Explore

Förpackningar

Återvinning Djur, Miljö & Klimat Förpackningar

Äntligen! Bättre förpackningar

13 november, 2017

Nu händer det grejer på förpackningsfronten. Inte en dag för tidigt. ICA har börjat hälla sin såpa i en grå förpackning. Helt gjord av returplast, av sådant vi slänger i förpackningsinsamlingen. Därför blir den grå. Heja. Mer sånt!

Flaskan är inte alltför snygg, men varför ska den vara det?

Vi tyckte väl att bruna, mer miljövänliga kaffefilter var asfula när de kom jämfört med de vita, men bryr vi oss i dag? Inte ett dugg.

Axfoods flaskor med såpa och annat är också gjorda av 100 procent returplats. Bravo! Troligen så kallad industriplast, sträckfilm m m. Därför genomskinliga och lite elegantare.

Vilken av dem, den grå eller den genomskinliga som är bäst ur alla miljöperspektiv, energiåtgång, transport och tillverkning, klimatpåverkan m m vet jag inte. Någon?

P&G har börjat plocka plast från haven och gör diskmedelsflaskor består av 10 procent ”havsplast”, resten är returplast från land. Två flugor i en smäll.

Tippar att vi om två-tre år ser mängder av förpackningar av returplast. Så bra det vore, och hög tid!

Varför Unilevers Ariel vita, stora, tjocka flaska verkar vara gjord helt av jungfrulig olja begripet jag inte. Och jag kan inte ens hitta en refill att köpa och fylla på. Go, go, go!

 

 

Återvinning Djur, Miljö & Klimat Förpackningar

Trött på förpackningsinsamlingen

6 november, 2017

Ja faktiskt. Jag börjar bli trött på den rådande förpackningsinsamlingen. Allsköns förpackningar tillsammans med wellpapp, glas och tidningar hopar sig i vårt garage. Vi kör iväg det till ofta fulla containrar och sopbilen hämtar en ganska tom soptunna. Hur folk i stan står ut med att ranta i väg till skräpiga, illaluktande och råttbemängda insamlingsstationer begriper jag inte.

Det finns ju bättre alternativ. Optibag till exempel som har införts i några kommuner. Hushållen sorterar materialen i olikfärgade påsar, till exempel gul påse till papper, orange till plast, brun till metall, rosa till textil och så vidare. Alla påsar slängs i en och samma soptunna som hämtas och körs till en sorteringsanläggning där påsarna särskiljs genom optisk läsning, gula åker åt ena hållet, oranga åt andra, rosa åt det tredje, för att sedan köras till återvinningsindustrier.

Säkert finns det någon hake, annars hade väl detta och liknande system införts överallt. Det är dyrt har jag hört, men inte enligt Optibag. Förefaller tusen gånger bättre än nuvarande system. Och förresten är det ju vi konsumenter som betalar för insamlingen. Höj förpackningsavgiften men några ören så ordnar det sig nog.

Det sker en snabb utveckling av sopsorteringssystem över hela världen. Läste just om det finska företaget Zen Robotics som nu har utvecklat ett robotsystem där färgglada påsar med hushållsavfall så tunga som 30 kg kan sorteras i flygande fläng. 50 ton avfall sorteras per timme av tre flinka robotarmar som kan sortera upptill 18 olika fraktioner.  Vill ha!

Förpackningar Granskning

Korkade förpackningar och en nakenchock

2 oktober, 2017

Funderar över korkade förpackningar, och bra förpackningar som Ecolean ovan.

Kan inte släppa att nästan 20 procent av krämen är kvar i ACOs hudkräm Canoderm när man har gjort allt för att pumpa slut på krämen. Svårtömda förpackningar är ett onödigt gissel- för plånboken och för miljön.

Här är tips till ACO. Häll krämen i till exempel Ecoleans förpackning. Då kan man rulla ihop förpackningen och klämma ut så gott som allt. Tror det bör funka. Och Ecolean förpackar ju livsmedel, så plasten borde väl duga att även husera läkemedel. Eller?

Apropå korkade förpackningar kom jag att tänka på ”nakenchocken” , en video jag gjorde för ett par år sedan för att sätta press på shampoo- och duschkrämtillverkarna att göra platta korkar på förpackningarna så att flaskorna går att ställa upp och ner. Då finns det ju chans att få ut så gott som allt.

En snabbkoll visar att det faktiskt har blivit bättre. Många tillverkare gör numera bra, stora platta lock till förpackningarna. Även L’Oréals Elvital som jag har häcklat rejält. Men det finns idioter kvar. Som Aussie och vissa av Fructis shampoflaskor. Som för säkerhet skull finns en kula på locket så att flaskan absolut inte ska gå att ställa på högkant. Så jäkla korkat!

 

 

 

 

Djur, Miljö & Klimat Förpackningar

Bästa bärkassen- ut med plast-och papperskassen!

15 september, 2017

Allt fler butiker rapporterar att deras kunder säger nej tack till en plastkasse när de handlar. Nu senast Apoteket Hjärtat som meddelar att efterfrågan på deras plastpåsar har gått ner med 40 procent sedan butikerna tar betalt och enligt lag är tvungna att informera om plastpåsars miljöpåverkan. Kedjorna MQ och Joy har lyckats ännu bättre. Där har plastkassarna minskat med 50 – 60 procent.

Vilken är då den bästa bärkassen att alltid ha med sig i fickan, väskan eller portföljen?

Ja, inte är det tygkassen som många butiker nu har tagit fram till försäljning. Den är skrymmande och bökig att bära med sig och ha till hands och oftast gjord av bomull som kräver mycket vatten, gödsel och kemikalier.

En bomullskasse måste användas upptill 400 gånger för att miljöpåverkan ska motsvara den från en plastkasse av återvunnen plast. Vem gör det?

Själv har jag säkert femton bomullskassar som jag har fått från olika håll som hänger i garderoben, oanvända. Inte alls miljövänligt.

Papperskassar är förstås heller ingen hit miljömässigt. Så det bästa är att ta med sig en egen, och då gäller det att den är lätt att bära med sig. Annars blir det inte av.

Bäst är en ihopvikningsbar kasse, tillräckligt liten och behändig att alltid ha med sig. Varför säljs inte sådana i fler svenska butiker i dag? Tips: IKEA har en hyfsat bra och väldigt billig.

Förpackningar Granskning

Flädervatten från Frankrike. Varför då, Pressbyrån?

4 september, 2017

I Pressbyrån i Kristianstad hittar jag Evian, smaksatt vatten med citron- och fläderarom hittransporterad från Frankrike. 85 % ”naturligt mineralvatten från alperna”- jo, jag tackar – citron och druvjuice från koncentrat, socker, naturlig fläderarom, och något som heter safflorextrakt som tydligen är ett färgämne utvunnet ur tistel. 34 kronor för 37 centiliter. Dryga hundringen per liter. Hej och hå.

Priset, ehuru ohemult, är inte det som retar upp mig i första hand. Det är upp till var och än att köpa vatten till ett hutlöst pris.

Men varför frakta hit citronvatten ända från Frankrike, mest sannolikt på lastbil, dessutom i en flaska som är ett under av transportineffektivitet? Rundnätt och med luft ikring. Svår att stapla effektivt skulle jag tro. Varför ta in slikt- Pressbyrån?

Reitan som äger Pressbyrån har en omfattande hållbarhetsredovisning. ”Vi har både ansvar och möjlighet att påverka och göra skillnad. I och med denna första redovisning vill vi visa att vi tar vårt hållbarhetsarbete ytterligare ett steg framåt” står att läsa.

Så bra. Då kan ni väl börja med att fundera på vad ni säljer, syna produkterna på hyllan och ställa er frågan om det är vettigt att frakta citronvatten hela vägen från Frankrike och om det finns något bättre alternativ.

Var nyligen på Österlen och noterade Kiviks fläderdryck på butikshyllorna. 14.90 för en liter med i princip samma innehåll som Evian. Kranvatten i stället för alpvatten, med lite mer socker och en procent citronsyra. Men sockerhalten går säkert att få ner, citronsyran också för den som är petig.

Ring Kivik direkt är mitt förslag!

PS Ja, Evians vatten finns också ”naturell, den har funnits länge. Detta är en alldeles ny produkt och det är när man tar in en sådan som man bör tänka till lite extra.

Förpackningar Mat & Livsmedel Matsvinn

Skäll inte på plasten!

23 augusti, 2017

Nej, just det. Skäll inte på plasten. Just nu går drevet mot plast. Alla plast. Urskiljningslöst och oavsett när, hur och vad den används till. Häromdagen hörde jag en gurkodlare som övervägde att inte längre plasta in sina gurkor för han får så mycket skäll av konsumenter.

Men gurkan håller sig fräsch så mycket längre med plast runtikring, paprikan likaså och jordgubbar håller sig längre i plastförpackning i stället för kartong som är brukligt i Sverige. Det samma gäller många andra livsmedel. Hacka i er det ni som skäller!

Det kommer att ta tid innan vi har fått fram plast som inte är gjord av olja och andra klokare förpackningslösningar. Speciellt gäller det livsmedel, som har extra höga förpackningskrav.  Det sker mycket forskning på området men innan nya lösningar har nått marknaden är det mycket bättre och smartare att förpacka maten i plast så den får lång hållbarhet och inte blir dålig och slängs i förtid.

Att slänga mat med all den miljöpåverkan som skett i produktions- distribution och konsumtionsledet är många gånger värre än miljöpåverkan av en bit fossilplast. Läs gärna om Helen Williams med fleras forskning på Karlstad Universitet.

Klipp från Konsumentföreningen Stockholms förpackningsseminarium i Almedalen i år.

Förpackningar Hälsa Mat & Livsmedel

Varningsljus på hela matinköpet?

11 augusti, 2017

En strid ström av förslag avlöser varandra för att hejda den galopperande fetmaepidemin i Storbritannien. 2018 inför t ex en sockerskatt, något som allt fler länder och stater hakar på.

Nu vill forskare vid Universitetet i Birmingham ta fram ett verktyg som kan skanna av hela ens matvaruinköp och sätta trafikljus, så kallade ”traffic light labelling” på kvittot. Detta för att hjälpa brittiska konsumenter att få en uppfattning hur mycket kalorier, socker, fett, mättat fett och salt de får i sig totalt, och inte bara för enskilda matvaror. Låter ganska smart.

Med all kvittodata som vi lämnar ifrån oss vet ju livsmedelskedjorna precis vad vi handlar ner till minsta chokladbit. Så visst borde det gå.

Kritiker menar att trafikljus på kvittot inte ger någon vägledning om hur konsumenten sedan tillagar maten. Kanske köper man kyckling och friterar eller grillar den hårt eller häver på massa dåligt fett när den tillagas. Å andra sidan tar ju inte den nuvarande trafikljusmärkningen hänsyn till det heller.

På tal om detta kollade jag just lite attityder kring den svenska hälsomärkningen Nyckelhålet. Enligt YouGov ”Food & Health 2017 ” känner 39 procent till nyckelhålet ordentligt och 44 procent har en ungefärlig uppfattning om vad symbolen står för.

Min man Ulf  hör till undantagen, han har aldrig hört talas om nyckelhålet :-).

Enligt Svensk Dagligvaruhandels ”Maten och folkhälsan”  tycker drygt hälften av svenskarna att det är mycket viktigt eller ganska viktigt att få information om näringsinnehållet i livsmedel. 43 procent bryr sig inte.

 

 

Förpackningar Granskning

Svårtömd förpackning- skärpning ACO!

25 juli, 2017

En god vän har hudproblem och måste smörja sig med ACOs hudsalva morgon och kväll. När han inte kan pumpa ut något mer finns det ändå massor av hudkräm kvar i burken. I dag öppnade jag behållaren, det gick lätt, och fann dryga decilitern kvar på botten.

ACO Hud, hur kan det komma sig att ni inte kan konstruera en pump som får ut det mesta?

Varför? Jag bara undrar. Min flaska med rengöringskräm med pump blir så gott som tom, så det borde inte vara så förbannat svårt.

Att stå och gräva ut resten av Canoderm med en sked är kladdigt och förefaller helt onödigt. Hoppas det finns en riktigt bra förklaring. Min vän får hudkrämen på recept så den kostar både honom och oss skattebetalare pengar, förutom att den oförbrukade krämen kostar miljön multum.

Tacksam för svar.

 

Förpackningar Granskning Hälsa Hushållsekonomi

Enorma ekonomiska intressen bakom proteinhajpen

14 juli, 2017

Tro inte att det stora intresset för proteinrika livsmedel kom till av en slump eller för att våra kroppar behöver mer protein. Det är, som bakom det mesta, stora, starka ekonomiska intressen som får oss att köpa proteinbars, proteindrinkar, proteinkvarg, proteingodis (såg häromdagen), proteinbröd, proteinkex, proteinsnacks, mjölk med extra protein, proteinpuddingar med mera.

Det räcker med att läsa broschyren för ”Protein summit 2017”, ett av många internationella seminarier som arrangeras i syfte att kränga ännu mer proteinrika livsmedel till folk. Kränga till den rika delen av mänskligheten som har råd att betala extra för några ytterligare gram protein. Till den del som redan får i sig alldeles tillräckligt.

Inte till de många fattiga som lider brist på protein.

Det här kan man läsa i broschyren:

”High protein foods are great for the food industry. The market potential is unlimited.

Protein is a positive performance discriminator for mothers buying foods for their active children. The benefits of proteins for a faster recovery is also evident.

More and more large food and beverage companies are launching foods with extra protein and the awareness of protein amongst mainstream consumers is getting bigger. /…/

The 2017 Summit will highlight the potential of high protein for different target groups and categories.
The potential of new proteins is enormous in view of the growing global population with more disposable income…..”

Jag häpnar, och äcklas lite. Faktiskt.

PS För tydlighetens skull. Ja, jag är medveten om att många äldre i Sverige som äter dåligt får i sig för lite protein. Där behöver man se upp.