Explore

Granskning

Arkiv Granskning Konsument Mat & Livsmedel

Fel om enportionsrätter – innehåller inte mängder av tillsatser

9 april, 2018

Nej, frysta enportionsrätter innehåller numera inte mängder av tillsatser. Det tror svenska folket, men det är fel.

På frågan ”Vilka av följande livsmedel förknippar du med tillsatser” anger folk år efter år frysta enportionsrätter i YouGovs attitydundersökning Food and Health. Så även i år. På andra plats kommer kylda enportionsrätter.

2007 kom Mats-Eric Nilssons bok ”Den hemliga kocken”. Där pekades just enportionsrätterna ut som särdeles tillsatsstinna. Och ja, så var det då. Sedan dess har Dafgårds, Findus, Orkla och flera andra gjort ett hästjobb med att ta bort livsmedelstillsatser i maten. Men uppfattningen biter sig kvar. Orättvist, faktiskt.

Kollar slumpvis några storsäljare. Till exempel Jennys kåldolmar som pekades ut och fick extra mycket skäll i Mats-Erics bok.  

Potatis, vitkål(20%), gris- och nötkött (9%), vatten, MJÖLK, ris, rapsolja, lingon (2%), socker, GRÄDDE, SMÖR, salt, potatisflingor, potatismjöl, kycklingfond(vatten, kyckling salt), färgämne(sockerkulör), lök, sirap, modifierad VETESTÄRKELSE, japansk SOJASÅS(vatten, SOJABÖNOR, VETE, salt), kryddor, tomatpuré, persilja.

Inte så mycket att hetsa upp sig för i dag – eller hur? Och ja, kåldolmarna är handrullade, har sett det själv på plats för några år sedan. Och potatismoset är inte längre från pulver utan gjord på riktig potatis.

Eller ta Findus Fish & Chips. 

INGREDIENSER: potatis 43 %: Potatis, solrosolja och druvsocker. PANERAD FISK 24 %: Renskurna filéer av alaskapollock* (Theragra Chalcogramma), rapsolja, vatten, rismjöl, stärkelse, kikärtsmjöl, majsmjöl, salt, kryddor (bl a paprika), druvsocker, lökpulver, stabiliseringsmedel (E415) och kryddextrakt. SÅS 19 %: creme fraiche, rapsolja, stärkelse, äggula, senap (senapsfrö, socker, ättiksprit, salt, cayennepeppar), citronjuice, vitlök, salt, kryddor, socker och förtjockningsmedel (fruktkärnmjöl, guarkärnmjöl). GRÖNSAKER 14 %: Ärter. *Fiskad i norra Stilla havet. I rätten ingår 24 % panerad fisk motsvarande 14,5 % alaska pollock. En portion (340 g) ger dig 48 g grönsaker.

En herrans massa ingredienser, inte mycket fisk, knappt några grönsaker, men med få tillsatser. Att laga mat storskaligt och få den att både smaka och se god ut när den tinas är inte det lättaste, därför kan det behövas fruktkärnmjöl. Och till den som hetsar upp sig över druvsockret så används det för att ge en bra stekyta. Portionen innehåller 1,4 gram sockerarter per 100 gram, där 0,8 gram kommer från potatisen.

Kollar Gooh, kylda enportionsrätter, t ex Korv Stroganoff.

Falukorv (26%) (griskött*, nötkött*, fett från gris*, potatismjöl, salt, druvsocker, lök, kryddor, rökarom), mjölk, ris, gul lök, grädde, vitkål (6%), paprika (5,9%) (röd, gul), tomatpuré, salt, vildris (0,7%), paprikapulver, vitpeppar.

Inga tillsatser. Och så kan man hålla på.

Att enportionsrätter som regel är tillsatsstinna är helt enkelt inte sant längre. Svenska folket biter sig fast i en myt. Däremot innehåller många alldeles för mycket salt. Findus innehåller oftast mindre salt än Dafgårds.

Skärpning Dafgårds!

Arkiv Granskning Hälsa Mat & Livsmedel

Korrekta fakta om vår godis- och läskkonsumtion. Glad Påsk!

30 mars, 2018

I påskatider förekommer ibland  ”fake news” om vår godis och läskkonsumtion, såväl i media och på sociala plattformar. Att vi till exempel dricker uppåt 90 liter läsk per person och år och att petar i oss 17 kilo godis. Det är fel. Riktigt så illa är det inte.

Jag hade anledning att grotta ner mig i försäljningsstatistiken när jag skrev rapporten  ”Barns vikt och måltider” inför Konsumentföreningen Stockholms seminarium ”Ät och må bra- hur svårt kan det va’? 

Läskkonsumtionen har minskat rejält, liksom i många andra länder i västvärlden.

Här kommer korrekta siffror, så långt möjligt. Försäljnings- och konsumtionsstatistik är ingen exakt vetenskap.

  • Läskkonsumtionen, inklusive icke kolsyrad läsk, så kallad stilldrink, har minskat från 83 liter per person och år 2003 till 71 liter per person 2016 enligt Sveriges Bryggeriers statistik.
  • Samtidigt har andelen sockerfri läsk ökat från 12 till 25 procent. Preliminära siffror för 2017 tyder på uppåt 30 procents andel lightläsk.
  • Konsumtionen av den sockersötade läsken har alltså sjunkit med en dryg femtedel, från 71 liter till 57 liter under 2003 – 2016.

Statistik exklusive stilldrink, läsk utan kolsyra, liter per person och år.

Och så kommer vi till godiset

  • Vi äter inte 17 kilo godis per person. Det är en uppgift från 2012 och 2013 i Jordbruksverkets statistik. Den uppgiften var fel och har nu rättats till.
  • Den senaste siffran, för 2015, är 14,7 kg choklad och konfektyr per person och år, inklusive tuggummi och halstabletter. En liten minskning från 2014.
  • Chokofa, konfektyrbranschens organisation, anger den svenska konsumtionen till runt 14 kg choklad och godis per person och år. Och där har konsumtionen legat de senaste 10 åren.

Mycket det också om man betänker att 14 kilo per person inbegriper både åldringar och spädbarn.

  • Det verkar som om Tyskland har gått om oss i choklad och godiskonsumtion och vi ligger ungefär på samma antal kilo som våra grannländer Danmark och Norge enligt branschorganisationens statistik.
  • Frida Boisen skrev i går om sockerkonsumtionen, att vi på 1800-talet åt 4 kg socker per person och i dag runt 40 kg. Sedan 60-talet har sockerförbrukningen i stort sett legat still, kring 40 kg med lite upp och ned enskilda år. Lite osäkra siffror eftersom statistikunderlaget har ändrats över tid.
  • Påpekas bör också att till exempel koncentrerade äppeljuice som en del tillverkare väljer att söta med nuförtiden inte finns med i statistiken.
  • Från 40 kg socker avgår sedan en hel del svinn i form av matvaror som slängs eller socker som försvinner när man häller i från t ex ättiks- och sillag, eller som förjäses när bröd bakas.
  • Förr köpte vi sockret över disk och bakade, syltade och saftade så det stod härliga till. Nu kommer det mesta sockret, runt 80 procent, med de livsmedel vi köper, vare sig vi vill eller ej.

Det är inte tu tal om att många av oss dricker för mycket läsk och äter för mycket godis för att det ska vara bra för vår hälsa. Men rätt ska vara rätt och det är viktigt med korrekta siffror och utvecklingstendenser för att vi ska kunna diskutera åtgärder, framgångar och bakslag i det svenska kosthållet.

Glad Påsk!

Infogad bild 2

Granskning Mat & Livsmedel

Missuppfattning om frukt- och gröntkonsumtion

23 oktober, 2017

Många tror att att vi äter mindre frukt- och grönsaker än tidigare generationer och väldigt mycket mer socker. Bland annat står det att läsa i Henrik Ennarts intressanta artiklar om mat och psykisk hälsa i Svenska Dagbladet.

Det må ha bäring på resten av världen. I USA till exempel har frukt -och gröntkonsumtionen minskat,  men i Sverige har den ökat rejält.

Jordbruksverket: ”Sedan år 1980 har konsumtionen av färska köksväxter mer än fördubblats till 47 kg per person och år. 

Konsumtionen av rotfrukter har utvecklats på liknande sätt och låg år 2015 på 13 kg per person. Inom området frukt och bär har den största konsumtionsförändringen skett för bananer, meloner och övriga frukter, som sedan år 1980 har ökat från 9 till 27 kg per person.”

Till detta ska läggas alla frysta grönsaker.

Sockerkonsumtionen, om än för hög, ligger ungefär stilla. Förr köpte vi socker och använde i matlagning, vi saftade och syltade och bakade så det stod härliga till. Och vi drack saft. I dag köper vi livsmedel som i sig själva innehåller mycket socker. Sockerkonsumtionen är ungefär 40 kg per person och år och har legat där sedan 50-talet. Detta inkluderar även glukos- och fruktossirap. Den hittar du ofta i glass och godis.

Vi bör äta ännu mer grönsaker och mycket mindre socker, men rätt ska vara rätt.

 

 

Förpackningar Granskning

Korkade förpackningar och en nakenchock

2 oktober, 2017

Funderar över korkade förpackningar, och bra förpackningar som Ecolean ovan.

Kan inte släppa att nästan 20 procent av krämen är kvar i ACOs hudkräm Canoderm när man har gjort allt för att pumpa slut på krämen. Svårtömda förpackningar är ett onödigt gissel- för plånboken och för miljön.

Här är tips till ACO. Häll krämen i till exempel Ecoleans förpackning. Då kan man rulla ihop förpackningen och klämma ut så gott som allt. Tror det bör funka. Och Ecolean förpackar ju livsmedel, så plasten borde väl duga att även husera läkemedel. Eller?

Apropå korkade förpackningar kom jag att tänka på ”nakenchocken” , en video jag gjorde för ett par år sedan för att sätta press på shampoo- och duschkrämtillverkarna att göra platta korkar på förpackningarna så att flaskorna går att ställa upp och ner. Då finns det ju chans att få ut så gott som allt.

En snabbkoll visar att det faktiskt har blivit bättre. Många tillverkare gör numera bra, stora platta lock till förpackningarna. Även L’Oréals Elvital som jag har häcklat rejält. Men det finns idioter kvar. Som Aussie och vissa av Fructis shampoflaskor. Som för säkerhet skull finns en kula på locket så att flaskan absolut inte ska gå att ställa på högkant. Så jäkla korkat!

 

 

 

 

Förpackningar Granskning

Flädervatten från Frankrike. Varför då, Pressbyrån?

4 september, 2017

I Pressbyrån i Kristianstad hittar jag Evian, smaksatt vatten med citron- och fläderarom hittransporterad från Frankrike. 85 % ”naturligt mineralvatten från alperna”- jo, jag tackar – citron och druvjuice från koncentrat, socker, naturlig fläderarom, och något som heter safflorextrakt som tydligen är ett färgämne utvunnet ur tistel. 34 kronor för 37 centiliter. Dryga hundringen per liter. Hej och hå.

Priset, ehuru ohemult, är inte det som retar upp mig i första hand. Det är upp till var och än att köpa vatten till ett hutlöst pris.

Men varför frakta hit citronvatten ända från Frankrike, mest sannolikt på lastbil, dessutom i en flaska som är ett under av transportineffektivitet? Rundnätt och med luft ikring. Svår att stapla effektivt skulle jag tro. Varför ta in slikt- Pressbyrån?

Reitan som äger Pressbyrån har en omfattande hållbarhetsredovisning. ”Vi har både ansvar och möjlighet att påverka och göra skillnad. I och med denna första redovisning vill vi visa att vi tar vårt hållbarhetsarbete ytterligare ett steg framåt” står att läsa.

Så bra. Då kan ni väl börja med att fundera på vad ni säljer, syna produkterna på hyllan och ställa er frågan om det är vettigt att frakta citronvatten hela vägen från Frankrike och om det finns något bättre alternativ.

Var nyligen på Österlen och noterade Kiviks fläderdryck på butikshyllorna. 14.90 för en liter med i princip samma innehåll som Evian. Kranvatten i stället för alpvatten, med lite mer socker och en procent citronsyra. Men sockerhalten går säkert att få ner, citronsyran också för den som är petig.

Ring Kivik direkt är mitt förslag!

PS Ja, Evians vatten finns också ”naturell, den har funnits länge. Detta är en alldeles ny produkt och det är när man tar in en sådan som man bör tänka till lite extra.

Granskning Hälsa

En kedjerökares bekännelse- om e-cigg

28 augusti, 2017

Jag är nikotinist. Har rökt sedan jag var 13 år och slutat sisådär trettio gånger. Och börjat lika många. Nu sist under sommaren efter ett långt uppehåll. Korkat. Ja, jag vet.

Just nu orkar jag inte sluta. Solen skiner, det är sommar- nåja- och livet leker, typ. Blir sur, grinig och stundom elak när jag ska lägga av. Så därför köpte jag en elektronisk cigarett. Åtminstone mindre farligt än vanliga cigaretter, vilket inte säger så mycket, men med den stora fördelen att varken jag eller luften luktar vidrigt.

Hur det går? Sådär. Jag kedjeröker.

Började med 12 mg gegga, d v s styrkan på den olja man fyller e-ciggen med. Starkt och inte speciellt gott, trots karamellsmak. Har gått över till 6 mg nikotin och röker hela tiden. Nästan.

Grejen med e-cigarett är att den inte tar slut som en vanlig cigarett. En cigarett  fimpar man och så får det räcka för ett tag.

En e-cigg fimpar man aldrig. Den kan stå på, är redo direkt.

Man sörplar i sig röken och nikotinet och eftersom röken inte luktar något så kan man puffa var som helst utan att genera sig. Förutom genansen över att vara rökare. Och den är förstås stor. Brukar vara ensam om missbruket i sociala sammanhang nuförtiden.

Så efter dryga månaden med e-cigg har jag en uppmaning till alla nikotinister.

Har du slutat- börja aldrig igen!

Och ja, jag ska sluta.

PS Nej, jag e-röker inte på restaurang, det är dessutom förbjudet tror jag, på varuhus och andra ställen och inte där jag tror att folk blir upprörda, förstås.

Förpackningar Granskning

Svårtömd förpackning- skärpning ACO!

25 juli, 2017

En god vän har hudproblem och måste smörja sig med ACOs hudsalva morgon och kväll. När han inte kan pumpa ut något mer finns det ändå massor av hudkräm kvar i burken. I dag öppnade jag behållaren, det gick lätt, och fann dryga decilitern kvar på botten.

ACO Hud, hur kan det komma sig att ni inte kan konstruera en pump som får ut det mesta?

Varför? Jag bara undrar. Min flaska med rengöringskräm med pump blir så gott som tom, så det borde inte vara så förbannat svårt.

Att stå och gräva ut resten av Canoderm med en sked är kladdigt och förefaller helt onödigt. Hoppas det finns en riktigt bra förklaring. Min vän får hudkrämen på recept så den kostar både honom och oss skattebetalare pengar, förutom att den oförbrukade krämen kostar miljön multum.

Tacksam för svar.

 

Förpackningar Granskning Hälsa Hushållsekonomi

Enorma ekonomiska intressen bakom proteinhajpen

14 juli, 2017

Tro inte att det stora intresset för proteinrika livsmedel kom till av en slump eller för att våra kroppar behöver mer protein. Det är, som bakom det mesta, stora, starka ekonomiska intressen som får oss att köpa proteinbars, proteindrinkar, proteinkvarg, proteingodis (såg häromdagen), proteinbröd, proteinkex, proteinsnacks, mjölk med extra protein, proteinpuddingar med mera.

Det räcker med att läsa broschyren för ”Protein summit 2017”, ett av många internationella seminarier som arrangeras i syfte att kränga ännu mer proteinrika livsmedel till folk. Kränga till den rika delen av mänskligheten som har råd att betala extra för några ytterligare gram protein. Till den del som redan får i sig alldeles tillräckligt.

Inte till de många fattiga som lider brist på protein.

Det här kan man läsa i broschyren:

”High protein foods are great for the food industry. The market potential is unlimited.

Protein is a positive performance discriminator for mothers buying foods for their active children. The benefits of proteins for a faster recovery is also evident.

More and more large food and beverage companies are launching foods with extra protein and the awareness of protein amongst mainstream consumers is getting bigger. /…/

The 2017 Summit will highlight the potential of high protein for different target groups and categories.
The potential of new proteins is enormous in view of the growing global population with more disposable income…..”

Jag häpnar, och äcklas lite. Faktiskt.

PS För tydlighetens skull. Ja, jag är medveten om att många äldre i Sverige som äter dåligt får i sig för lite protein. Där behöver man se upp.

 

 

Granskning Hälsa

Sockerskatt vs Coke Zero

26 juni, 2017

Allt fler länder och städer inför skatt på sockersötade drycker. Diskussionernas vågor går höga om skatt även ska införas på drycker som innehåller sötningsmedel i stället för socker, de med noll kalorier. Exempelvis Coke Zero, Pepsi Max, Vitamin Well Free, Celsius energidryck med flera.

Under årens lopp har flera forskare hävdat att livsmedel med aspartam, sukralos och andra sötningsmedel kan ha negativa hälsoeffekter, allt från att de boostar hjärntumörer ( fast det är vid det här laget allt färre som anser) till att även drycker med sötningsmedlen ökar risken för diabetes 2, stroke, högt blodtryck och viktuppgång.

Nå, hur är det nu med detta?

Den relativt nystartade ideella organisationen Healthy Food America som arbetar för bättre matvanor i USA och bland annat lobbar för införande av läskskatt har djupdykt i frågan och gått igenom de senaste fem årens vetenskapliga publikationer.  Det är en lärorik läsning.

Summan av kardemumman är att det i dag inte går att påvisa att drycker sötade med sötningsmedel bidrar till ökad risk för sjukdom.  Men (som vanligt) behövs ytterligare studier, inte minst långtidsstudier på barn, för att vara helt säker. I dag finns det alltså inte tillräckligt underlag för att på vetenskaplig grund införa skatt på så kallade ”lightdrycker” menar organisationen. 

Det är dock inte detsamma som att säga att det är fritt fram att häva i sig dryckerna på individnivå. Oavsett, är det nämligen bättre för hälsan att dricka vatten.

Marion Nestle, min favorit, anser att organisationen Healthy Food America är seriös och att genomgången bidrar till kunskapsläget.  Jag litar på henne.

Här är en artikel från SVT i frågan.

 

 

 

Granskning

Knappt någon rödbeta i rödbetsjuicen

9 juni, 2017

Jäklar vad folk har börjat dricka rödbetsjuice, bland annat efter Svenska Dagbladets artikel om att nitrater i juicen omvandlas till kväveoxid som påverkar blodkärlen positivt. Kärlen blir som nya, typ.

Min man Ulf har anammat detta och kylskåpet fylls av flaskor med rödbetsjuice. Men det är skillnad på juice och juice.

Råsaft innehåller 5,7 procent rödbeta, inte mycket kan tyckas, medan Brämhults innehåller tjugo procent. Fler rödbetor kanske inte blir så gott.

Gillar Råsaft, ungt och piggt företag, men varför måste de skriva ”Röbeta” först på förpackningen, när det är mest äppeljuice i flaskan, hela 80 procent. Det är i och för sig lagligt att göra så, men uppenbart vilseledande. Inte sant?

Brämhult har den goda smaken att skriva ingredienserna i fallande mängd nederst på flaskan så man vet vad man får, utan att behöva läsa det finstilta. Bra.

PS 13/6. Det finns förstås också juice som innehåller 100 procent rödbeta som någon påpekat. Kanske är det den man ska drick om man är ute efter kärleffekten…

PS 9/7 Just hemkommen från Almedalen och ett bra seminarium om food tech där Coop bjöd på sin nya kallpressade juice. Coop har i alla fall den goda smaken att skriva

”Smak: Rödbeta, Granatäpple, Ingefära”.

Och ja, den smakar rödbeta trots endast 10 % rödbetsjuice och 73 % äpplejuice.