Förpackningar Granskning

Flädervatten från Frankrike. Varför då, Pressbyrån?

4 september, 2017

I Pressbyrån i Kristianstad hittar jag Evian, smaksatt vatten med citron- och fläderarom hittransporterad från Frankrike. 85 % ”naturligt mineralvatten från alperna”- jo, jag tackar – citron och druvjuice från koncentrat, socker, naturlig fläderarom, och något som heter safflorextrakt som tydligen är ett färgämne utvunnet ur tistel. 34 kronor för 37 centiliter. Dryga hundringen per liter. Hej och hå.

Priset, ehuru ohemult, är inte det som retar upp mig i första hand. Det är upp till var och än att köpa vatten till ett hutlöst pris.

Men varför frakta hit citronvatten ända från Frankrike, mest sannolikt på lastbil, dessutom i en flaska som är ett under av transportineffektivitet? Rundnätt och med luft ikring. Svår att stapla effektivt skulle jag tro. Varför ta in slikt- Pressbyrån?

Reitan som äger Pressbyrån har en omfattande hållbarhetsredovisning. ”Vi har både ansvar och möjlighet att påverka och göra skillnad. I och med denna första redovisning vill vi visa att vi tar vårt hållbarhetsarbete ytterligare ett steg framåt” står att läsa.

Så bra. Då kan ni väl börja med att fundera på vad ni säljer, syna produkterna på hyllan och ställa er frågan om det är vettigt att frakta citronvatten hela vägen från Frankrike och om det finns något bättre alternativ.

Var nyligen på Österlen och noterade Kiviks fläderdryck på butikshyllorna. 14.90 för en liter med i princip samma innehåll som Evian. Kranvatten i stället för alpvatten, med lite mer socker och en procent citronsyra. Men sockerhalten går säkert att få ner, citronsyran också för den som är petig.

Ring Kivik direkt är mitt förslag!

PS Ja, Evians vatten finns också ”naturell, den har funnits länge. Detta är en alldeles ny produkt och det är när man tar in en sådan som man bör tänka till lite extra.

Granskning Hälsa

En kedjerökares bekännelse- om e-cigg

28 augusti, 2017

Jag är nikotinist. Har rökt sedan jag var 13 år och slutat sisådär trettio gånger. Och börjat lika många. Nu sist under sommaren efter ett långt uppehåll. Korkat. Ja, jag vet.

Just nu orkar jag inte sluta. Solen skiner, det är sommar- nåja- och livet leker, typ. Blir sur, grinig och stundom elak när jag ska lägga av. Så därför köpte jag en elektronisk cigarett. Åtminstone mindre farligt än vanliga cigaretter, vilket inte säger så mycket, men med den stora fördelen att varken jag eller luften luktar vidrigt.

Hur det går? Sådär. Jag kedjeröker.

Började med 12 mg gegga, d v s styrkan på den olja man fyller e-ciggen med. Starkt och inte speciellt gott, trots karamellsmak. Har gått över till 6 mg nikotin och röker hela tiden. Nästan.

Grejen med e-cigarett är att den inte tar slut som en vanlig cigarett. En cigarett  fimpar man och så får det räcka för ett tag.

En e-cigg fimpar man aldrig. Den kan stå på, är redo direkt.

Man sörplar i sig röken och nikotinet och eftersom röken inte luktar något så kan man puffa var som helst utan att genera sig. Förutom genansen över att vara rökare. Och den är förstås stor. Brukar vara ensam om missbruket i sociala sammanhang nuförtiden.

Så efter dryga månaden med e-cigg har jag en uppmaning till alla nikotinister.

Har du slutat- börja aldrig igen!

Och ja, jag ska sluta.

PS Nej, jag e-röker inte på restaurang, det är dessutom förbjudet tror jag, på varuhus och andra ställen och inte där jag tror att folk blir upprörda, förstås.

Förpackningar Mat & Livsmedel Matsvinn

Skäll inte på plasten!

23 augusti, 2017

Nej, just det. Skäll inte på plasten. Just nu går drevet mot plast. Alla plast. Urskiljningslöst och oavsett när, hur och vad den används till. Häromdagen hörde jag en gurkodlare som övervägde att inte längre plasta in sina gurkor för han får så mycket skäll av konsumenter.

Men gurkan håller sig fräsch så mycket längre med plast runtikring, paprikan likaså och jordgubbar håller sig längre i plastförpackning i stället för kartong som är brukligt i Sverige. Det samma gäller många andra livsmedel. Hacka i er det ni som skäller!

Det kommer att ta tid innan vi har fått fram plast som inte är gjord av olja och andra klokare förpackningslösningar. Speciellt gäller det livsmedel, som har extra höga förpackningskrav.  Det sker mycket forskning på området men innan nya lösningar har nått marknaden är det mycket bättre och smartare att förpacka maten i plast så den får lång hållbarhet och inte blir dålig och slängs i förtid.

Att slänga mat med all den miljöpåverkan som skett i produktions- distribution och konsumtionsledet är många gånger värre än miljöpåverkan av en bit fossilplast. Läs gärna om Helen Williams med fleras forskning på Karlstad Universitet.

Klipp från Konsumentföreningen Stockholms förpackningsseminarium i Almedalen i år.

Djur, Miljö & Klimat Konsument Matsvinn

Sänk temperaturen på maten till + 4 grader!

15 augusti, 2017

Sänk temperaturen i kylkedjan!

(Debattartikel tidigare införd i tidskriften Livsmedel i fokus juni 2017. OBS Kylarna med dörrar på bilden har säkert redan + 4 grader. Många handlare håller + 4 grader eller lägre i kylarna.

Stora mängder mat förfars och slängs i hela livsmedelskedjan, som bekant.  Vi konsumenter slänger mest mat i ton räknat, men mängder av mat går till spillo även i tidigare led. Livsmedelsproduktionen frestar på miljön. Hamnar inte maten i våra magar har all negativ miljöpåverkan skett helt i onödan och mängder av djur har slaktats till ingen nytta.

En orsak till förluster av livsmedel är att bäst före datumet uppnås innan maten har ätits upp. Den sorteras därför ut hos producenter, grossister och inte minst i butik. Nära fyrtio procent svenska konsumenter uppger att de är mycket eller ganska noggranna med att inte äta mat vars bäst föredatum har gått ut. Den främsta anledningen är att de tror att det finns risk att de blir sjuka. En felaktig inställning som många av oss försöker ändra på, men det trögt.

Förvaras maten i + 4 grader i stället för + 8 grader håller maten sig fräsch nästan dubbelt så länge. Temperaturen är helt avgörande för kvalitén på maten. Läs för övrigt DN debatt i dag där forskare bland annat skriver om matförgiftningar och kyltemperatur. 

I Sverige har vi en rekommenderad förvaringstemperatur av kyld mat om max + 8 grader. Den informationen står att läsa på de flesta förpackningar med kylda varor.

Endast Sverige, Slovenien, Spanien och möjligen något ytterligare EU land har en så hög rekommenderad förvaringstemperatur. Övriga länder har lägre, de flesta + 4 – 5 grader, några + 6 grader.

Det är skandal att svenska livsmedelsföretag förordar så hög förvaringstemperatur. Det är skandal att myndigheterna låter det fortgå. Alla är medvetna om att kyltemperaturen bör sänkas. Det förlänger hållbarheten på produkterna rejält. Alla led får fler dagar att sälja maten på och konsumenterna får korrekt förvaringstemperatur angiven.  Maten håller sig fräsch längre, tillsatser och saltmängder kan sänkas, risken minskar för att maten” går ut i datum” och slängs.

Vem hindrar då att temperaturen i kylkedjan sänks?

Inte livsmedelsindustrin, de har oftast ännu lägre temperatur i tillverkning och lager eftersom de vill leverera varor av hög kvalitet. Inte transportörer även om det krävs åtgärder för att gå ner i temperatur. Inte vi konsumenter som skulle få fräschare mat med längre hållbarhet. Inte heller Livsmedelsverket som i dag uppmanar oss konsumenter att ha + 4 grader i kylskåpen och vill att livsmedlen har lägre förvaringstemperatur.  Vem är det då som bromsar?

Det är butikskedjorna som håller emot. Krav på sänkt temperatur innebär att flera handlare får investera, vissa i helt nya kylar. Det har inte alla råd med är argumentet.

Men investera måste de ändå göra. Enligt ett EU-direktiv, den så kallade F-gasförordningen, måste de kylar som har köldmedier med starka växthusgaser fasas ut till år 2030. Butiker med gamla kylsystem måste byggas om för att anpassas för nya köldmedier, alternativt ersättas av plug-inkylar med godkända köldmedier.

Det finns förstås ingen anledning att vänta till 2030. Aktörerna i livsmedelskedjan måste i samverkan sätta igång omställningen. Senast vid 2020 års utgång måste kylkedjan hålla + 4 grader, möjligen + 5.

Allt annat är oacceptabelt.

Louise Ungerth

Fristående debattör

Fd chef Konsument & Miljö, Konsumentföreningen Stockholm

(Debattartikel tidigare införd i tidskriften Livsmedel i fokus juni 2017)

Förpackningar Hälsa Mat & Livsmedel

Varningsljus på hela matinköpet?

11 augusti, 2017

En strid ström av förslag avlöser varandra för att hejda den galopperande fetmaepidemin i Storbritannien. 2018 inför t ex en sockerskatt, något som allt fler länder och stater hakar på.

Nu vill forskare vid Universitetet i Birmingham ta fram ett verktyg som kan skanna av hela ens matvaruinköp och sätta trafikljus, så kallade ”traffic light labelling” på kvittot. Detta för att hjälpa brittiska konsumenter att få en uppfattning hur mycket kalorier, socker, fett, mättat fett och salt de får i sig totalt, och inte bara för enskilda matvaror. Låter ganska smart.

Med all kvittodata som vi lämnar ifrån oss vet ju livsmedelskedjorna precis vad vi handlar ner till minsta chokladbit. Så visst borde det gå.

Kritiker menar att trafikljus på kvittot inte ger någon vägledning om hur konsumenten sedan tillagar maten. Kanske köper man kyckling och friterar eller grillar den hårt eller häver på massa dåligt fett när den tillagas. Å andra sidan tar ju inte den nuvarande trafikljusmärkningen hänsyn till det heller.

På tal om detta kollade jag just lite attityder kring den svenska hälsomärkningen Nyckelhålet. Enligt YouGov ”Food & Health 2017 ” känner 39 procent till nyckelhålet ordentligt och 44 procent har en ungefärlig uppfattning om vad symbolen står för.

Min man Ulf  hör till undantagen, han har aldrig hört talas om nyckelhålet :-).

Enligt Svensk Dagligvaruhandels ”Maten och folkhälsan”  tycker drygt hälften av svenskarna att det är mycket viktigt eller ganska viktigt att få information om näringsinnehållet i livsmedel. 43 procent bryr sig inte.

 

 

Hälsa Marknadsföring Mat & Livsmedel

Hälsoorganisation uppmanar- sätt varningsljus maten!

10 augusti, 2017

Nu går antisocker och hälsoorganisationen ”Action on Sugar” i UK ut i en kampanj och uppmanar alla tillverkare av mat och dryck att sätta varningsljus, så kallad ”trafikljusmärkning” på samtliga livsmedelsförpackningar. Även engelska hälsomyndigheter ställer sig bakom märkningen även om de medger att den inte är perfekt.

Trafikljusen ger konsumenterna en snabb uppfattning om livsmedlens näringsvärde. 

Så kallad ”GDA-märkning”, utan färgerna grönt, gult och blått, är vilseledande menar Action of Sugar efter att ha undersökt 25 frukostflingor. Håller med. Se bild ovan och nedan.

Åtta av tio brittiska konsumenter använder sig av trafikljusmärkningen när de handlar mat enligt en undersökning.

Som sagt i förra inlägget– varför inte pröva trafikljusmärkningen även i Sverige som ett komplement till nyckelhålet? Och utvärdera den ordentligt efter några år. Om det är till hjälp eller stjälp.

 

 

Hälsa Marknadsföring Mat & Livsmedel

Varningsljus på maten- varför inte?

1 augusti, 2017

Flera stora internationella livsmedelsindustrier som Coca-Cola, Mondelez, Unilever och PepsiCo vill införa trafikljusmärkning på livsmedelsförpackningarna.  ”Traffic light system” kallas märkningen som infördes i Storbritannien för flera år sedan. Märkningen innebär rött ljus för näringsämnen som finns i ohälsosam mängd i livsmedlet( läs socker, fett, mättat fett, kalorier), gult om det är sisådär, och grönt när det är okej.

Bra eller dålig idé? Det beror på.

I dagens Testfakta kritiserar Sveriges Konsumenter  förslaget. Halten näringsämnen i trafikljusmärkningen ska baseras på  portionsstorlek, och inte 100 gram livsmedel som är obligatoriskt i näringsdeklarationen. En portion chips är beräknad till  30 gram till exempel. För lite tycks Sveriges Konsumenter tycka. Vi äter mer än så. Risk för manipulation.

Ja , visst finns risk för manipulation. Trafikljusmärkningen på den engelska pizzan här ovan kan man  fundera över. Portionsstorlek är en halv pizza, men man äter väl oftast en hel? Det borde blinka så gott som helrött!

Kunde inte låta bli att kolla hur stor en chipsportion om 30 gram är. Det är den portionsstorlek som företagen har tänkt sig.  Så här fullt blir ett 12 cm högt glas. Ganska mycket, inte sant? I och för sig inte potatischips utan Estrellas linschips som jag råkade ha hemma. Urgoda för övrigt, fast alldeles för salta.

Fyra bitar choklad, 30 gram som står omnämnt i Testfaktas artikel handlar om fyra stora bitar av en stor chokladkaka om 200 gram. För liten portionsstorlek? Manipulation? Njä, knappast i detta fallet.

Trafikljusen ska inte vara en hälsomärkning utan en märkning som ska hjälpa oss att med en hastig blick  få en uppfattning om en portion av livsmedlet är okej eller ej. Om det är för mycket kalorier, socker, fett och salt i maten och hur det är med fiberinnehållet.

Jag har förespråkat trafikljusmärkning tidigare, inte minst för att jag varit mycket negativ till GDA-märkningen. GDA- märkningen som i dag finns på företagens produkter är superkorkad. Ingen läser och ingen begriper som inte har en magisterexamen i nutrition. Det vågar jag faktiskt påstå utan att ha någon studie att luta mig emot. Det enda som är bra med den är kaloriinnehållet på framsidan av förpackningen. Trafikljus i stället? Ja, varför inte.

Kan vi inte vara lite pragmatiska för en gång skull och helt enkelt låta företagen pröva märkningen i  två år och sedan göra en ordentlig utvärdering. Tycker vi konsumenter att trafikljusmärkningen har varit till nytta och fått oss att äta bättre eller ej? Har den hjälpt oss begripa hur stor en portion bör vara? Har trafikljusen stött oss i att inte vräka i oss mer än just en vettig portion?

Vi kan väl pröva. Antingen så får väl nyckelhålsmärkningen reformeras i grunden, med nytt namn och ny logga med engagerade influencers som marknadsför nyckelhålsmaten och gör det coolt och häftigt och det rätta att välja om man vill ha en stark och frisk kropp och minska risken för sjukdom  – eller så kan vi pröva något nytt och se hur det går. Vad har vi att förlora?

OBS Trafikljuset är tänkt som ett komplement till nyckelhålet, inte ersätta det. Och givetvis ska näringsdeklarationen om 100 gram också vara kvar på förpackningarna. Det är det lag på.

Förpackningar Granskning

Svårtömd förpackning- skärpning ACO!

25 juli, 2017

En god vän har hudproblem och måste smörja sig med ACOs hudsalva morgon och kväll. När han inte kan pumpa ut något mer finns det ändå massor av hudkräm kvar i burken. I dag öppnade jag behållaren, det gick lätt, och fann dryga decilitern kvar på botten.

ACO Hud, hur kan det komma sig att ni inte kan konstruera en pump som får ut det mesta?

Varför? Jag bara undrar. Min flaska med rengöringskräm med pump blir så gott som tom, så det borde inte vara så förbannat svårt.

Att stå och gräva ut resten av Canoderm med en sked är kladdigt och förefaller helt onödigt. Hoppas det finns en riktigt bra förklaring. Min vän får hudkrämen på recept så den kostar både honom och oss skattebetalare pengar, förutom att den oförbrukade krämen kostar miljön multum.

Tacksam för svar.

 

Förpackningar Granskning Hälsa Hushållsekonomi

Enorma ekonomiska intressen bakom proteinhajpen

14 juli, 2017

Tro inte att det stora intresset för proteinrika livsmedel kom till av en slump eller för att våra kroppar behöver mer protein. Det är, som bakom det mesta, stora, starka ekonomiska intressen som får oss att köpa proteinbars, proteindrinkar, proteinkvarg, proteingodis (såg häromdagen), proteinbröd, proteinkex, proteinsnacks, mjölk med extra protein, proteinpuddingar med mera.

Det räcker med att läsa broschyren för ”Protein summit 2017”, ett av många internationella seminarier som arrangeras i syfte att kränga ännu mer proteinrika livsmedel till folk. Kränga till den rika delen av mänskligheten som har råd att betala extra för några ytterligare gram protein. Till den del som redan får i sig alldeles tillräckligt.

Inte till de många fattiga som lider brist på protein.

Det här kan man läsa i broschyren:

”High protein foods are great for the food industry. The market potential is unlimited.

Protein is a positive performance discriminator for mothers buying foods for their active children. The benefits of proteins for a faster recovery is also evident.

More and more large food and beverage companies are launching foods with extra protein and the awareness of protein amongst mainstream consumers is getting bigger. /…/

The 2017 Summit will highlight the potential of high protein for different target groups and categories.
The potential of new proteins is enormous in view of the growing global population with more disposable income…..”

Jag häpnar, och äcklas lite. Faktiskt.

PS För tydlighetens skull. Ja, jag är medveten om att många äldre i Sverige som äter dåligt får i sig för lite protein. Där behöver man se upp.

 

 

Matsvinn Okategoriserade

Viktigaste matsvinnskampanjen ever! Titta, lukta, smaka

1 juli, 2017

Vi slänger ohyggligt mycket fullt ätbar mat. Folk tror att det är butikerna som slänger mest, men så är det inte. Vi konsumenter dumpar den mesta maten, över 500 000 ton per år. Framförallt för att vi tror att maten förvandlas till någon oätlig sörja när bäst före datumet går ut. Helt knäppt!

En av fyra svenskar uppger att de är noggranna med att slänga mat vars bäst före datum har gått ut. Illa nog. Av någon väldigt märklig anledning har den siffran ökat det senaste året , nu är det 38 procent som säger att de är noggrann med slänga maten i slaskhinken när bäst före datum inträffar.

Den största anledningen är att man tror att man blir sjuk av ”gammal” mat. Fel, fel fel. Sluta med det!

Du blir inte sjuk. Bäst före datum handlar om kvalitet. Tillverkarna garanterar att maten är exakt av samma kvalitet som när den tillverkades. Pajskalet är lika krispigt, färgen är exakt lika dan, konsistensen är på pricken den samma. Och så har de lagt till flera dagar ” för säkerhet skull”.

Jag lovar, har du kallt i kylskåpet, 4- 5 grader, så håller maten sig fräsch nästan dubbelt så länge som bäst före datumet.

Nu har det sjösatts en kampanj för att rädda maten. # Bästföre2017. Så bra! Klistra en etikett över bäst före datum och låg dina sinnen avgöra. Titta, lukta, smaka. När maten inte längre luktar fräscht eller ser slemmig ut. Då är det dags att slänga den. Inte innan.

Förskämningsbakterierna, de som angriper maten, är inte farliga. Vi blir inte sjuka av dem. De indikerar att maten börjar bli dålig långt innan den blir farlig. Luktar maten illa, ser den skum ut. Ät den inte.

Men innan dess är det fritt fram.

Släng inte maten! Här finns mängder tips, förvaringstemperaturer och portionsguider så du inte lagar för mycket.

Att inte slänga mat är viktigaste vi kan göra för miljön, för den biologiska mångfalden, för klimatet, för vår planet, och för hushållsekonomin.

Tänk på det. Titta, lukta, smaka!

OBS! Är maten märkt med ”Sista förbrukningsdag” ska du däremot se upp extra. Och lite extra med vacuumförpackad lax och skivat smörgåspålägg.