Arkiv Djur, Miljö & Klimat Mat & Livsmedel Matsvinn

Regeringen och politikerna fegar ur om temperatur

13 augusti, 2018

I dag varnar Livsmedelsverket för botulinumbakterier i maten. Detta i samband med att Testfakta publicerar en test av åtta vakuumförpackare. En hushållsmaskin som förlänger hållbarheten på mat rejält. Det viktigaste rådet Livsmedelsverket ger, är att förvara maten i + 4 grader i kylskåpet.

Av de konsumenter som känner till sin kylskåpstemperatur har cirka hälften betydligt varmare än så i sina kylskåp och många butiker, dock allt färre, har varmare än fyra grader i sina kylar.

Varför då tro? När alla är överens om att en kall kylkedja, hela vägen från industri och butik till hemmens kylskåp är det bästa för maten.

Optimal temperatur för de flesta livsmedel, dock ej alla, är fyra grader eller till och med lägre. Då håller sig maten fräsch betydligt längre, hållbarheten ökar och så gott som alla bakterier håller sig lugna.

Varför står det då på de flesta livsmedelsförpackningar i Sverige att maten ska förvaras i max + åtta grader, undantaget kött och fisk?

Det handlar om pur feghet.

Regeringen, både denna och tidigare alliansregering, har gått ut och lovat att förenkla reglerna  för livsmedels- och andra företag. Och det är utmärkt. Men nu är politikerna så in i nordens fega att dra på sig kritik om de inför en ny regel, pekar med hela handen och lagstiftar om att mat ska förvaras i optimal temperatur för varje livsmedel med tanke på bakterietillväxt och hållbarhet. Och optimal temperatur  är sannerligen inte + åtta grader som av tradition är den temperatur som livsmedelsbranschen har kommit överens om.

En frivillig överenskommelse av branschen om sänkt temperatur i stället för lagstiftning hade varit önskvärd. Industrin är positiv, men men butikskedjorna stretar emot, så det är ingen framkomlig väg.

Så det handlar om feghet helt enkelt från regeringens och politikernas sida. Och det är allvarligt. Att underlåta att göra något bra trots att allt förnuft säger vad som måste göras.

Lagstifta nu!

Ge dem i livsmedelsbranschen som fortfarande har en sunkig temperatur på livsmedlen de säljer till oss, tid att ställa om och investera i bättre kylar. Och det behövs sannerligen på många ställen. Och gå samtidigt ut i en bred kampanj till allmänheten att kolla temperaturen i sina kylskåp. och sänka den om den är för hög.

Då kan bäst före datum förlängas, vi får fräschare varor, kan sänka salthalt och tillsatser i många livsmedel och matsvinnet minskar. Vi sparar pengar och miljö i hela livsmedelskedjan, från jord- till bord.

Gör det bara. Ynkryggar!

Kanske finns det månne något parti som vågar göra denna fråga till sin, nu när valhetsen stundar?

——–

PS Botulinumbakterier är inget jag är rädd för och det irriterar mig att Livsmedelsverket ständigt skräms för denna bakterie. Det är en elak en, men med 30 fall i Sverige sedan 1969 är det inget man behöver ligga sömnlös över som medborgare. Och myndigheten kan ju morska upp sig och själva förorda lagstiftning- inte sant?

 

Arkiv Djur, Miljö & Klimat Granskning Mat & Livsmedel

Faktakoll II – om flygfrakt av frukt och grönsaker

1 augusti, 2018

Det stämmer alltså inte att mycket mat fraktas med flyg. Läs mitt förra inlägg. Här är lite mer fakta.

Ekologiska druvor fraktas med flyg i december från Egypten och från Sydafrika i april och maj. Det är i början av vindruvesäsongen och tillgången på ekologiska druvor är låg. Konventionella druvor går inte med flyg.

Just i början och slutet av odlingssäsongerna sker en del flygtransporter av frukt och grönsaker från fjärran länder. När grödorna har växt till, kvantiteterna ökar och kan skeppas i fulla containrar blir det båtfrakt. Trädmogen mango, en speciellt lyxig och god variant, går dock alltid med flyg.

Ananas och melon går inte med flyg, om någon undrar.

Är nu flygfrakt av lite livsmedel så mycket att ojja sig över? Nä, kanske inte. Transporten sker ju för det mesta i passagerarplanens lastutrymme.  Och i alla fall inte i jämförelse med en semesterresa till Costa Rica.

Men ändå, måste vi fylla butikshyllorna till bredden när säsongen knappt har börjat? Kan vi inte vänta? Knappt mogna produkter är ju inte ens speciellt goda.

Och Papaya är aldrig god om ni frågar mig. Såvida man inte pressar lite lime över. Lime går för övrigt med flyg om den kommer från Brasilien fick jag just veta.

Arkiv Djur, Miljö & Klimat Granskning Mat & Livsmedel

Faktakoll I – om flygfrakt av frukt och grönsaker

24 juli, 2018

I våras hörde jag en kunnig föreläsare säga, att om Arlanda flygplats stängdes i några dagar skulle vi knappast ha någon mat på butikshyllorna, eftersom så mycket livsmedel fraktas hit per flyg.

Det är inte sant. Det är en mycket liten andel livsmedel som fraktas till Arlanda per flyg.

I en artikel i DN för någon vecka sedan säger Björn Oliviusson som odlar frukt och grönsaker i ett experimentellt växthus i Stockholmstrakten att ” en papaya från Brasilien som säljs i en svensk butik har en flygresa på över tusen mil bakom sig”.

Stämmer det? Inte vet jag.

Att sockerärtor och andra färska bönor från Kenya, sparris från Peru och känsliga produkter som färska hallon, amerikanska blåbär och fikon från långtbortistan går på flyg, det är väl känt. Och även små exotiska frukter som stjärnfrukt och guava. Liksom minimajs  från Thailand och körsbär från Chile. Det mesta samfraktas i passagerarplan, så de ska väl inte bära hela hundhuvudet för alla flygkilometer, men ändå.

Men stora tunga papayor? Kommer de hit per flyg? Det verkar ju inte riktigt klokt.

Ringer Everfresh, stor leverantör av frukt och grönsaker till bland andra Coop och Citygross och ber dem hjälpa mig. Tack för det!

Ja, det stämmer. Papaya fraktas med flyg. Den är känslig och lämpar sig inte för långa båttransporter.

Fråga: Förväntar vi konsumenter oss att alltid hitta allt i butikernas frukt och grönsaksdiskarna?

Ja, numera gör vi nog det.

Men just papaya tror  jag få skulle sakna om den försvann.

Urban Deli, med några få restauranger/butiker i Stockholmsområdet och som ägs av bland andra Axfood har slutat sälja flygfraktade frukt och grönsaker. Så bra. Förhoppningsvis kommer fler butikskedjor att haka på.

Mer i ämnet kommer framöver.

 

 

 

Okategoriserade

Köttförpackningar- de nya klimathjältarna

8 juni, 2018

Det skivade nötköttet om det förpackats i ett bautastort plasttråg i så kallad skyddande atmosfär, har hela tio färre dagar till sista förbrukningsdag, jämfört med om köttet är vacuumförpackat i en tunn, platt, plastförpackning, så kallad skinpack. Köttet möras i vacuumet i skinpacken, medan mörningen avstannar i det syrerika plasttråget. Skinpack ger godare kött med längre hållbarhet, mindre matsvinn, mindre plast, bättre transporteffektivitet med mindre volym att transportera på vägarna. Bingo!

Detta har livsmedelskedjorna nu begripit och de är bara att gratulera. ICA har rullat ut mängder av skinpack den senaste tiden. Inte bara för det dyrare ekologiska eller hängmörade köttet utan förpackningen kommer på bred front. Coop är också på väg och många andra. Utmärkt.

Och har du sett köttfärsen som numera kommer i rulle? Har hört en del klagomål på den, men sluta med det. Sanningen är att de förpackningarna, till skillnad från köttfärstrågen, är riktiga klimathjältar. Rullfärsen ökar hållbarheten från 8 till 16 dagar.Dessutom minskar växthusgaserna 39 procent jämfört med trågen enligt Scan. Och som sagt, även färsen blir godare. Alla rätt. Bravo. Köp köttfärs i rulle!

Arkiv Hälsa Mat & Livsmedel

Förbjud korv och bacon!

28 maj, 2018

Nej, jag tycker inte att man ska förbjuda korv och bacon rakt av. Men hade bacon och många andra charkprodukter introducerats på marknaden i dag hade det förmodligen blivit saluförbud av EUs livsmedelsmyndighet mot bakgrund av dagens vetenskap. Att marknadsföra ett nytt livsmedel som bevisligen är cancerogent hade varit otänkbart.

Rött kött och inte minst charkprodukter som korv, skinka, leverpastej och bacon ökar risken för cancer, framförallt tjock- och ändtarmscancer. Därom råder i dag ingen tvekan. Sedan beror risken som alltid på hur mycket man äter och individuell disposition.

Högst 500 gram rött kött per vecka , d v s fyra små portioner, varav bara en mycket liten del chark bör vi äta enligt Livsmedelsverket.

World Cancer Research Fund ifrågasätter om vi överhuvud taget ska äta charkprodukter.

—————————–

Bild, beskuren: World Cancer Research Fund https://www.wcrf.org/dietandcancer/interactive-cancer-risk-matrix

 

Arkiv Konsument Marknadsföring Mat & Livsmedel

Rör inte korven, EU!

23 april, 2018

Jäklar vad fransmännen, eller snarare franska bönder, är kitsliga. Nu förbjuder Frankrike tillverkare att kalla en korv gjord på vegetariska råvaror för korv. Ordet korv är bara förbehållet animaliska råvaror.  Liksom burgare och bacon. En burgare som är gjord av linser får inte kallas linsburgare. Som om vi skulle tro att en linsburgare egentligen är gjord av kött och inte linser. Blir trött.

Laxkorven är ju gjord av djur, d v s med animaliskt ursprung, men kanske måste korven ha däggdjur som råvara för att få kallas korv. Vad vet jag. Vad tycker fransmännen?

För mig är en korv en korv om den ser ut som en korv, oavsett vad den är gjord av.

Hopps nu inte fransoserna inbillar EU att vi ska ha samma regler här som där beträffande korvar och burgare. Havremjölk får ju inte kallas för mjölk utan havredryck. ”Mjölk” är som begrepp skyddat, och det har vi att rätta oss efter.

Håll fingrarna från korven uppmanar jag EU!

PS: Skickar mina synpunkter till  Livsmedelsverket och Näringsdepartementet så de inte kommer på andra tankar än att kalla en korv för en korv när de förhandlar med fransmännen och EU.

Arkiv Granskning Konsument Mat & Livsmedel

Fel om enportionsrätter – innehåller inte mängder av tillsatser

9 april, 2018

Nej, frysta enportionsrätter innehåller numera inte mängder av tillsatser. Det tror svenska folket, men det är fel.

På frågan ”Vilka av följande livsmedel förknippar du med tillsatser” anger folk år efter år frysta enportionsrätter i YouGovs attitydundersökning Food and Health. Så även i år. På andra plats kommer kylda enportionsrätter.

2007 kom Mats-Eric Nilssons bok ”Den hemliga kocken”. Där pekades just enportionsrätterna ut som särdeles tillsatsstinna. Och ja, så var det då. Sedan dess har Dafgårds, Findus, Orkla och flera andra gjort ett hästjobb med att ta bort livsmedelstillsatser i maten. Men uppfattningen biter sig kvar. Orättvist, faktiskt.

Kollar slumpvis några storsäljare. Till exempel Jennys kåldolmar som pekades ut och fick extra mycket skäll i Mats-Erics bok.  

Potatis, vitkål(20%), gris- och nötkött (9%), vatten, MJÖLK, ris, rapsolja, lingon (2%), socker, GRÄDDE, SMÖR, salt, potatisflingor, potatismjöl, kycklingfond(vatten, kyckling salt), färgämne(sockerkulör), lök, sirap, modifierad VETESTÄRKELSE, japansk SOJASÅS(vatten, SOJABÖNOR, VETE, salt), kryddor, tomatpuré, persilja.

Inte så mycket att hetsa upp sig för i dag – eller hur? Och ja, kåldolmarna är handrullade, har sett det själv på plats för några år sedan. Och potatismoset är inte längre från pulver utan gjord på riktig potatis.

Eller ta Findus Fish & Chips. 

INGREDIENSER: potatis 43 %: Potatis, solrosolja och druvsocker. PANERAD FISK 24 %: Renskurna filéer av alaskapollock* (Theragra Chalcogramma), rapsolja, vatten, rismjöl, stärkelse, kikärtsmjöl, majsmjöl, salt, kryddor (bl a paprika), druvsocker, lökpulver, stabiliseringsmedel (E415) och kryddextrakt. SÅS 19 %: creme fraiche, rapsolja, stärkelse, äggula, senap (senapsfrö, socker, ättiksprit, salt, cayennepeppar), citronjuice, vitlök, salt, kryddor, socker och förtjockningsmedel (fruktkärnmjöl, guarkärnmjöl). GRÖNSAKER 14 %: Ärter. *Fiskad i norra Stilla havet. I rätten ingår 24 % panerad fisk motsvarande 14,5 % alaska pollock. En portion (340 g) ger dig 48 g grönsaker.

En herrans massa ingredienser, inte mycket fisk, knappt några grönsaker, men med få tillsatser. Att laga mat storskaligt och få den att både smaka och se god ut när den tinas är inte det lättaste, därför kan det behövas fruktkärnmjöl. Och till den som hetsar upp sig över druvsockret så används det för att ge en bra stekyta. Portionen innehåller 1,4 gram sockerarter per 100 gram, där 0,8 gram kommer från potatisen.

Kollar Gooh, kylda enportionsrätter, t ex Korv Stroganoff.

Falukorv (26%) (griskött*, nötkött*, fett från gris*, potatismjöl, salt, druvsocker, lök, kryddor, rökarom), mjölk, ris, gul lök, grädde, vitkål (6%), paprika (5,9%) (röd, gul), tomatpuré, salt, vildris (0,7%), paprikapulver, vitpeppar.

Inga tillsatser. Och så kan man hålla på.

Att enportionsrätter som regel är tillsatsstinna är helt enkelt inte sant längre. Svenska folket biter sig fast i en myt. Däremot innehåller många alldeles för mycket salt. Findus innehåller oftast mindre salt än Dafgårds.

Skärpning Dafgårds!

Arkiv Granskning Hälsa Mat & Livsmedel

Korrekta fakta om vår godis- och läskkonsumtion. Glad Påsk!

30 mars, 2018

I påskatider förekommer ibland  ”fake news” om vår godis och läskkonsumtion, såväl i media och på sociala plattformar. Att vi till exempel dricker uppåt 90 liter läsk per person och år och att petar i oss 17 kilo godis. Det är fel. Riktigt så illa är det inte.

Jag hade anledning att grotta ner mig i försäljningsstatistiken när jag skrev rapporten  ”Barns vikt och måltider” inför Konsumentföreningen Stockholms seminarium ”Ät och må bra- hur svårt kan det va’? 

Läskkonsumtionen har minskat rejält, liksom i många andra länder i västvärlden.

Här kommer korrekta siffror, så långt möjligt. Försäljnings- och konsumtionsstatistik är ingen exakt vetenskap.

  • Läskkonsumtionen, inklusive icke kolsyrad läsk, så kallad stilldrink, har minskat från 83 liter per person och år 2003 till 71 liter per person 2016 enligt Sveriges Bryggeriers statistik.
  • Samtidigt har andelen sockerfri läsk ökat från 12 till 25 procent. Preliminära siffror för 2017 tyder på uppåt 30 procents andel lightläsk.
  • Konsumtionen av den sockersötade läsken har alltså sjunkit med en dryg femtedel, från 71 liter till 57 liter under 2003 – 2016.

Statistik exklusive stilldrink, läsk utan kolsyra, liter per person och år.

Och så kommer vi till godiset

  • Vi äter inte 17 kilo godis per person. Det är en uppgift från 2012 och 2013 i Jordbruksverkets statistik. Den uppgiften var fel och har nu rättats till.
  • Den senaste siffran, för 2015, är 14,7 kg choklad och konfektyr per person och år, inklusive tuggummi och halstabletter. En liten minskning från 2014.
  • Chokofa, konfektyrbranschens organisation, anger den svenska konsumtionen till runt 14 kg choklad och godis per person och år. Och där har konsumtionen legat de senaste 10 åren.

Mycket det också om man betänker att 14 kilo per person inbegriper både åldringar och spädbarn.

  • Det verkar som om Tyskland har gått om oss i choklad och godiskonsumtion och vi ligger ungefär på samma antal kilo som våra grannländer Danmark och Norge enligt branschorganisationens statistik.
  • Frida Boisen skrev i går om sockerkonsumtionen, att vi på 1800-talet åt 4 kg socker per person och i dag runt 40 kg. Sedan 60-talet har sockerförbrukningen i stort sett legat still, kring 40 kg med lite upp och ned enskilda år. Lite osäkra siffror eftersom statistikunderlaget har ändrats över tid.
  • Påpekas bör också att till exempel koncentrerade äppeljuice som en del tillverkare väljer att söta med nuförtiden inte finns med i statistiken.
  • Från 40 kg socker avgår sedan en hel del svinn i form av matvaror som slängs eller socker som försvinner när man häller i från t ex ättiks- och sillag, eller som förjäses när bröd bakas.
  • Förr köpte vi sockret över disk och bakade, syltade och saftade så det stod härliga till. Nu kommer det mesta sockret, runt 80 procent, med de livsmedel vi köper, vare sig vi vill eller ej.

Det är inte tu tal om att många av oss dricker för mycket läsk och äter för mycket godis för att det ska vara bra för vår hälsa. Men rätt ska vara rätt och det är viktigt med korrekta siffror och utvecklingstendenser för att vi ska kunna diskutera åtgärder, framgångar och bakslag i det svenska kosthållet.

Glad Påsk!

Infogad bild 2

Arkiv Hälsa Mat & Livsmedel priser

Den dyra vegomaten

21 mars, 2018

Hur bra som helst att det forsar fram vegetariska alternativ till kött. Och kul med Pulled Oats som är gjord på nordisk havre och inte soja. Men måste vego vara så hiskligt dyrt? Begriper inte att havre, ärt- och bönprotein, rapsolja, lite tillsatser och vitaminer ska kosta närmare 200 kronor kilot i butik. Och ja, jag förstår att det tagit många timmar i labb och annorstädes plus en massa riskkapital att  får fram ett nytt livsmedel. Men ändå. 200 kronor kilot!

Eller för den delen 160 kronor kilot för sojapoumph, vegmefärs eller MiFu, den nya laktovegetariska färsen baserad på mjölkprotein. Eller 17 spänn för en liter Oatly havredryck med 10 procent havre och i övrigt mest vatten, typ. Bönderna får ungefär 1:50 kr kilot för havren, lite mer för ekohavre. Vattnet är i stort sett gratis.

Det stora intresset för vegetariskt måste vara bingo för livsmedelsbutikerna. Att frukten och grönsakerna är butikernas kassako har jag förstått sedan länge. Kött tjänar man inga pengar på, det billiga köttet får vara det som drar in folket i butikerna. Frukt och grönt tjänar man bra med pengar på, och nu också vegosortimentet, som det verkar.

Frukt- och gröntförsäljningen subventionerar faktiskt köttet, och gör att vi kan vräka i oss kött till ett förhållandevis lågt pris. Tvärt emot alla hållbarhets- och hälsointentioner. Eller hur?

Konstig värld vi lever i.

 


				
					
				
				
			
		
	
Arkiv Hälsa Mat & Livsmedel Omvärld & Trender

Sockerbantning på gång! Stevia på frammarsch

12 mars, 2018

Den sockerskatt som införs i Storbritannien och Irland inom kort, och som existerar på flera andra platser i världen, har satt sprutt på livsmedelsföretagen.

Det bantas bort socker för fullt. Dels för att komma under skattegränsen för socker i dryckerna, dels i ren självbevarelsedrift. Att ha kvar sockerstinna produkter på hyllan är förstås ingen bra business på sikt. Men inte heller artificiella sötningsmedel får godkänt av en majoritet av europeiska konsumenter visar en nyligen publicerad mätning. Många är oroliga för negativa hälsoeffekter, andra gillar inte smaken. En svår nöt att knäcka för företagen. För vad ska man söta med? Folk gillar ju sött!

Sötningsmedlet ”Stevia” går fram starkt. Det ses som naturligt och ”clean” eftersom råvaran kommer från växten med samma namn, fast det är knappast en naturlig process som får fram själva sötningsmedlet, ”steviol glykocider”. Good enough kanske folk tycker.

Och det gör också det svenska företaget Nick’s med ”a Swedish mission to improve the world of snacks”, som vill att vi ska ” join our fight on sugar” och lanserar godis med ”no added sugar!” De sötar sin kexchoklad med steviol glykocider. I övrigt innehåller chokladkakan många ingredienser och nästan på pricken lika många kalorier per 100 gram (488 kcal)  som vanlig kexchoklad (498 kcal). Men Nick’s är kanske är ett bra alternativ för diabetiker som vill festa loss, för glutenintoleranta/känsliga och för socker- och glutenfobiker.

Själv håller jag mig till kexchokladen i mycket måttlig mängd.