Explore

Granskning

Arkiv Granskning Mat & Livsmedel priser

Trött på dåliga redskap!

7 september, 2018

Bakar sällan. Det vill sig aldrig riktigt för mig. Men att göra fröknäcke, det kan jag. Superlätt. Om man har en bra slickepott.

Fick fina Brabantia av min son när min gamla gick sönder. Stort tack, men den funkar ej.

Skulle smeta ut knäckebrödssmeten på bakpapper i en långpanna i går. Trodde det var fel på degen, för det var sannerligen inte lätt. Prövade med en annan slickepott, Coops för 15 spänn. Då gick det lätt som en plätt. Den usla kostade 109 kr.

Brabantia, ni kan inte göra en slickepott som degen kletar fast på! Skärpning!

Och Coop, degspaden är utmärkt, men se till att skrapan sitter fast på skaftet så man slipper köpa ny stup i kvarten.

Arkiv Djur, Miljö & Klimat Förpackningar Granskning Mat & Livsmedel

Faktakoll III – om flygfrakt av kött

16 augusti, 2018

Jag fortsätter gräva ner mig ämnet flygfrakt av livsmedel. Läs tidigare inlägg här.

I en intervju i DN härom veckan hävdades nämligen att lammkött flygfraktas från Nya Zeeland. Nej, det är inte korrekt. Det händer, men sker mycket sällan och endast i undantagsfall. Till exempel om något oförutsett händer i produktionen och leveranserna riskerar att bli försenade till påsk. Då kan det flygas hem. Att sälja lammköttet veckan efter påsk går helt inte. Stendöd marknad. Att kränga oxfilé veckan efter nyår är inte heller någon höjdare.

Flygfrakt kostar 10 ggr mer än båtfrakt. Så det säger sig självt att frakta livsmedel med flyg inte tillhör vanligheterna.

Det färska köttet från Brasilien, Uruguay, Australien och Nya Zeeland som vi hittar i butiksdiskarna har fraktats hit med båt. Köttet är vakuumförpackat och djupkyllagras, d v s hålls vid cirka minus 1 grads temperatur (kött fryser vid -1,7 grader) i båtens kylcontainrar. Då  håller  det sig ”färskt” väldigt länge. I upptill 140 dagar för nötkött, knappt tre månader för lamm och fyra veckor för gris.

Temperatur, vakuum, extremt noggrann hygien vid slakt och pack och ostressade djur med rätt ph i köttet är avgörande för köttets långa hållbarhet.

Bild: Svenskt Kött

 

Arkiv Djur, Miljö & Klimat Granskning Mat & Livsmedel

Faktakoll II – om flygfrakt av frukt och grönsaker

1 augusti, 2018

Det stämmer alltså inte att mycket mat fraktas med flyg. Läs mitt förra inlägg. Här är lite mer fakta.

Ekologiska druvor fraktas med flyg i december från Egypten och från Sydafrika i april och maj. Det är i början av vindruvesäsongen och tillgången på ekologiska druvor är låg. Konventionella druvor går inte med flyg.

Just i början och slutet av odlingssäsongerna sker en del flygtransporter av frukt och grönsaker från fjärran länder. När grödorna har växt till, kvantiteterna ökar och kan skeppas i fulla containrar blir det båtfrakt. Trädmogen mango, en speciellt lyxig och god variant, går dock alltid med flyg.

Ananas och melon går inte med flyg, om någon undrar.

Är nu flygfrakt av lite livsmedel så mycket att ojja sig över? Nä, kanske inte. Transporten sker ju för det mesta i passagerarplanens lastutrymme.  Och i alla fall inte i jämförelse med en semesterresa till Costa Rica.

Men ändå, måste vi fylla butikshyllorna till bredden när säsongen knappt har börjat? Kan vi inte vänta? Knappt mogna produkter är ju inte ens speciellt goda.

Och Papaya är aldrig god om ni frågar mig. Såvida man inte pressar lite lime över. Lime går för övrigt med flyg om den kommer från Brasilien fick jag just veta.

Arkiv Djur, Miljö & Klimat Granskning Mat & Livsmedel

Faktakoll I – om flygfrakt av frukt och grönsaker

24 juli, 2018

I våras hörde jag en kunnig föreläsare säga, att om Arlanda flygplats stängdes i några dagar skulle vi knappast ha någon mat på butikshyllorna, eftersom så mycket livsmedel fraktas hit per flyg.

Det är inte sant. Det är en mycket liten andel livsmedel som fraktas till Arlanda per flyg.

I en artikel i DN för någon vecka sedan säger Björn Oliviusson som odlar frukt och grönsaker i ett experimentellt växthus i Stockholmstrakten att ” en papaya från Brasilien som säljs i en svensk butik har en flygresa på över tusen mil bakom sig”.

Stämmer det? Inte vet jag.

Att sockerärtor och andra färska bönor från Kenya, sparris från Peru och känsliga produkter som färska hallon, amerikanska blåbär och fikon från långtbortistan går på flyg, det är väl känt. Och även små exotiska frukter som stjärnfrukt och guava. Liksom minimajs  från Thailand och körsbär från Chile. Det mesta samfraktas i passagerarplan, så de ska väl inte bära hela hundhuvudet för alla flygkilometer, men ändå.

Men stora tunga papayor? Kommer de hit per flyg? Det verkar ju inte riktigt klokt.

Ringer Everfresh, stor leverantör av frukt och grönsaker till bland andra Coop och Citygross och ber dem hjälpa mig. Tack för det!

Ja, det stämmer. Papaya fraktas med flyg. Den är känslig och lämpar sig inte för långa båttransporter.

Fråga: Förväntar vi konsumenter oss att alltid hitta allt i butikernas frukt och grönsaksdiskarna?

Ja, numera gör vi nog det.

Men just papaya tror  jag få skulle sakna om den försvann.

Urban Deli, med några få restauranger/butiker i Stockholmsområdet och som ägs av bland andra Axfood har slutat sälja flygfraktade frukt och grönsaker. Så bra. Förhoppningsvis kommer fler butikskedjor att haka på.

Mer i ämnet kommer framöver.

 

 

 

Arkiv Granskning Konsument Mat & Livsmedel

Fel om enportionsrätter – innehåller inte mängder av tillsatser

9 april, 2018

Nej, frysta enportionsrätter innehåller numera inte mängder av tillsatser. Det tror svenska folket, men det är fel.

På frågan ”Vilka av följande livsmedel förknippar du med tillsatser” anger folk år efter år frysta enportionsrätter i YouGovs attitydundersökning Food and Health. Så även i år. På andra plats kommer kylda enportionsrätter.

2007 kom Mats-Eric Nilssons bok ”Den hemliga kocken”. Där pekades just enportionsrätterna ut som särdeles tillsatsstinna. Och ja, så var det då. Sedan dess har Dafgårds, Findus, Orkla och flera andra gjort ett hästjobb med att ta bort livsmedelstillsatser i maten. Men uppfattningen biter sig kvar. Orättvist, faktiskt.

Kollar slumpvis några storsäljare. Till exempel Jennys kåldolmar som pekades ut och fick extra mycket skäll i Mats-Erics bok.  

Potatis, vitkål(20%), gris- och nötkött (9%), vatten, MJÖLK, ris, rapsolja, lingon (2%), socker, GRÄDDE, SMÖR, salt, potatisflingor, potatismjöl, kycklingfond(vatten, kyckling salt), färgämne(sockerkulör), lök, sirap, modifierad VETESTÄRKELSE, japansk SOJASÅS(vatten, SOJABÖNOR, VETE, salt), kryddor, tomatpuré, persilja.

Inte så mycket att hetsa upp sig för i dag – eller hur? Och ja, kåldolmarna är handrullade, har sett det själv på plats för några år sedan. Och potatismoset är inte längre från pulver utan gjord på riktig potatis.

Eller ta Findus Fish & Chips. 

INGREDIENSER: potatis 43 %: Potatis, solrosolja och druvsocker. PANERAD FISK 24 %: Renskurna filéer av alaskapollock* (Theragra Chalcogramma), rapsolja, vatten, rismjöl, stärkelse, kikärtsmjöl, majsmjöl, salt, kryddor (bl a paprika), druvsocker, lökpulver, stabiliseringsmedel (E415) och kryddextrakt. SÅS 19 %: creme fraiche, rapsolja, stärkelse, äggula, senap (senapsfrö, socker, ättiksprit, salt, cayennepeppar), citronjuice, vitlök, salt, kryddor, socker och förtjockningsmedel (fruktkärnmjöl, guarkärnmjöl). GRÖNSAKER 14 %: Ärter. *Fiskad i norra Stilla havet. I rätten ingår 24 % panerad fisk motsvarande 14,5 % alaska pollock. En portion (340 g) ger dig 48 g grönsaker.

En herrans massa ingredienser, inte mycket fisk, knappt några grönsaker, men med få tillsatser. Att laga mat storskaligt och få den att både smaka och se god ut när den tinas är inte det lättaste, därför kan det behövas fruktkärnmjöl. Och till den som hetsar upp sig över druvsockret så används det för att ge en bra stekyta. Portionen innehåller 1,4 gram sockerarter per 100 gram, där 0,8 gram kommer från potatisen.

Kollar Gooh, kylda enportionsrätter, t ex Korv Stroganoff.

Falukorv (26%) (griskött*, nötkött*, fett från gris*, potatismjöl, salt, druvsocker, lök, kryddor, rökarom), mjölk, ris, gul lök, grädde, vitkål (6%), paprika (5,9%) (röd, gul), tomatpuré, salt, vildris (0,7%), paprikapulver, vitpeppar.

Inga tillsatser. Och så kan man hålla på.

Att enportionsrätter som regel är tillsatsstinna är helt enkelt inte sant längre. Svenska folket biter sig fast i en myt. Däremot innehåller många alldeles för mycket salt. Findus innehåller oftast mindre salt än Dafgårds.

Skärpning Dafgårds!

Arkiv Granskning Hälsa Mat & Livsmedel

Korrekta fakta om vår godis- och läskkonsumtion. Glad Påsk!

30 mars, 2018

I påskatider förekommer ibland  ”fake news” om vår godis och läskkonsumtion, såväl i media och på sociala plattformar. Att vi till exempel dricker uppåt 90 liter läsk per person och år och att petar i oss 17 kilo godis. Det är fel. Riktigt så illa är det inte.

Jag hade anledning att grotta ner mig i försäljningsstatistiken när jag skrev rapporten  ”Barns vikt och måltider” inför Konsumentföreningen Stockholms seminarium ”Ät och må bra- hur svårt kan det va’? 

Läskkonsumtionen har minskat rejält, liksom i många andra länder i västvärlden.

Här kommer korrekta siffror, så långt möjligt. Försäljnings- och konsumtionsstatistik är ingen exakt vetenskap.

  • Läskkonsumtionen, inklusive icke kolsyrad läsk, så kallad stilldrink, har minskat från 83 liter per person och år 2003 till 71 liter per person 2016 enligt Sveriges Bryggeriers statistik.
  • Samtidigt har andelen sockerfri läsk ökat från 12 till 25 procent. Preliminära siffror för 2017 tyder på uppåt 30 procents andel lightläsk.
  • Konsumtionen av den sockersötade läsken har alltså sjunkit med en dryg femtedel, från 71 liter till 57 liter under 2003 – 2016.

Statistik exklusive stilldrink, läsk utan kolsyra, liter per person och år.

Och så kommer vi till godiset

  • Vi äter inte 17 kilo godis per person. Det är en uppgift från 2012 och 2013 i Jordbruksverkets statistik. Den uppgiften var fel och har nu rättats till.
  • Den senaste siffran, för 2015, är 14,7 kg choklad och konfektyr per person och år, inklusive tuggummi och halstabletter. En liten minskning från 2014.
  • Chokofa, konfektyrbranschens organisation, anger den svenska konsumtionen till runt 14 kg choklad och godis per person och år. Och där har konsumtionen legat de senaste 10 åren.

Mycket det också om man betänker att 14 kilo per person inbegriper både åldringar och spädbarn.

  • Det verkar som om Tyskland har gått om oss i choklad och godiskonsumtion och vi ligger ungefär på samma antal kilo som våra grannländer Danmark och Norge enligt branschorganisationens statistik.
  • Frida Boisen skrev i går om sockerkonsumtionen, att vi på 1800-talet åt 4 kg socker per person och i dag runt 40 kg. Sedan 60-talet har sockerförbrukningen i stort sett legat still, kring 40 kg med lite upp och ned enskilda år. Lite osäkra siffror eftersom statistikunderlaget har ändrats över tid.
  • Påpekas bör också att till exempel koncentrerade äppeljuice som en del tillverkare väljer att söta med nuförtiden inte finns med i statistiken.
  • Från 40 kg socker avgår sedan en hel del svinn i form av matvaror som slängs eller socker som försvinner när man häller i från t ex ättiks- och sillag, eller som förjäses när bröd bakas.
  • Förr köpte vi sockret över disk och bakade, syltade och saftade så det stod härliga till. Nu kommer det mesta sockret, runt 80 procent, med de livsmedel vi köper, vare sig vi vill eller ej.

Det är inte tu tal om att många av oss dricker för mycket läsk och äter för mycket godis för att det ska vara bra för vår hälsa. Men rätt ska vara rätt och det är viktigt med korrekta siffror och utvecklingstendenser för att vi ska kunna diskutera åtgärder, framgångar och bakslag i det svenska kosthållet.

Glad Påsk!

Infogad bild 2

Granskning Mat & Livsmedel

Missuppfattning om frukt- och gröntkonsumtion

23 oktober, 2017

Många tror att att vi äter mindre frukt- och grönsaker än tidigare generationer och väldigt mycket mer socker. Bland annat står det att läsa i Henrik Ennarts intressanta artiklar om mat och psykisk hälsa i Svenska Dagbladet.

Det må ha bäring på resten av världen. I USA till exempel har frukt -och gröntkonsumtionen minskat,  men i Sverige har den ökat rejält.

Jordbruksverket: ”Sedan år 1980 har konsumtionen av färska köksväxter mer än fördubblats till 47 kg per person och år. 

Konsumtionen av rotfrukter har utvecklats på liknande sätt och låg år 2015 på 13 kg per person. Inom området frukt och bär har den största konsumtionsförändringen skett för bananer, meloner och övriga frukter, som sedan år 1980 har ökat från 9 till 27 kg per person.”

Till detta ska läggas alla frysta grönsaker.

Sockerkonsumtionen, om än för hög, ligger ungefär stilla. Förr köpte vi socker och använde i matlagning, vi saftade och syltade och bakade så det stod härliga till. Och vi drack saft. I dag köper vi livsmedel som i sig själva innehåller mycket socker. Sockerkonsumtionen är ungefär 40 kg per person och år och har legat där sedan 50-talet. Detta inkluderar även glukos- och fruktossirap. Den hittar du ofta i glass och godis.

Vi bör äta ännu mer grönsaker och mycket mindre socker, men rätt ska vara rätt.

 

 

Förpackningar Granskning

Korkade förpackningar och en nakenchock

2 oktober, 2017

Funderar över korkade förpackningar, och bra förpackningar som Ecolean ovan.

Kan inte släppa att nästan 20 procent av krämen är kvar i ACOs hudkräm Canoderm när man har gjort allt för att pumpa slut på krämen. Svårtömda förpackningar är ett onödigt gissel- för plånboken och för miljön.

Här är tips till ACO. Häll krämen i till exempel Ecoleans förpackning. Då kan man rulla ihop förpackningen och klämma ut så gott som allt. Tror det bör funka. Och Ecolean förpackar ju livsmedel, så plasten borde väl duga att även husera läkemedel. Eller?

Apropå korkade förpackningar kom jag att tänka på ”nakenchocken” , en video jag gjorde för ett par år sedan för att sätta press på shampoo- och duschkrämtillverkarna att göra platta korkar på förpackningarna så att flaskorna går att ställa upp och ner. Då finns det ju chans att få ut så gott som allt.

En snabbkoll visar att det faktiskt har blivit bättre. Många tillverkare gör numera bra, stora platta lock till förpackningarna. Även L’Oréals Elvital som jag har häcklat rejält. Men det finns idioter kvar. Som Aussie och vissa av Fructis shampoflaskor. Som för säkerhet skull finns en kula på locket så att flaskan absolut inte ska gå att ställa på högkant. Så jäkla korkat!

 

 

 

 

Förpackningar Granskning

Flädervatten från Frankrike. Varför då, Pressbyrån?

4 september, 2017

I Pressbyrån i Kristianstad hittar jag Evian, smaksatt vatten med citron- och fläderarom hittransporterad från Frankrike. 85 % ”naturligt mineralvatten från alperna”- jo, jag tackar – citron och druvjuice från koncentrat, socker, naturlig fläderarom, och något som heter safflorextrakt som tydligen är ett färgämne utvunnet ur tistel. 34 kronor för 37 centiliter. Dryga hundringen per liter. Hej och hå.

Priset, ehuru ohemult, är inte det som retar upp mig i första hand. Det är upp till var och än att köpa vatten till ett hutlöst pris.

Men varför frakta hit citronvatten ända från Frankrike, mest sannolikt på lastbil, dessutom i en flaska som är ett under av transportineffektivitet? Rundnätt och med luft ikring. Svår att stapla effektivt skulle jag tro. Varför ta in slikt- Pressbyrån?

Reitan som äger Pressbyrån har en omfattande hållbarhetsredovisning. ”Vi har både ansvar och möjlighet att påverka och göra skillnad. I och med denna första redovisning vill vi visa att vi tar vårt hållbarhetsarbete ytterligare ett steg framåt” står att läsa.

Så bra. Då kan ni väl börja med att fundera på vad ni säljer, syna produkterna på hyllan och ställa er frågan om det är vettigt att frakta citronvatten hela vägen från Frankrike och om det finns något bättre alternativ.

Var nyligen på Österlen och noterade Kiviks fläderdryck på butikshyllorna. 14.90 för en liter med i princip samma innehåll som Evian. Kranvatten i stället för alpvatten, med lite mer socker och en procent citronsyra. Men sockerhalten går säkert att få ner, citronsyran också för den som är petig.

Ring Kivik direkt är mitt förslag!

PS Ja, Evians vatten finns också ”naturell, den har funnits länge. Detta är en alldeles ny produkt och det är när man tar in en sådan som man bör tänka till lite extra.

Granskning Hälsa

En kedjerökares bekännelse- om e-cigg

28 augusti, 2017

Jag är nikotinist. Har rökt sedan jag var 13 år och slutat sisådär trettio gånger. Och börjat lika många. Nu sist under sommaren efter ett långt uppehåll. Korkat. Ja, jag vet.

Just nu orkar jag inte sluta. Solen skiner, det är sommar- nåja- och livet leker, typ. Blir sur, grinig och stundom elak när jag ska lägga av. Så därför köpte jag en elektronisk cigarett. Åtminstone mindre farligt än vanliga cigaretter, vilket inte säger så mycket, men med den stora fördelen att varken jag eller luften luktar vidrigt.

Hur det går? Sådär. Jag kedjeröker.

Började med 12 mg gegga, d v s styrkan på den olja man fyller e-ciggen med. Starkt och inte speciellt gott, trots karamellsmak. Har gått över till 6 mg nikotin och röker hela tiden. Nästan.

Grejen med e-cigarett är att den inte tar slut som en vanlig cigarett. En cigarett  fimpar man och så får det räcka för ett tag.

En e-cigg fimpar man aldrig. Den kan stå på, är redo direkt.

Man sörplar i sig röken och nikotinet och eftersom röken inte luktar något så kan man puffa var som helst utan att genera sig. Förutom genansen över att vara rökare. Och den är förstås stor. Brukar vara ensam om missbruket i sociala sammanhang nuförtiden.

Så efter dryga månaden med e-cigg har jag en uppmaning till alla nikotinister.

Har du slutat- börja aldrig igen!

Och ja, jag ska sluta.

PS Nej, jag e-röker inte på restaurang, det är dessutom förbjudet tror jag, på varuhus och andra ställen och inte där jag tror att folk blir upprörda, förstås.