Explore

Marknadsföring

Arkiv Konsument Marknadsföring Mat & Livsmedel

Rör inte korven, EU!

23 april, 2018

Jäklar vad fransmännen, eller snarare franska bönder, är kitsliga. Nu förbjuder Frankrike tillverkare att kalla en korv gjord på vegetariska råvaror för korv. Ordet korv är bara förbehållet animaliska råvaror.  Liksom burgare och bacon. En burgare som är gjord av linser får inte kallas linsburgare. Som om vi skulle tro att en linsburgare egentligen är gjord av kött och inte linser. Blir trött.

Laxkorven är ju gjord av djur, d v s med animaliskt ursprung, men kanske måste korven ha däggdjur som råvara för att få kallas korv. Vad vet jag. Vad tycker fransmännen?

För mig är en korv en korv om den ser ut som en korv, oavsett vad den är gjord av.

Hopps nu inte fransoserna inbillar EU att vi ska ha samma regler här som där beträffande korvar och burgare. Havremjölk får ju inte kallas för mjölk utan havredryck. ”Mjölk” är som begrepp skyddat, och det har vi att rätta oss efter.

Håll fingrarna från korven uppmanar jag EU!

PS: Skickar mina synpunkter till  Livsmedelsverket och Näringsdepartementet så de inte kommer på andra tankar än att kalla en korv för en korv när de förhandlar med fransmännen och EU.

Arkiv Hälsa Marknadsföring Mat & Livsmedel

Celsius mörkar koffeinhalten- stoppa försäljningen!

16 februari, 2018

Min son Axel köpte en burk Celsius häromdagen. Han hade ingen aning om att det var koffein i drycken. Det står inte på synlig plats på förpackningen som på andra energidrycker. Något som många föräldrar blivit varse när småbarnen har druckit Celsius. I bästa fall stissar de runt, i sämsta fall drabbas de av hjärtrusning. Och jag fick förnyad kraft att skälla på företaget.

För några år sedan anmälde jag drycken till Göteborgs kommun och bad dem pröva Celsius förpackningstext. Bör man inte klart och tydligt ange att produkten innehåller koffein, det kan man ju knappast förvänta sig av en burk som ser ut som en läskedryck? Men nej. Det finns  inget lagrum som säger att ”energidryck” eller ”koffein” ska anges på framsidan av burken. På baksidan, i det finstilta, måste koffeinhalten stå förstås.

Blir sur.

En snabbskanning visar att övriga varumärken för energidrycker har en tydlig märkning. Varför då inte Celsius? Är det för att det tar väck auran av ”nyttighet” som Celsius vill sprida. ”Vitaminberikad, grönt te, C-vitamin, biotin” m m basuneras ut på förpackningen men inte koffein.

Koffeinhalten är dessutom extrahög i Celsius, nästan dubbelt upp om man jämför med Red Bull.

Stoppa försäljningen!

Livsmedelsbutikerna och servicehandeln tycker jag helt enkelt ska sätta ner foten och sluta köpa in och sälja Celsius om inte företaget anger  ”energidryck” och/eller att det är koffein i burken på framsidan av förpackningen.

Det finns ingen anledning att tillåta Celsius att mörka. Drycker med koffein ska ingen behöva köpa utan att veta om det.

——————————–

PS Jag har försökt att få tag i företaget men de svarar varken på telefon eller mejl. Eftersom jag också har haft kontakt med handeln fick jag ryktesvägen höra att Celsius kommer att skriva energidryck på burkarna någon gång i vår. F-n tro’t!

PSS 22 febr. I dag hörde Celsius av sig, efter min debattartikel i ämnet i ICA nyheter i fredags, och meddelade att de kommer att ändra sina förpackningar ”under året”. Bra.

 

Hälsa Marknadsföring Mat & Livsmedel

Hälsoorganisation uppmanar- sätt varningsljus maten!

10 augusti, 2017

Nu går antisocker och hälsoorganisationen ”Action on Sugar” i UK ut i en kampanj och uppmanar alla tillverkare av mat och dryck att sätta varningsljus, så kallad ”trafikljusmärkning” på samtliga livsmedelsförpackningar. Även engelska hälsomyndigheter ställer sig bakom märkningen även om de medger att den inte är perfekt.

Trafikljusen ger konsumenterna en snabb uppfattning om livsmedlens näringsvärde. 

Så kallad ”GDA-märkning”, utan färgerna grönt, gult och blått, är vilseledande menar Action of Sugar efter att ha undersökt 25 frukostflingor. Håller med. Se bild ovan och nedan.

Åtta av tio brittiska konsumenter använder sig av trafikljusmärkningen när de handlar mat enligt en undersökning.

Som sagt i förra inlägget– varför inte pröva trafikljusmärkningen även i Sverige som ett komplement till nyckelhålet? Och utvärdera den ordentligt efter några år. Om det är till hjälp eller stjälp.

 

 

Hälsa Marknadsföring Mat & Livsmedel

Varningsljus på maten- varför inte?

1 augusti, 2017

Flera stora internationella livsmedelsindustrier som Coca-Cola, Mondelez, Unilever och PepsiCo vill införa trafikljusmärkning på livsmedelsförpackningarna.  ”Traffic light system” kallas märkningen som infördes i Storbritannien för flera år sedan. Märkningen innebär rött ljus för näringsämnen som finns i ohälsosam mängd i livsmedlet( läs socker, fett, mättat fett, kalorier), gult om det är sisådär, och grönt när det är okej.

Bra eller dålig idé? Det beror på.

I dagens Testfakta kritiserar Sveriges Konsumenter  förslaget. Halten näringsämnen i trafikljusmärkningen ska baseras på  portionsstorlek, och inte 100 gram livsmedel som är obligatoriskt i näringsdeklarationen. En portion chips är beräknad till  30 gram till exempel. För lite tycks Sveriges Konsumenter tycka. Vi äter mer än så. Risk för manipulation.

Ja , visst finns risk för manipulation. Trafikljusmärkningen på den engelska pizzan här ovan kan man  fundera över. Portionsstorlek är en halv pizza, men man äter väl oftast en hel? Det borde blinka så gott som helrött!

Kunde inte låta bli att kolla hur stor en chipsportion om 30 gram är. Det är den portionsstorlek som företagen har tänkt sig.  Så här fullt blir ett 12 cm högt glas. Ganska mycket, inte sant? I och för sig inte potatischips utan Estrellas linschips som jag råkade ha hemma. Urgoda för övrigt, fast alldeles för salta.

Fyra bitar choklad, 30 gram som står omnämnt i Testfaktas artikel handlar om fyra stora bitar av en stor chokladkaka om 200 gram. För liten portionsstorlek? Manipulation? Njä, knappast i detta fallet.

Trafikljusen ska inte vara en hälsomärkning utan en märkning som ska hjälpa oss att med en hastig blick  få en uppfattning om en portion av livsmedlet är okej eller ej. Om det är för mycket kalorier, socker, fett och salt i maten och hur det är med fiberinnehållet.

Jag har förespråkat trafikljusmärkning tidigare, inte minst för att jag varit mycket negativ till GDA-märkningen. GDA- märkningen som i dag finns på företagens produkter är superkorkad. Ingen läser och ingen begriper som inte har en magisterexamen i nutrition. Det vågar jag faktiskt påstå utan att ha någon studie att luta mig emot. Det enda som är bra med den är kaloriinnehållet på framsidan av förpackningen. Trafikljus i stället? Ja, varför inte.

Kan vi inte vara lite pragmatiska för en gång skull och helt enkelt låta företagen pröva märkningen i  två år och sedan göra en ordentlig utvärdering. Tycker vi konsumenter att trafikljusmärkningen har varit till nytta och fått oss att äta bättre eller ej? Har den hjälpt oss begripa hur stor en portion bör vara? Har trafikljusen stött oss i att inte vräka i oss mer än just en vettig portion?

Vi kan väl pröva. Antingen så får väl nyckelhålsmärkningen reformeras i grunden, med nytt namn och ny logga med engagerade influencers som marknadsför nyckelhålsmaten och gör det coolt och häftigt och det rätta att välja om man vill ha en stark och frisk kropp och minska risken för sjukdom  – eller så kan vi pröva något nytt och se hur det går. Vad har vi att förlora?

OBS Trafikljuset är tänkt som ett komplement till nyckelhålet, inte ersätta det. Och givetvis ska näringsdeklarationen om 100 gram också vara kvar på förpackningarna. Det är det lag på.