Explore

Granskning

Granskning Hushållsekonomi Mat & Livsmedel Omvärld & Trender

Vatten på flaska – en onödig lyx?

12 november, 2018
Vatten på flaska

Är vatten på flaska en onödig lyx?

Ja, så tänkte många år 2007 när Konsumentföreningen Stockholm lanserade sin klimatrapport om om allt buteljerat vatten som tappas, transporteras, handlas och körs hem på våra vägar. Trots att vi har utmärkt kranvatten på de flesta ställen i Sverige.

På den tiden gick folk gick omkring med en flaska vatten i handen vart än man vände blicken. Färsäljningen skenade. 34 000 ton växthusgaser om året genererade tillverkning och transport av flaskvatten. Lika mycket som växthusgasutsläpp som 12 500 bilar. Onödigt- inte sant?

Människor lyssnade, tog åt sig, ändrade beteende och försäljningen sjönk som en sten. Nja, kanske inte som en sten, men 25 procent är ett väldigt stort försäljningstapp på kort tid. Bryggerierna grät och tillverkarna av Sodastream skar säkert guld med täljkniv. Borde haft royalty på den försäljningen…

Nå, hur har det gått sedan dess? Dricker vi mer eller mindre flaskvatten nu, tio år senare?

Försäljningen ligger fortfarande på en lägre nivå.

2006 drack vi 29,3 liter per person och år. Tre år senare hade försäljningen sjunkit med 25 procent, till 21,9 liter enligt Sveriges Bryggeriers statistik. 2017 drack vi ungefär lika mycket som 2009. 22,1 liter per man.

Ett försäljningstapp på 25 procent, som alltså håller i sig. Det är mycket.

Och det är intressant. Det går att ändra folks vanor. Om man har goda argument och det finns bra alternativ.

Som kranvatten till exempel.

Fast vi dricker ju även annat på flaska i dag. Fortsättning följer.

 

Djur, Miljö & Klimat Förpackningar Granskning

Smart water – inte så smart!

29 oktober, 2018

Vad har Coca-Cola nu hittat på? Nyheten Smartwater lanseras på stora reklamtavlor på pendeltåget och en gammal flaskvattenaktivist som jag blir nyfiken.

Men Smartwater är sannerligen inte så smart. Svårt att begripa varför ett skickligt företag som Coca-Cola ens kommer på tanken att först ånga upp vattnet, destillera det, sedan tillsätta mineraler och tappa på flaska. Vitsen är att vattnet får en ren, krispig smak enligt företaget.

Har smakat. Blir trött och lite arg. Det smakar inget alls. Som att kyssa sin faster, som min Pappa brukar säga när något smakar fullständigt menlöst.

Hur mycket extra energi går åt i onödan för att ånga vattnet kan man undra? Var det här det smartaste Coca-Cola kunde komma på när jorden håller på att gå under?

Tydligen. För enligt Coca-Cola har Smartwater blivit en storsäljare i USA inom kategorin ”premiumvatten”, d v s särskilt dyrt och tjusigt buteljerat vatten. Kanske för att mycket vatten i USA är så klorerat att det smakar äckligt. Eller för att folk där inte är så smarta. Vad vet jag.

Smart är i alla fall flaskan som eländet tappas på. PlantBottlen är gjord av 30 % sockerrörsrester ( fossilfritt), 25 % returPET och 45 % fossilplast. Coke arbetar på att öka andelen sockerrörsplast och returplast i sina flaskor, men vissa tekniska problem återstår att lösa.

 

 

Arkiv Djur, Miljö & Klimat Granskning Matsvinn

Smaktest: Sedan länge utgången bäst före datum

12 oktober, 2018

Har smakat på gammal mat.

Fick inspiration av SEIs och Berghs viktiga och fyndiga utmaning #TASTEorWASTE- hur modig är du? Letade runt i mitt kylskåp efter förpackningar med utgånget bäst före datum.  Spelade in en video som jag tänkte lägga upp på Facebook, men är urusel på rörlig media. Ska skärpa mig och medans får det bli så här. Således:

Den 30 september hittade jag följande i mitt röriga kylskåp:

Vaniljsås, vet att jag öppnade den 23 augusti och använde hälften till äppelkakan när vi hade kräftskiva. Står att den håller sig en vecka efter att man har öppnat förpackningen. Smakar som vanligt mer än en månad efter jag använde den. Ingen smakskillnad alls.

Smör, bäst före datum 6 juli. Smakade jättebra.

Bregott, bäst före 30 juli. Utmärkt.

Vispgrädde, 40 % fett, bäst före 15 september. Smakade lite annorlunda, aningens mer syrlig men absolut inte sur. Toppen att ha i en gryta.

Smör/rapsolja, flytande, bäst före datum 6 juni. Riktigt äcklig. Går bort.

Övriga går utmärkt att äta. + 5 grader i mitt kylskåp gör susen, ska sänka till 4 grader.Då håller  maten nästan dubbelt så länge som i ”max + 8 grader”, som det idiotiskt nog står på förpackningarna att maten ska förvaras i. Har försökt att ändra på det sedan 2009, men det går minst sagt trögt.

Har du köpt ett nytt kylskåp de senaste åren så är  det förinställt inställt på + 4 eller +5 grader. Ändra inte! Har du ett äldre kylskåp, kolla med en termometer. Är det över  fyra – fem grader, sänk temperaturen. Den marginella ökade energiförbrukning som uppstår lovar jag att du tjänar in på att maten håller sig fräsch så väldigt mycket längre.

Mer pengar i plånboken och mindre klimatgaser till klotet. Det är det som händer om du inte slänger mat. Så enkelt är det.

PS: Lyckades lägga upp videon på facebook till slut. Nu ska jag bara klura ut hur jag får in video i blogginlägg… 

Arkiv Granskning Hushållsekonomi Mat & Livsmedel

Vi konsumenter får EU stöden- inte bönderna

26 september, 2018

Det är inte bönderna som subventioneras genom EUs jordbruksstöd på 7 miljarder kronor om året. Det är konsumenterna, menar Palle Borgström, LRFs ordförande, tillika mjölkbonde, i radions lördagsintervju. Är beredd att hålla med.

Kommer ihåg en prisjämförelse jag gjorde när jag hittade ett gammalt reklamblad från Konsum från 1993, alltså före EU-inträdet, och far iväg till Coop Häggvik i dag för att uppdatera mig.

Nedan finns en jämförelse av priset på några livsmedel 1993 jämfört med 2011 och i dag 2018. Löpande priser, d v s inte justerade för inflationen. Prisökningen på flera livsmedlen är marginell. Spagettin och snabbmakaronerna är billigare än 1993, trots inflation på 13,2 procent. Köttbullarna och oxpytten är billigare, fiskgratängen och fiskbullarna har ungefär samma pris medan sillen och riset kostar betydligt mer. Botanisera gärna.

Vår disponibla inkomst per person har ökat med 69 procent sedan 1993, om jag nu har räknat rätt. Matens andel av hushållsutgifterna har minskat rejält, där har EU-stöden spelat roll. Palle har rätt. Men det finns förstås också andra orsaker som du kan läsa om här.

I december ska jag kolla priset på julmaten igen och jämföra med ett reklamblad från Konsum från 1988! 

Inflation: 100 kr år  1993 = 132 kr i dag

Disclaimer: Varorna nedan är livsmedel som ofta är prispressade, men det var de som fanns att tillgå i det gamla reklambladet. Och fisk får inte direkta EU stöd, vad jag vet.

Arkiv Granskning Mat & Livsmedel priser

Trött på dåliga redskap!

7 september, 2018

Bakar sällan. Det vill sig aldrig riktigt för mig. Men att göra fröknäcke, det kan jag. Superlätt. Om man har en bra slickepott.

Fick fina Brabantia av min son när min gamla gick sönder. Stort tack, men den funkar ej.

Skulle smeta ut knäckebrödssmeten på bakpapper i en långpanna i går. Trodde det var fel på degen, för det var sannerligen inte lätt. Prövade med en annan slickepott, Coops för 15 spänn. Då gick det lätt som en plätt. Den usla kostade 109 kr.

Brabantia, ni kan inte göra en slickepott som degen kletar fast på! Skärpning!

Och Coop, degspaden är utmärkt, men se till att skrapan sitter fast på skaftet så man slipper köpa ny stup i kvarten.

Arkiv Djur, Miljö & Klimat Förpackningar Granskning Mat & Livsmedel

Faktakoll III – om flygfrakt av kött

16 augusti, 2018

Jag fortsätter gräva ner mig ämnet flygfrakt av livsmedel. Läs tidigare inlägg här.

I en intervju i DN härom veckan hävdades nämligen att lammkött flygfraktas från Nya Zeeland. Nej, det är inte korrekt. Det händer, men sker mycket sällan och endast i undantagsfall. Till exempel om något oförutsett händer i produktionen och leveranserna riskerar att bli försenade till påsk. Då kan det flygas hem. Att sälja lammköttet veckan efter påsk går helt inte. Stendöd marknad. Att kränga oxfilé veckan efter nyår är inte heller någon höjdare.

Flygfrakt kostar 10 ggr mer än båtfrakt. Så det säger sig självt att frakta livsmedel med flyg inte tillhör vanligheterna.

Det färska köttet från Brasilien, Uruguay, Australien och Nya Zeeland som vi hittar i butiksdiskarna har fraktats hit med båt. Köttet är vakuumförpackat och djupkyllagras, d v s hålls vid cirka minus 1 grads temperatur (kött fryser vid -1,7 grader) i båtens kylcontainrar. Då  håller  det sig ”färskt” väldigt länge. I upptill 140 dagar för nötkött, knappt tre månader för lamm och fyra veckor för gris.

Temperatur, vakuum, extremt noggrann hygien vid slakt och pack och ostressade djur med rätt ph i köttet är avgörande för köttets långa hållbarhet.

Bild: Svenskt Kött

 

Arkiv Djur, Miljö & Klimat Granskning Mat & Livsmedel

Faktakoll II – om flygfrakt av frukt och grönsaker

1 augusti, 2018

Det stämmer alltså inte att mycket mat fraktas med flyg. Läs mitt förra inlägg. Här är lite mer fakta.

Ekologiska druvor fraktas med flyg i december från Egypten och från Sydafrika i april och maj. Det är i början av vindruvesäsongen och tillgången på ekologiska druvor är låg. Konventionella druvor går inte med flyg.

Just i början och slutet av odlingssäsongerna sker en del flygtransporter av frukt och grönsaker från fjärran länder. När grödorna har växt till, kvantiteterna ökar och kan skeppas i fulla containrar blir det båtfrakt. Trädmogen mango, en speciellt lyxig och god variant, går dock alltid med flyg.

Ananas och melon går inte med flyg, om någon undrar.

Är nu flygfrakt av lite livsmedel så mycket att ojja sig över? Nä, kanske inte. Transporten sker ju för det mesta i passagerarplanens lastutrymme.  Och i alla fall inte i jämförelse med en semesterresa till Costa Rica.

Men ändå, måste vi fylla butikshyllorna till bredden när säsongen knappt har börjat? Kan vi inte vänta? Knappt mogna produkter är ju inte ens speciellt goda.

Och Papaya är aldrig god om ni frågar mig. Såvida man inte pressar lite lime över. Lime går för övrigt med flyg om den kommer från Brasilien fick jag just veta.

Arkiv Djur, Miljö & Klimat Granskning Mat & Livsmedel

Faktakoll I – om flygfrakt av frukt och grönsaker

24 juli, 2018

I våras hörde jag en kunnig föreläsare säga, att om Arlanda flygplats stängdes i några dagar skulle vi knappast ha någon mat på butikshyllorna, eftersom så mycket livsmedel fraktas hit per flyg.

Det är inte sant. Det är en mycket liten andel livsmedel som fraktas till Arlanda per flyg.

I en artikel i DN för någon vecka sedan säger Björn Oliviusson som odlar frukt och grönsaker i ett experimentellt växthus i Stockholmstrakten att ” en papaya från Brasilien som säljs i en svensk butik har en flygresa på över tusen mil bakom sig”.

Stämmer det? Inte vet jag.

Att sockerärtor och andra färska bönor från Kenya, sparris från Peru och känsliga produkter som färska hallon, amerikanska blåbär och fikon från långtbortistan går på flyg, det är väl känt. Och även små exotiska frukter som stjärnfrukt och guava. Liksom minimajs  från Thailand och körsbär från Chile. Det mesta samfraktas i passagerarplan, så de ska väl inte bära hela hundhuvudet för alla flygkilometer, men ändå.

Men stora tunga papayor? Kommer de hit per flyg? Det verkar ju inte riktigt klokt.

Ringer Everfresh, stor leverantör av frukt och grönsaker till bland andra Coop och Citygross och ber dem hjälpa mig. Tack för det!

Ja, det stämmer. Papaya fraktas med flyg. Den är känslig och lämpar sig inte för långa båttransporter.

Fråga: Förväntar vi konsumenter oss att alltid hitta allt i butikernas frukt och grönsaksdiskarna?

Ja, numera gör vi nog det.

Men just papaya tror  jag få skulle sakna om den försvann.

Urban Deli, med några få restauranger/butiker i Stockholmsområdet och som ägs av bland andra Axfood har slutat sälja flygfraktade frukt och grönsaker. Så bra. Förhoppningsvis kommer fler butikskedjor att haka på.

Mer i ämnet kommer framöver.

 

 

 

Arkiv Granskning Konsument Mat & Livsmedel

Fel om enportionsrätter – innehåller inte mängder av tillsatser

9 april, 2018

Nej, frysta enportionsrätter innehåller numera inte mängder av tillsatser. Det tror svenska folket, men det är fel.

På frågan ”Vilka av följande livsmedel förknippar du med tillsatser” anger folk år efter år frysta enportionsrätter i YouGovs attitydundersökning Food and Health. Så även i år. På andra plats kommer kylda enportionsrätter.

2007 kom Mats-Eric Nilssons bok ”Den hemliga kocken”. Där pekades just enportionsrätterna ut som särdeles tillsatsstinna. Och ja, så var det då. Sedan dess har Dafgårds, Findus, Orkla och flera andra gjort ett hästjobb med att ta bort livsmedelstillsatser i maten. Men uppfattningen biter sig kvar. Orättvist, faktiskt.

Kollar slumpvis några storsäljare. Till exempel Jennys kåldolmar som pekades ut och fick extra mycket skäll i Mats-Erics bok.  

Potatis, vitkål(20%), gris- och nötkött (9%), vatten, MJÖLK, ris, rapsolja, lingon (2%), socker, GRÄDDE, SMÖR, salt, potatisflingor, potatismjöl, kycklingfond(vatten, kyckling salt), färgämne(sockerkulör), lök, sirap, modifierad VETESTÄRKELSE, japansk SOJASÅS(vatten, SOJABÖNOR, VETE, salt), kryddor, tomatpuré, persilja.

Inte så mycket att hetsa upp sig för i dag – eller hur? Och ja, kåldolmarna är handrullade, har sett det själv på plats för några år sedan. Och potatismoset är inte längre från pulver utan gjord på riktig potatis.

Eller ta Findus Fish & Chips. 

INGREDIENSER: potatis 43 %: Potatis, solrosolja och druvsocker. PANERAD FISK 24 %: Renskurna filéer av alaskapollock* (Theragra Chalcogramma), rapsolja, vatten, rismjöl, stärkelse, kikärtsmjöl, majsmjöl, salt, kryddor (bl a paprika), druvsocker, lökpulver, stabiliseringsmedel (E415) och kryddextrakt. SÅS 19 %: creme fraiche, rapsolja, stärkelse, äggula, senap (senapsfrö, socker, ättiksprit, salt, cayennepeppar), citronjuice, vitlök, salt, kryddor, socker och förtjockningsmedel (fruktkärnmjöl, guarkärnmjöl). GRÖNSAKER 14 %: Ärter. *Fiskad i norra Stilla havet. I rätten ingår 24 % panerad fisk motsvarande 14,5 % alaska pollock. En portion (340 g) ger dig 48 g grönsaker.

En herrans massa ingredienser, inte mycket fisk, knappt några grönsaker, men med få tillsatser. Att laga mat storskaligt och få den att både smaka och se god ut när den tinas är inte det lättaste, därför kan det behövas fruktkärnmjöl. Och till den som hetsar upp sig över druvsockret så används det för att ge en bra stekyta. Portionen innehåller 1,4 gram sockerarter per 100 gram, där 0,8 gram kommer från potatisen.

Kollar Gooh, kylda enportionsrätter, t ex Korv Stroganoff.

Falukorv (26%) (griskött*, nötkött*, fett från gris*, potatismjöl, salt, druvsocker, lök, kryddor, rökarom), mjölk, ris, gul lök, grädde, vitkål (6%), paprika (5,9%) (röd, gul), tomatpuré, salt, vildris (0,7%), paprikapulver, vitpeppar.

Inga tillsatser. Och så kan man hålla på.

Att enportionsrätter som regel är tillsatsstinna är helt enkelt inte sant längre. Svenska folket biter sig fast i en myt. Däremot innehåller många alldeles för mycket salt. Findus innehåller oftast mindre salt än Dafgårds.

Skärpning Dafgårds!

Arkiv Granskning Hälsa Mat & Livsmedel

Korrekta fakta om vår godis- och läskkonsumtion. Glad Påsk!

30 mars, 2018

I påskatider förekommer ibland  ”fake news” om vår godis och läskkonsumtion, såväl i media och på sociala plattformar. Att vi till exempel dricker uppåt 90 liter läsk per person och år och att petar i oss 17 kilo godis. Det är fel. Riktigt så illa är det inte.

Jag hade anledning att grotta ner mig i försäljningsstatistiken när jag skrev rapporten  ”Barns vikt och måltider” inför Konsumentföreningen Stockholms seminarium ”Ät och må bra- hur svårt kan det va’? 

Läskkonsumtionen har minskat rejält, liksom i många andra länder i västvärlden.

Här kommer korrekta siffror, så långt möjligt. Försäljnings- och konsumtionsstatistik är ingen exakt vetenskap.

  • Läskkonsumtionen, inklusive icke kolsyrad läsk, så kallad stilldrink, har minskat från 83 liter per person och år 2003 till 71 liter per person 2016 enligt Sveriges Bryggeriers statistik.
  • Samtidigt har andelen sockerfri läsk ökat från 12 till 25 procent. Preliminära siffror för 2017 tyder på uppåt 30 procents andel lightläsk.
  • Konsumtionen av den sockersötade läsken har alltså sjunkit med en dryg femtedel, från 71 liter till 57 liter under 2003 – 2016.

Statistik exklusive stilldrink, läsk utan kolsyra, liter per person och år.

Och så kommer vi till godiset

  • Vi äter inte 17 kilo godis per person. Det är en uppgift från 2012 och 2013 i Jordbruksverkets statistik. Den uppgiften var fel och har nu rättats till.
  • Den senaste siffran, för 2015, är 14,7 kg choklad och konfektyr per person och år, inklusive tuggummi och halstabletter. En liten minskning från 2014.
  • Chokofa, konfektyrbranschens organisation, anger den svenska konsumtionen till runt 14 kg choklad och godis per person och år. Och där har konsumtionen legat de senaste 10 åren.

Mycket det också om man betänker att 14 kilo per person inbegriper både åldringar och spädbarn.

  • Det verkar som om Tyskland har gått om oss i choklad och godiskonsumtion och vi ligger ungefär på samma antal kilo som våra grannländer Danmark och Norge enligt branschorganisationens statistik.
  • Frida Boisen skrev i går om sockerkonsumtionen, att vi på 1800-talet åt 4 kg socker per person och i dag runt 40 kg. Sedan 60-talet har sockerförbrukningen i stort sett legat still, kring 40 kg med lite upp och ned enskilda år. Lite osäkra siffror eftersom statistikunderlaget har ändrats över tid.
  • Påpekas bör också att till exempel koncentrerade äppeljuice som en del tillverkare väljer att söta med nuförtiden inte finns med i statistiken.
  • Från 40 kg socker avgår sedan en hel del svinn i form av matvaror som slängs eller socker som försvinner när man häller i från t ex ättiks- och sillag, eller som förjäses när bröd bakas.
  • Förr köpte vi sockret över disk och bakade, syltade och saftade så det stod härliga till. Nu kommer det mesta sockret, runt 80 procent, med de livsmedel vi köper, vare sig vi vill eller ej.

Det är inte tu tal om att många av oss dricker för mycket läsk och äter för mycket godis för att det ska vara bra för vår hälsa. Men rätt ska vara rätt och det är viktigt med korrekta siffror och utvecklingstendenser för att vi ska kunna diskutera åtgärder, framgångar och bakslag i det svenska kosthållet.

Glad Påsk!

Infogad bild 2