Explore

Förpackningar

Förpackningar Granskning

Flädervatten från Frankrike. Varför då, Pressbyrån?

4 september, 2017

I Pressbyrån i Kristianstad hittar jag Evian, smaksatt vatten med citron- och fläderarom hittransporterad från Frankrike. 85 % ”naturligt mineralvatten från alperna”- jo, jag tackar – citron och druvjuice från koncentrat, socker, naturlig fläderarom, och något som heter safflorextrakt som tydligen är ett färgämne utvunnet ur tistel. 34 kronor för 37 centiliter. Dryga hundringen per liter. Hej och hå.

Priset, ehuru ohemult, är inte det som retar upp mig i första hand. Det är upp till var och än att köpa vatten till ett hutlöst pris.

Men varför frakta hit citronvatten ända från Frankrike, mest sannolikt på lastbil, dessutom i en flaska som är ett under av transportineffektivitet? Rundnätt och med luft ikring. Svår att stapla effektivt skulle jag tro. Varför ta in slikt- Pressbyrån?

Reitan som äger Pressbyrån har en omfattande hållbarhetsredovisning. ”Vi har både ansvar och möjlighet att påverka och göra skillnad. I och med denna första redovisning vill vi visa att vi tar vårt hållbarhetsarbete ytterligare ett steg framåt” står att läsa.

Så bra. Då kan ni väl börja med att fundera på vad ni säljer, syna produkterna på hyllan och ställa er frågan om det är vettigt att frakta citronvatten hela vägen från Frankrike och om det finns något bättre alternativ.

Var nyligen på Österlen och noterade Kiviks fläderdryck på butikshyllorna. 14.90 för en liter med i princip samma innehåll som Evian. Kranvatten i stället för alpvatten, med lite mer socker och en procent citronsyra. Men sockerhalten går säkert att få ner, citronsyran också för den som är petig.

Ring Kivik direkt är mitt förslag!

PS Ja, Evians vatten finns också ”naturell, den har funnits länge. Detta är en alldeles ny produkt och det är när man tar in en sådan som man bör tänka till lite extra.

Förpackningar Mat & Livsmedel Matsvinn

Skäll inte på plasten!

23 augusti, 2017

Nej, just det. Skäll inte på plasten. Just nu går drevet mot plast. Alla plast. Urskiljningslöst och oavsett när, hur och vad den används till. Häromdagen hörde jag en gurkodlare som övervägde att inte längre plasta in sina gurkor för han får så mycket skäll av konsumenter.

Men gurkan håller sig fräsch så mycket längre med plast runtikring, paprikan likaså och jordgubbar håller sig längre i plastförpackning i stället för kartong som är brukligt i Sverige. Det samma gäller många andra livsmedel. Hacka i er det ni som skäller!

Det kommer att ta tid innan vi har fått fram plast som inte är gjord av olja och andra klokare förpackningslösningar. Speciellt gäller det livsmedel, som har extra höga förpackningskrav.  Det sker mycket forskning på området men innan nya lösningar har nått marknaden är det mycket bättre och smartare att förpacka maten i plast så den får lång hållbarhet och inte blir dålig och slängs i förtid.

Att slänga mat med all den miljöpåverkan som skett i produktions- distribution och konsumtionsledet är många gånger värre än miljöpåverkan av en bit fossilplast. Läs gärna om Helen Williams med fleras forskning på Karlstad Universitet.

Klipp från Konsumentföreningen Stockholms förpackningsseminarium i Almedalen i år.

Förpackningar Hälsa Mat & Livsmedel

Varningsljus på hela matinköpet?

11 augusti, 2017

En strid ström av förslag avlöser varandra för att hejda den galopperande fetmaepidemin i Storbritannien. 2018 inför t ex en sockerskatt, något som allt fler länder och stater hakar på.

Nu vill forskare vid Universitetet i Birmingham ta fram ett verktyg som kan skanna av hela ens matvaruinköp och sätta trafikljus, så kallade “traffic light labelling” på kvittot. Detta för att hjälpa brittiska konsumenter att få en uppfattning hur mycket kalorier, socker, fett, mättat fett och salt de får i sig totalt, och inte bara för enskilda matvaror. Låter ganska smart.

Med all kvittodata som vi lämnar ifrån oss vet ju livsmedelskedjorna precis vad vi handlar ner till minsta chokladbit. Så visst borde det gå.

Kritiker menar att trafikljus på kvittot inte ger någon vägledning om hur konsumenten sedan tillagar maten. Kanske köper man kyckling och friterar eller grillar den hårt eller häver på massa dåligt fett när den tillagas. Å andra sidan tar ju inte den nuvarande trafikljusmärkningen hänsyn till det heller.

På tal om detta kollade jag just lite attityder kring den svenska hälsomärkningen Nyckelhålet. Enligt YouGov “Food & Health 2017 ” känner 39 procent till nyckelhålet ordentligt och 44 procent har en ungefärlig uppfattning om vad symbolen står för.

Min man Ulf  hör till undantagen, han har aldrig hört talas om nyckelhålet :-).

Enligt Svensk Dagligvaruhandels “Maten och folkhälsan”  tycker drygt hälften av svenskarna att det är mycket viktigt eller ganska viktigt att få information om näringsinnehållet i livsmedel. 43 procent bryr sig inte.

 

 

Förpackningar Granskning

Svårtömd förpackning- skärpning ACO!

25 juli, 2017

En god vän har hudproblem och måste smörja sig med ACOs hudsalva morgon och kväll. När han inte kan pumpa ut något mer finns det ändå massor av hudkräm kvar i burken. I dag öppnade jag behållaren, det gick lätt, och fann dryga decilitern kvar på botten.

ACO Hud, hur kan det komma sig att ni inte kan konstruera en pump som får ut det mesta?

Varför? Jag bara undrar. Min flaska med rengöringskräm med pump blir så gott som tom, så det borde inte vara så förbannat svårt.

Att stå och gräva ut resten av Canoderm med en sked är kladdigt och förefaller helt onödigt. Hoppas det finns en riktigt bra förklaring. Min vän får hudkrämen på recept så den kostar både honom och oss skattebetalare pengar, förutom att den oförbrukade krämen kostar miljön multum.

Tacksam för svar.

 

Förpackningar Granskning Hälsa Hushållsekonomi

Enorma ekonomiska intressen bakom proteinhajpen

14 juli, 2017

Tro inte att det stora intresset för proteinrika livsmedel kom till av en slump eller för att våra kroppar behöver mer protein. Det är, som bakom det mesta, stora, starka ekonomiska intressen som får oss att köpa proteinbars, proteindrinkar, proteinkvarg, proteingodis (såg häromdagen), proteinbröd, proteinkex, proteinsnacks, mjölk med extra protein, proteinpuddingar med mera.

Det räcker med att läsa broschyren för “Protein summit 2017”, ett av många internationella seminarier som arrangeras i syfte att kränga ännu mer proteinrika livsmedel till folk. Kränga till den rika delen av mänskligheten som har råd att betala extra för några ytterligare gram protein. Till den del som redan får i sig alldeles tillräckligt.

Inte till de många fattiga som lider brist på protein.

Det här kan man läsa i broschyren:

“High protein foods are great for the food industry. The market potential is unlimited.

Protein is a positive performance discriminator for mothers buying foods for their active children. The benefits of proteins for a faster recovery is also evident.

More and more large food and beverage companies are launching foods with extra protein and the awareness of protein amongst mainstream consumers is getting bigger. /…/

The 2017 Summit will highlight the potential of high protein for different target groups and categories.
The potential of new proteins is enormous in view of the growing global population with more disposable income…..”

Jag häpnar, och äcklas lite. Faktiskt.

PS För tydlighetens skull. Ja, jag är medveten om att många äldre i Sverige som äter dåligt får i sig för lite protein. Där behöver man se upp.