusgaser och näring som har genererats helt i onödan, när maten inte hamnar i våra magar.

Tesco mäter och publicerar data och får stå där med skammen. Men de gör det!

De har tagit på sig ledartröjan när det gäller att minska matsvinnet. De mäter och agerar och får sina största leverantörer att göra det samma. Och det är bara början. 2030 ska företagen ha minskat sitt matsvinn med 50 %, helt enligt FNs hållbarhetsmål 12.3.

Om vi nu antar att svenska livsmedelsföretag gör sig av med samma mängd mat och avfall som Tesco och Tescos leverantörer, vilka volymer skulle det då handla om, tro’? Omräknat till svenska förhållanden och invånarantal, och ja, jag vet jag höftar grymt, blir det 108 000 ton. Tesco har 27 procents marknadsandel i UK.

Om vi skalar upp Tescos siffror till att gälla samtliga svenska livsmedelskedjor skulle de tillsammans med sina största leverantörer generera 400 000 ton mat/matavfall per år.

Låt säga att 50 procent av detta är fullt ätbara mat. Det är 200 000 ton. Och då är de livsmedel som går till djurfoder borträknat, för det räknas inte som “waste” i UK och inte heller det som är kvar på fälten och plöjs ner, vad jag förstår.

Kanske är den svenska tillhöftade siffran till och med för låg. I England donerar både livsmedelsföretag och butiker ganska stora mängder till behövande, till välgörenhetsorganisationer som Fare Share med flera. Donerad mat utgör bara en smula av all överbliven mat i Sverige.

Vilken av de svenska livsmedelskedjorna blir först med att publicera sina matsvinnssiffror?

Våga och vinn! Och bli en superhjälte.

 

 

Arkiv Mat & Livsmedel Matsvinn Omvärld & Trender

Matsvinn Update III – Google vill minska matsvinnet

10 september, 2018

Först en nyhet. Google har gett sig in i kampen mot matsvinn och gjort en app “Your plan, your planet” för att hjälpa oss att slänga mindre mat, spara el och vatten. Appen är gjord i samverkan med California Academy of Sciences.

Läser vidare i Boston Consuslting Groups nya rapport om matsvinn som ger exempel på globala initiativ för att minska matsvinnet.

Rapporten lyfter “Crop Life”, ett initiativ av agritechjättarna Syngenta, Monsanto, Du Pont, BASF med flera, som utbildar småbrukare och lantarbetare i  över 60 länder att skydda grödorna mot skadedjur, sjukdomar och ogräs och minska förluster under och efter skörden.

Marks & Spencer har lagt in etylenabsorberande remsor i jordgubbsförpackningar som förlänger hållbarheten med upp till 50%.

Franska kedjan Intermarché lanserade 2014 sin Inglorious Fruits and Vegetables-kampanj, som erbjuder frukter och grönsaker med skönhetsfel till 30% rabatt. Tesco har experimenterat med  “buy one,get one free later”, i stället för exempelvis “köp tre till priset av två” som ökar på hushållens matsvinn. En lite gammal nyhet kan tyckas. Såg för övrigt inget av detta i butikerna när jag spanade i London häromsistens. Däremot verkar multipriser generellt vara på tillbakagång i UK. Bra!

Sodexo och Ikea samarbetar med företaget LeanPath för att få till ett spårningssystem för matavfall. Systemet spårar och mäter avfall och identifierar även orsakerna, till exempel överproduktion och mat som har förstörts. Målet är att höja personalens medvetenhet och ändra beteenden med hjälp av digitala verktyg.

Carrefour i Taiwan vill öka medvetenheten om vikten av att använda överbliven mat genom sin “anti wastage” restaurang, öppnad 2016, som serverar rätter från osålda matvaror från leverantörer,  grossister och egna butiker. Lite som t ex ICA Malmborg, ReTaste med flera gör här.

Fraktbolaget Maersk har utrustat alla sina 270 000 kylcontainrar med fjärrstyrning (RCM), vilket möjliggör kontinuerlig övervakning av containrarnas placering, temperatur, fuktighet m m. Maersk och kunderna kan tidigt identifiera och åtgärda eventuella problem och till exempel lossa last tidigare än planerat.

Zembra Group använder en innovativ teknik för att omvandla olivoljaavfall – det material som finns kvar från extraktionsprocessen – till produkter som kan användas inom jordbruk, kosmetika, byggindustri och andra industrier.

Offentliga och privata sociala partnerskap har utvecklat billiga soldrivna kylaggregat för att hjälpa jordbrukare i regioner som Sydasien och Östafrika att kunna lagra sin produktion och kunna sälja när priset är mer gynnsamt. Rockefeller Foundations matsvinnsprojekt Yield Wise arbetar tillsammans med TechnoServe, Meru Greens med flera för att etablera enheterna i Kenya.

Tesco garanterar leverantörer och odlarorganisationer att Tesco kommer att köpa minst 80 procent av volymen de har prognostiserat vilket minskar jordbrukarnas risk att överproducera eller skörda mindre än de behöver.

Arkiv Djur, Miljö & Klimat Matsvinn Omvärld & Trender

Matsvinns Update – Färsk rapport av BCG

30 augusti, 2018

Livsmedelssvinnet kan öka med nästan en tredjedel, till 2 miljarder ton år 2030 anser Boston Consulting Group i en nyligen publicerad rapport “Tackling the 1,6 billion- ton food waste and loss crisis”. Rapporten har gjorts i samverkan med forskare på Thomson Reuters Foundation.

I rapporten varnas för en svindlande matsvinnskris som drivs på av en ökande världsbefolkning och förbättrad levnadsstandard i utvecklingsländerna. Matsvinnet påverkar ekonomier, miljön, klimatet, vattenbristen och möjligheterna att minska hunger och fattigdom. Mycket av ansvaret för att hejda utvecklingen läggs på livsmedelsföretagen, men också på politiken. Medvetenheten om problemet brister i alla led.

Enligt FAO och World Resources Institute orsakar matsvinn och förluster 8 % av de totala växthusgaserna.

Slutsats: För att hejda utvecklingen kommer det att krävas engagemang och samordnade åtgärder från konsumenter, regeringar, icke-statliga organisationer, lantbrukare och företag. Inget nytt, men ändå.

Utdrag i korthet:

Forskarna identifierade fem drivkrafter för matsvinnet

  • Bristande medvetenhet om frågan och om möjliga lösningar. Exempel: Konsumenter efterfrågar färska livsmedel av hälsoskäl. trots att fryst mat har samma eller högre näringsvärde. Färska produkter ökar matsvinnet. Livsmedelsbutiker uppmuntrar sina kunder att köpa på sig mer mat än de behöver.
  • Otillräcklig infrastruktur Investeringar i lager och att hålla maten väl kyld genom hela livsmedelskedjan saknas i många utvecklingsländer.
  • Låg effektivisering av försörjningskedjan. Inte tillräckligt fokus på matsvinn, förluster och avfall. Exempelvis kan digitala system bättre matcha utbud och efterfrågan, effektivisera transaktionerna i leverantörskedjan och göra dem smidigare, göra det möjligt att spåra svinn och avfall, och möjliggöra dynamisk prissättning, som kan flytta produkter genom systemet innan de går ut i datum. Livsmedelsföretagarnas ansträngningar att förbättra produktiviteten tenderar att fokusera på stora hävstångseffekter.Till exempel på maskiner och utrustning samt hastigheten på produktionslinjen, snarare än på råvaruförluster genom svinn. Svinnet är ofta knepigare att ta sig an och förbättringar ger mindre ekonomisk avkastning.
  • Bristande samordning och samarbete. Särskilt mellan producenter och industrin. Detta bidrar väsentligt till ineffektivitet, svinn och avfall. Exempelvis saknas bra affärsavtal mellan producenten, och industrin och livsmedelskedjorna vilket ibland gör att jordbrukarna, för att förbättra kassaflödet, skördar tidigare än vad som är optimalt  vilket leder till lägre volymer och sämre kvalitet.
  • Svagt regelverk. Regler och lagar, standarder och skattepolitik har i allmänhet inte införts eller utformats med sikte på att minimera matsvinn och avfall, och inte heller uppmuntrat till effektiv användning av restprodukter. Det är fortfarande mycket billigt att lägga matavfall på soptippar i många delar av världen. Skatter och avgifter straffar inte företag och konsumenter för det avfall de genererar eller stimulerar dem att minska avfallet. Bäst före datumet är onödigt konservativa. Kosmetiska normer på frukt, bär och grönsaker är godtyckligt restriktiva på vissa marknader, t ex Kina. Standarder för importerade livsmedel skiljer sig avsevärt mellan länder, vilket leder till ineffektivitet och gör det svårt för producenterna att flytta sin export till andra länder som svar på förändrad efterfrågan.

13 åtgärder som minskar förluster och svinn

Det handlar bland annat om

  • Utbildning av lantbrukare
  • Utveckla produkter, kampanjer och förpackningar som möjliggör för konsumenter att minska svinnet
  • Förbättra lagring och transporterna tidigt i livsmedelskedjan, speciellt kyla.
  • Utveckla nya affärsavtal mellan producenter, industri och livsmedelskedjor
  • Effektivisera produktion, logistik och i handel genom digitala verktyg och big data, och inte minst
  • SAMARBETE

Klicka på rapporten så finns det bättre läsbara bilder. Bra exempel på initiativ för att minska matsvinnet finns också i rapporten. Fortsättning följer.

 

 

 

 

 

 

Arkiv Djur, Miljö & Klimat Matsvinn Omvärld & Trender

Matsvinns Update – lite huller om buller

23 augusti, 2018

Tre myndigheter, Livsmedelsverket, Naturvårdsverket och Jordbruksverket, överlämnade förslag till ”Handlingsplan förminskat matsvinn” till regeringen i mitten på juni. Förslagen omfattar 42 punkter. Handlingsplanen berör hela livsmedelskedjan – primärproduktion, producenter, handel, måltider i vård, skola och omsorg, restauranger, konsument, myndigheter samt forskning och innovation. Här är Svensk Dagligvaruhandels reaktion på handlingsplanen.  

Rutgers University, USA, skippade brickorna i matsalen, minskade matsvinnet med 14 -22 procent och sparade 300 000 dollar i minskade råvarukostnader på 10 veckor. Universitetet serverar 6,5 miljoner måltider per år.

Det går åt 70 liter vatten för att producera ett enda äpple enligt FAO

Gleaning är poppis i England. Gleaning betyder att ”samla upp” eller ”snapp åt sig”. Bönder som har frukt, bär eller grönsaker kvar på träden eller åkern som inte går att sälja meddelar detta till organisationen Feedback som koordinerar insamlingsarbetet. Man samlar ihop ett gäng volontärer som åker ut till lantbruket och tar hand om produkterna i stället för att de förfars. Livsmedlen skänks sedan till välgörenhetsorganisationer som ordnar mat till behövande.

Appbolaget Karma, appen som minskar matsvinnet i butiker och restauranger genom att erbjuda folk osåld mat till rabatterat pris, har tagit in ytterligare 110 miljoner kronor i finansiering från bland andra Electrolux och Kinnnevik.

I boken “Drawdown”  rankas de 100 mest gedigna och kostnadseffektiva lösningarna för att minska den globala uppvärmningen. Att minska matsvinnet kommer på tredje plats.

 

Organisationen Feedback vill lätta på EU-reglerna kring att utfodra överbliven mat till grisar genomsin kampanj The Pig Idea och har släppt en ny rapport i sommar ”Feeding surplus foods to pigs safely”.

Save the food, USAs matsvinnskampanj, presenterar 12 bra tips för att minska matsvinnet och ett käckt verktyg  en ”guestimator” för att beräkna åtgången på mat när man bjuder folk på middag. Konsumentföreningen Stockholms portionsberäknare för helgbufféer är inte dum den heller.

Agrimax kallas ett relativt nytt EU projekt som ska kartlägga det tillgängliga processvinnet från jordbruks -och livsmedelsproduktion och upprätta två pilotanläggningar för att utveckla bioråvaran till nya produkter för till exempel förpacknings- och läkemedelsindustrin.

Blir Norge det andra landet efter Frankrike som förbjuder livsmedelsföretag att kasta mat? Fem politiska partier föreslår en ”matkastelov”, en lag på att överbliven mat måste skänkas till välgörenhetsorganisationer, eller om det inte är möjligt ska maten gå till djurfoder. Norska regeringen är inte helt med på tåget.

Jamie Oliver fortsätter sin kamp mot matsvinn med videotips sponsrat av vitvaruföretaget Hotpoint.

Tesco hyllas för sitt arbete mot matsvinn av organisationen Feedback. Tesco är  • Den första livsmedelskedjan i UK som publicerar  tredjepartsgranskade matavfallsdata.• Den första livsmedelskedjan som antar FNs mål om att halvera matavfall från jord till bord före 2030.• Tesco har åtagit sig att mäta sitt livsmedelsavfall, inte bara i sina butiker utan även i leverantörskedjan. • Ökade donationerna av överbliven mat till välgörenhetsorganisationer till 7975 ton år 2017 vilket motsvarar en ökning med 40 procent jämfört med föregående år * Hjälper leverantörer att minska svinnet genom marknadsföring av varor i säsong och har skapat en hotline för leverantörer.

Som ett led att minska svinnet tar Tesco  även bort “bäst före datum” på 70 förpackade frukt och grönsaker.

Refresh, EU- projektet för att minska matsvinnet, har tillsammans med forskare vid Wageningen installerat en butikshylla med livsmedel som enbart är gjort på mat som annars skulle gå till spillo. Detta för att testa ”in real life” vilka produkter och förpackningar som är mest attraktiva för butikskunderna och vilket pris de är villiga att betala. Refresh ger ut nyheter och ett nyhetsbrev med uppdateringar om hur EUs matsvinnsprojekt fortskrider.

Arla inför en ny märkning på förpackningarna för att bidra till minskat matsvinn. Datumstämpel med bäst före dag med tillägget “ofta bra efter”

Forskare, bland andra Helen Williams, vid Karlstad Universitet har granskat hur livscykelanalyser av livsmedel förhåller sig till förpackningar och förpackningsmaterial. En konklusion: ”In particular, LCA practitioners would benefit if there were more knowledge and data available about the influence of certain packaging characteristics (e.g. shape, weight and type of material) on consumer behaviour”. Artikeln publicerad i International Journal of Life Cycle Assessment.

Lidl har lagt in en högre växel för att minska matsvinnet. Heja!

FAO fortsätter trycka på mot matsvinn, den här gången kopplat till World Food Programs kampanj #zerohunger. Nu handlar det om ”ugly fruit and veg”, det svinn som beror på kosmetiska ”fel” på produkten. Här en infografik om omfattningen av matsvinn.

EUs rapport om innovation och forskning kring mat ” Food 2030″ har gott om skrivningar om matsvinn och ett och annat matnyttigt inom området hälsa och hållbart jordbruk och fiske.

67 procent av svenskarna  anser att livsmedelsförpackningar är dåliga för miljön och 57 procent tycker att livsmedelsförpackningar ska avvecklas. Det visar en undersökning av Livsmedelsföretagen som anser att åsikterna tycker på dålig kunskap, bl a om hur förpackningar bidrar till att minska matsvinnet.

Boston Consulting Group släppte just en stor rapport om matsvinn med åtgärder och förslag. Mer om denna i senare inlägg.

Fortsättning följer.